Flera vägar till att bli lärare
Sedan 2011 ger universitet och högskolor lärarutbildning som leder till fyra olika examina: förskollärar-, grundlärar-, yrkeslärar- och ämneslärarexamen. Utöver den reguljära lärarutbildningen finns andra vägar att bli lärare. Dessa styrs delvis av särskilda bestämmelser. Den som har en lärarexamen kan läsa påbyggnadsutbildningar till speciallärare och specialpedagog.
Lärarutbildningarnas innehåll regleras i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen. Lärosätena utformar sin utbildning utifrån de krav som anges i examensbeskrivningarna och de allmänna krav som finns i högskolelagen. För ämneslärarexamen finns det särskilda bestämmelser för hur undervisningsämnena får kombineras.
I de allra flesta lärarutbildningar ingår 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och olika mycket ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier beroende på vilken utbildning det gäller.
Andra vägar till lärarexamina
Förutom hela lärarprogram – som omfattar mellan 90 hp och 330 hp beroende på examen, inriktning och ämneskombination – finns flera andra vägar till att bli behörig lärare. Vilka vägar som är öppna för en sökande beror bland annat på personens förkunskaper och tidigare utbildning.
KPU – kompletterande pedagogisk utbildning
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är en utbildning för den som redan har ämneskunskaperna och vill bli lärare. Den som har minst 90 hp i ett ämne kan läsa KPU och bli ämneslärare. Ämnet måste vara ett undervisningsämne i årskurs 7–9 eller gymnasiet och får inte vara ett yrkesämne.
Studierna inom KPU omfattar 90 hp. Vanligtvis tar utbildningen tre terminer, men det finns varianter som har högre studietakt och därför tar kortare tid. En sådan KPU finns för personer som redan har en forskarutbildning. Studenter som läser den varianten får ett särskilt utbildningsbidrag.
De lärosäten som har tillstånd att ge ämneslärarexamen inom lärarprogrammet får också utfärda ämneslärarexamen till studenter som läser KPU.
UKÄ har genom åren belyst KPU i olika rapporter. Till exempel:
- Lärarutbildningarna: Studenter och examinerade 2011/12–2021/22 (publicerad 2023)
- Utvärdering av särskild KPU för personer med forskarexamen. Genomförande och resultat av en satsning på att få fler ämneslärare och lektorer i skolan (publicerad 2020)
- Kompletterande pedagogisk utbildning bidrar till fler ämneslärare (publicerad 2023)
Sök rapporterna på sidan Publikationer.
Utöver de grundläggande bestämmelserna finns särskilda regler för KPU och KPU för forskarutbildade i de här förordningarna:
- Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- Förordning (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.
KPU – försöksverksamhet med förkortad utbildning
I december 2021 beslutade regeringen att införa en försöksverksamhet med förkortad KPU som leder till ämneslärarexamen och grundlärarexamen. Utbildningen mot ämneslärarexamen omfattar 60 hp. Utbildningen mot grundlärarexamen omfattar 75 hp, men anordnas med högre studietakt och tar därför också ett år. De utbildningarna ges bara vid vissa lärosäten.
Utöver de grundläggande bestämmelserna för lärarutbildningen, finns en särskild förordning för försöksverksamheten med förkortad KPU:
- Förordning (2021:1336) om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen
På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.
UKÄ har sedan 2024 ett regeringsuppdrag att följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Uppdraget består av tre delar:
- En första delredovisning ska rapporteras senast den 1 oktober 2025. Denna ska fokusera på om satsningen möjliggör att en bredare grupp akademiker yrkesväxlar och blir lärare, samt utbildningens genomförande och genomströmning.
- En andra delredovisningen berör etableringen på arbetsmarknaden för de som gått utbildningen. Denna del ska vara klar den 1 februari 2027.
- En slutredovisning lämnas till regeringskansliet senast den 1 oktober 2028 med övergripande resultat och slutsatser.
