Konferensen Forskarutbildning i närbild

Minoritetsspråk In English Lättläst Lyssna

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bjöd in till att en digital konferens via zoom på temat forskarutbildning den 20 mars 2025, klockan 13:00-17:30.

Det övergripande syftet med konferensen var att sprida kunskap och lyfta goda exempel om hur man kan arbeta för att rusta miljön runt doktoranderna. Under konferensen fick deltagarna även en lägesbild av svensk forskarutbildning utifrån UKÄs uppdrag gällande tillsyn, granskning av effektivitet samt uppföljning och kvalitetssäkring.

UKÄ har under perioden 2016–2022 utvärderat 153 forskarutbildningar fördelade på 20 forskningsämnen inom fem forskningsämnesområden. Syftet med utbildningsutvärderingarna är både att kontrollera utbildningarnas resultat och att bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten på de utvärderade utbildningarna. 2023 producerade UKÄ en rapport, Forskarutbildning i närbild, som tematiskt analyserade dessa utvärderingar. Utifrån slutsatserna i rapporten anordnade UKÄ en digital konferens på temat forskarutbildning. Några av de huvudteman som i rapportens slutsatser identifieras som utvecklingsområden – individuella studieplaner och lika möjligheter för alla doktorander –behandlades under konferensen. UKÄ önskade också tillvarata de resultat som framkom i arbetet med myndighetens i närtid avslutade regeringsuppdrag om akademisk frihet genom att särskilt belysa doktoranders akademiska frihet.

Tre huvudpass

Konferensen hade tre huvudpass på följande teman:

Individuella studieplaner: Efter 25 år med den individuella studieplanen i sin nuvarande form är den en självklar del av forskarutbildningen. Individuella studieplaner identifieras dock återkommande som ett centralt utvecklingsområde för forskarutbildningar oavsett ämnesområde. Vid detta pass presenterade och samtalade deltagare med olika perspektiv på den aktuella utvecklingen gällande ISP:ar. Samtalet belyste och identifierade goda former för de individuella studieplanernas struktur och hantering, tydliggjorde deras potential och fördjupade diskussionen om vilken funktion de bör fylla under nästkommande 25 år.

Doktoranders akademiska frihet: Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning är centrala delar av den akademiska friheten, det vill säga rätten att fritt välja forskningsfråga och metod samt att fritt publicera forskningsresultaten. I rapporten Forskarutbildning i närbild konstaterades dock: ”Doktorandernas möjlighet att påverka sitt eget projekt – exempelvis forskningsfrågan, projektets omfattning och inkluderade kurser – varierar”. I rapporten Akademisk frihet i Sverige framkommer än mer detaljerade uppgifter om de sätt på vilka doktoranders akademiska frihet utmanas. Vid detta pass fördjupade medarbetare från UKÄ sig i frågor som rör akademisk frihet i forskarutbildning och diskuterade hur lärosäten kan rusta miljön runt doktoranderna.

Lika möjligheter för alla doktorander: Doktoranders situation har återkommande konstaterats innehålla roll- och målkonflikter. I linje med resultaten från UKÄ:s rapport är det fortsatt viktigt att lärosätena möjliggör och följer doktorandernas rätt till inflytande, samt tillgång till stöd och akademiskt sammanhang under forskarutbildningen. För att uppnå detta är det viktigt att ta hänsyn till att olika kategorier av doktorander – anställda, stipendiefinansierade, industridoktorander, engelsktalande, svensktalande, distansdoktorander, doktorander på plats, doktorander i små och stora forskarmiljöer – ska få lika möjligheter. Vid detta pass diskuterade representanter för doktorandföreningar, lärosäten och UKÄ utmaningar och goda exempel i relation till detta arbete.