Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Figur 1. Studenter på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor, höstterminerna 1937 och framåt.
Uppgifterna om antal studenter i grundutbildningen för höstterminerna 1937–1976 avser bruttoantalet närvarande studerande. Före 1961 ingår också forskarstuderande. För höstterminen 1977 och framåt avser uppgifterna registrerade studenter i grundutbildningen och från 2007 utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Den streckade linjen markerar 1977 års högskolereform. I samband med reformen utvidgades högskolebegreppet och flera eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan. De största var socionomutbildningen, lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen.
Figur 2. Könsfördelningen bland studenter på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor, höstterminerna 1937 och framåt.
Uppgifterna om könsfördelning bland studenterna bygger för höstterminerna 1937–1976 på bruttoantalet närvarande studenter i grundutbildningen. Före 1961 ingår också forskarutbildningen. För höstterminen 1977 och framåt bygger uppgifterna på registrerade studenter i grundutbildningen och från 2007 utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Den streckade linjen markerar 1977 års högskolereform. I samband med reformen utvidgades högskolebegreppet och flera eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan. Många av dem var inriktade mot kvinnodominerade yrken. Det innebar att kvinnor blev i majoritet bland högskolans studenter, ett förhållande som har gällt allt sedan dess.
Figur 3. Närvarande studerande vid universitet och högskolor efter studieinriktning och fakultet, höstterminerna 1937–1976.
Fakulteterna organiserade före 1977 också grundutbildningen vid universitet och fackhögskolor. Uppgifterna i figuren gäller bruttoantalet närvarande studerande per fakultet eller motsvarande. Bruttoräkningen innebär att en studerande kan ha räknats som närvarande vid flera olika studieintriktningar. Det totala antalet närvarande studerande överskattas därmed något. Före 1961 ingår också forskarstuderande. I gruppen övriga ingår bland annat studerande vid juridisk och teologisk fakultet, socialinstitut/socialhögskolor samt skogs- och jordbrukets högskolor.
Figur 4. Examinerade vid universitet och högskolor, läsåren 1936/37 och framåt.
Uppgifterna för läsåren 1936/37–1976/77 avser antalet avlagda examina inom grundutbildningen vid universitet och högskolor. För läsåret 1977/78 och framåt avser uppgifterna antalet examinerade personer per läsår. En student kan ta ut mer än ett examensbevis per läsår, men i statistiken räknas en examinerad endast en gång per läsår.
Den streckade linjen markerar 1977 års högskolereform. I samband med reformen utvidgades högskolebegreppet och flera eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan. De var i hög grad inriktade mot kvinnodominerade yrken och genom reformen blev kvinnor i majoritet bland de examinerade från utbildningar vid universitet och högskolor. Det förhållandet har gällt allt sedan dess.
Figur 5. Utfärdade examina i olika yrkesutbildningar vid universitet och högskolor, läsåren 1936/37 och framåt.
Figuren visar utfärdade examina inom några yrkesutbildningar vid universitet och högskolor. Uppgifterna avser nuvarande yrkesexamen och deras tidigare motsvarigheter. Den stora ökningen av läkarexamina läsåren 1972/72 och 1973/74 beror på att de första läkarexamina utfärdades de åren samtidigt som den tidigare motsvarigheten medicine licentiatexamen fortfarande fanns kvar.
Sidan uppdaterades den 7 april 2025