Linköpings universitet har ett särskilt uppdrag att samordna försöksverksamheten och att följa upp den kontinuerligt.
ULV – utländska lärares vidareutbildning
Den som har en utländsk lärar- eller förskollärarexamen, eller en ämnesexamen i ett ämne som motsvarar ett svenskt undervisningsämne, kan få behörighet att arbeta som lärare i Sverige genom satsningen utländska lärares vidareutbildning (ULV). Regeringen ger varje år särskilda medel till de lärosäten som har regeringens uppdrag att ge utbildningen.
ULV styrs av samma förordning som andra kompletterande utbildningar för dem som har en utländsk utbildning. Förordningen reglerar bland annat syftet med utbildningen, vad som gäller för antagningen till utbildningen och begränsar den kompletterande utbildningen till högst 120 högskolepoäng. Om utbildningen även omfattar utbildning i svenska och engelska kan den omfatta ytterligare 30 hp.
UKÄ har under lång tid haft i uppdrag av regeringen att följa och redovisa etableringen på arbetsmarknaden för personer som genomgått en utbildning som kompletterar en utländsk examen. Sök till exempel efter den här rapporten i UKÄ:s publikationsarkiv:
- Etablering på arbetsmarknaden för personer som kompletterat utländsk examen (publicerad 2023)
Sök rapporten på sidan Publikationer.
Läs den särskilda förordningen för de kompletterande utbildningarna där ULV ingår:
- Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.
VAL – vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare
Den som har högskolepoäng från en lärarutbildning, men har hoppat av utbildningen och arbetar som obehörig lärare eller förskollärare, kan läsa till en examen inom satsningen vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare (VAL). Regeringen ger varje år särskilda medel till de lärosäten som har regeringens uppdrag att ge utbildningen.
UKÄ har i uppdrag att följa upp och utvärdera lärosätenas uppdrag att anordna VAL. Till exempel:
- VAL II – delrapportering av ett regeringsuppdrag – med fokus på kompetensförsörjning och resultaten hittills (publicerad 2018)
Sök rapporten på sidan Publikationer.
VAL styrs av en särskild förordning. Förordningen reglerar bland annat antagningen till utbildningen, vilka krav som ska vara uppfyllda för att studenten ska få en examen och begränsar den kompletterande utbildningen till högst 120 högskolepoäng.
- Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen
På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.
Arbetsintegrerad lärarutbildning – för den som vill varva studier till lärare och arbete i skolan
Arbetsintegrerade lärarutbildningar finns på flera lärosäten i landet. Formen innebär att studenten varvar studier på lärosätet med arbete i skolan under särskilda anställningsformer som bygger på att lärosätet har avtal med kommuner. Det finns inga särskilda bestämmelser för de här utbildningarna utan de grundläggande bestämmelserna om lärarutbildningen gäller även för dessa utbildningar.
I ett beslut med anledning av ett tillsynsärende 2021 skrev UKÄ att det behövs nationell lagstiftning även för arbetsintegrerad lärarutbildning. En ändring tillkom 2024 i högskoleförodningen som anger att lärosätet kan ställa krav på anställning som särskild särskildbehörighet för att antas till utbildningen. En kopia av beslutet lämnades till Utbildningsdepartementet med en förhoppning om att regeringen skulle prioritera lagstiftningsarbetet. UKÄ har på uppdrag av regeringen följt upp den pågående satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildnng.
Sommarkurser i lärarutbildningarna
De senaste åren har flera lärosäten, på uppdrag av regeringen, anordnat sommarkurser som i första hand ska kunna ingå i en lärarexamen. Syftet med sommarkurserna är att fler studenter ska nå en lärarexamen på kortare tid och att verksamma lärare ska kunna kompetensutveckla och vidareutbilda sig.
Läs rapporten:
- Uppföljning av regeringens utökade satsning på sommarkurser – redovisning av ett regeringsuppdrag (publicerades 2023)