Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2020/21

Med undantag för det senaste läsåret har andelen med utländsk bakgrund ökat under de senaste tio läsåren. Läsåret 2020/21 hade 26 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Det var en minskning jämfört med föregående läsår, då andelen var 28 procent. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den senaste tioårsperioden.

Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I båda grupperna ska personerna vara folkbokförda i Sverige, och inresande studenter ingår därför inte.

Av högskolenybörjarna läsåret 2020/21 hade 19 820 utländsk bakgrund och 55 380 svensk bakgrund. Av de 19 820 med utländsk bakgrund var 6 640 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 13 180 var utrikes födda. Av de 13 180 utrikes födda hade 1 830 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 11 330 vid sju års ålder eller senare.

Fördelningen mellan kvinnor och män var samma mellan högskolenybörjare med svensk bakgrund som utländsk bakgrund. I båda grupperna var 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund på receptarieutbildning

Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade receptarieutbildningen och tandläkarutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 85 respektive 80 procent läsåret 2020/21.

Antalsmässigt var de utbildningar med flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2020/21 högskoleingenjörsutbildningen, civilingenjörsutbildningen och sjuksköterskeutbildningen, med 1 170 nybörjare vardera.

Stor variation mellan olika lärosäten

Karolinska institutet och Södertörns högskola var de lärosäten med högst andel högskolanybörjare med utländsk bakgrund, 38 respektive 35 procent. Därefter följde Ersta Sköndal Bräcke högskola med 34 procent.

Antalsmässigt var det Stockholms universitet som hade flest högskolanybörjare med utländsk bakgrund, med 5 190. Näst flest hade Uppsala universitet med 4 480.

Bakgrund i Asien vanligt bland högskolenybörjare

Bland högskolenybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade 47 procent bakgrund i Asien läsåret 2020/21. Nästan lika stor andel, 43 procent, hade sin bakgrund i Europa. Tio läsår tidigare, 2011/12, var Europa störst med 54 procent och andelen med bakgrund i Asien var 41 procent.

Över hälften, 52 procent, av de utrikes födda högskolenybörjarna läsåret 2020/21 hade sin bakgrund i Asien. Europa följde därefter med 30 procent. Läsåret 2011/12 hade 46 procent av de utrikes födda bakgrund i Europa medan andelen med sin bakgrund i Asien var 37 procent.

Syrien var det vanligaste födelselandet bland utrikes födda högskolenybörjare

Bland utrikes födda högskolenybörjare läsåret 2020/21 var det vanligaste födelselandet Syrien, med 2 330 högskolenybörjare. Därefter följde Irak med 1 200 högskolenybörjare.

De senaste läsåren har det skett en betydande ökning av antalet högskolenybörjare från Syrien. Läsåret 2014/15 var antalet endast 170. Det som ligger till grund för den här utvecklingen är flyktingkrisen 2015 när ett stort antal syrier sökte asyl i Sverige.

Vanligt med högskolestudier bland födda i Sverige med utrikes födda föräldrar

Vid 25 års ålder hade 44 procent av de med svensk bakgrund i årskullen födda 1995 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för de med svensk bakgrund. För årskullen födda 1995 var andelen 51 procent, att jämföra med 42 procent tio år tidigare.

Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid 6 års ålder eller tidigare har andelen ökat från 44 till 46 procent under de senaste tio åren, och därmed också passerat andelen bland personer med svensk bakgrund. Andelen som påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ålder var dock betydligt lägre bland utrikes födda som invandrat vid 7 års ålder eller senare. För årskullen födda 1995 var andelen 27 procent.

Många med bakgrund i Ryssland väljer högskolestudier

Bland de utrikes födda år 1995 med bakgrund i Ryssland hade 52 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Tyskland med 40 procent följt av Irak med 39 procent.

Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det vanligast att de med bakgrund i Vietnam och Iran hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, 69 respektive 64 procent, följt av Eritrea med 61 procent. Andelarna är beräknade för länder varifrån minst 200 personer har sin bakgrund.

Färre behöriga till högskolestudier och färre börjar i högskolan oberoende av bakgrund

Andelen som påbörjar högskolestudier vid 25 års ålder är störst bland de som läst högskoleförberedande program på gymnasiet. Av de som var födda 1995 och som läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet hade 74 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. För övriga gymnasieprogram (där bland annat yrkesprogrammen ingår) var motsvarande andel 16 procent medan andelen var 8 procent bland personer som inte slutfört en gymnasieutbildning.

Andelen som påbörjat högskolestudier minskade mellan årskullarna födda 1994 och 1995. Minskningen var stor bland dem som hade läst övriga program och i den gruppen sjönk övergångsandelen från 26 till 16 procent. Minskningen var stor oberoende av om bakgrunden var svensk eller utländsk. Förmodligen hänger utvecklingen samman med att födelsekullen 1995 var den första som började gymnasieskolan enligt läroplan Gy11. Reformen innebar att färre av de som läser övriga program får grundläggande behörighet till högskolan.

Utlandsstudier vanligast bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Bland de med svensk bakgrund som föddes 1995 hade 7 procent studerat utomlands med svenska studiemedel fram till och med 25 års ålder. Andelen var något lägre bland de utrikes födda med 5 procent, men högre bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 8 procent.

De flesta som studerat utomlands vid 25 års ålder har även studerat i svensk högskola. För årskullen som var födda 1995 var andelen som enbart studerat utomlands större bland de med utländsk bakgrund.

Mer än var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund

Läsåret 2020/21 hade 26 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 530. Av dem var 430 utrikes födda och 100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien.

Hög andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund på Kungliga Tekniska högskolan

Av doktorandnybörjarna på Kungl. Tekniska högskolan hade 34 procent utländsk bakgrund läsåret 2020/21, vilket var det lärosäte med högst andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund. Därefter följde Uppsala universitet med 31 procent.

Antalsmässigt var Karolinska institutet och Lunds universitet de lärosäten som hade flest doktorandnybörjare med utländsk bakgrund.