Vi vill använda kakor

Sammanfattning av första delrapporten

Coronapandemin har satt både personalen vid landets universitet och högskolor samt studenterna på hårda prov. Enligt en delstudie i uppdraget är de beslut och rekommendationer som har haft störst inverkan på lärosätenas olika verksamheter under coronapandemin så här långt avrådan från icke nödvändiga resor, övergången till distansundervisning, förbuden mot allmänna sammankomster, genomförandet av högskoleprovet och utökningen av antalet utbildningsplatser.

Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt

Konsekvenserna av besluten har varit omfattande och lärosätena har genomfört en mängd åtgärder för att lösa de utmaningar som besluten medförde. Genom att bland annat upprätta en krisorganisation möjliggjordes en snabb och effektiv hantering av krisläget. Samtidigt genomförde lärosätena ett omfattande arbete med att ställa om till digital undervisning, vilket krävde kreativa anpassningar för att möjliggöra både teoretisk och praktisk undervisning på distans. En krävande utmaning har också varit att examinera rättssäkert på distans.

Coronapandemin har fått stora konsekvenser för samhällsekonomin, och den del av arbetsmarknaden där unga ofta arbetar har drabbats särskilt hårt. Regeringen har som en åtgärd satsat på omfattande utbyggnader av högskolan. Tillsammans har det lett till ett ökat inflöde av studenter till högskolan. Höstterminen 2020 var det 13 procent fler sökande utan tidigare högskoleerfarenhet, jämfört med höstterminen 2019. Samtidigt ökade nya antagna till högskoleutbildning med 14 procent. Särskilt stor var ökningen bland 19-åringarna som gick ut gymnasiet vårterminen 2020 – de ökade med 28 procent jämfört med året innan.

Inte helt oväntat resulterade detta i en kraftig ökning av nybörjare i högskolan höstterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019. Ökningen utgjordes av svenska nybörjare som ökade med 18 procent, medan inresande nybörjare minskade med 49 procent. Höstterminen 2020 utgjorde 19-åringarna 27 procent av det totala antalet nybörjare, vilket är 3 procentenheter mer än höstterminen 2019.

Även utflödet från högskolan ser ut att ha påverkats av pandemin – 9 procent fler examinerades från universitet och högskolor läsåret 2019/20 jämfört med läsåret innan. Andra faktorer än pandemin kan dock ligga till grund för den ökningen.

Läget på arbetsmarknaden för vissa som examinerades från högskolan under pandemin ser också ut att ha påverkats. Det beror dock på vilken utbildning man avlagt examen inom. Exempelvis har de som tagit en civilingenjörsexamen eller en högskoleingenjörsexamen fått det betydligt svårare på arbetsmarknaden, medan de som har en sjuksköterskeexamen har fått det enklare.

Studieresultat på samma nivå, men ökat antal disciplinärenden

Pandemin har haft stor påverkan på högskoleutbildningen i och med att undervisningen till stor del blivit digital och examinationsformerna har förändrats samtidigt som inflödet av studenter har ökat. Det är rimligt att anta att det får konsekvenser, till exempel på genomströmningen i utbildningarna. Men det är inga stora skillnader på direkta avhopp mellan programnybörjare som påbörjade utbildningar vårterminen 2020 och vårterminen 2019.

Däremot syns en tydlig skillnad i direkta avhopp mellan nybörjare från grupper med olika social bakgrund. De direkta avhoppen bland nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 jämfört med året innan, medan den minskade bland nybörjare med högutbildade föräldrar. Om det är en konsekvens av pandemin behöver undersökas vidare.

Det är inte heller några stora skillnader mellan studenternas direkta prestationsgrader mellan vårterminen 2019 och vårterminen 2020. Det gäller både på totalnivå som för olika grupper av studenter – det är inga tydliga skillnader i direkt prestationsgrad mellan studenter med olika social och nationell bakgrund. Undantaget är att yngre studenter tycks ha ökat sin direkta prestationsgrad, medan den har minskat bland äldre studenter vårterminen 2020 jämfört med året innan.

Antalet disciplinärenden har ökat kraftigt under coronapandemin. Antalet studenter som blev föremål för en disciplinär åtgärd ökade med 61 procent mellan 2019 och 2020. Den vanligaste orsaken till att studenter blev föremål för disciplinåtgärder var plagiering, men otillåtet samarbete ökade också kraftigt. De flesta lärosäten bedömer att ökningen av disciplinärenden beror på pandemin, eftersom ökningen skett i samband med övergången till distansundervisning samt digitala examinationer och hem­tentamen. Som orsak till ökningen har bland annat angetts bristen på effektiva kontrollfunktioner vid examinationer på distans.

Stress och oro har ökat bland personal och studenter

Många lärosäten har genomfört egna undersökningar för att ta reda på hur personalen och studenterna upplever att pandemin har påverkat verksamheten. UKÄ har begärt in och sammanställt materialet, som visar att omställningen till distansundervisning överlag har upplevts fungera väl. En viktig orsak till den snabba och huvudsakligen framgångsrika omställningen är att den tekniska infrastrukturen redan fanns på plats när pandemin bröt ut. Men omställningen har också inneburit utmaningar. Till exempel har genomförandet av digitala examinationer varit förknippat med flera svårigheter och det ordinarie kvalitetsarbetet har i flera fall pausats.

Personalen har känt av en ökad arbetsbelastning och stress. Det finns även tecken på att omställningen till distansundervisning har haft en negativ inverkan på deras hälsa och välbefinnande. Till exempel har stillasittandet ökat och arbetsron har påverkats negativt. Samtidigt finns det exempel på att hemarbete inte har påverkat arbetsmiljön negativt. När det gäller teknik och den fysiska arbetsmiljön tycks de flesta i personalen vara nöjda med det stöd de har fått.

Många lärosäten har i sina undersökningar fokuserat på studenternas hälsa och studiemiljö. En majoritet av studenterna har upplevt försämringar i sin studiemiljö efter omställningen till distansundervisning. Den sociala studiemiljön försämrades mest. Studenterna minskade sina sociala kontakter och kontakterna med studiekamrater och lärare betydligt. Att hålla uppe motivationen och fokus på studierna har varit en utmaning för många. Studenter beskriver också en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet.

Många studenter upplevde ett sämre välbefinnande och en ökad negativ stress och oro efter omställningen. Det handlade om både pandemins effekter på den egna livssituationen och samhället i stort samt förändringarna i utbildningssituationen och nya sätt att bli examinerad på. Men omställningen innebar också positiva förändringar för en del studenter, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, färre resor och mer undervisningsmaterial på nätet.

Ett fåtal forskningsfinansiärer har dragit ner på finansiellt stöd

Hur har pandemin påverkat finansieringen av forskning vid landets universitet och högskolor? Resultatet så här långt tyder på att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat möjligheterna för allmännyttiga stiftelser och organisationer att bevilja finansiering till nya forskningsprojekt. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering. Däremot har Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna tillfälligt dragit ner sitt stöd till nya projekt betydligt, vilket kan få betydelse för de lärosäten och forskare som finansieras av dem.

Ytterligare studier av hur forskningen, utbildningskvaliteten, studenternas och doktorandernas situation och andra aspekter av högskolans verksamheter har påverkats av pandemin är nödvändiga och pågår inom ramen för uppdraget. Resultaten från undersökningarna kommer att publiceras löpande under uppdragsperioden.