Ökning av antalet studenter såväl som antalet nybörjare läsåret 2020/21

Läsåret 2020/21 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybörjare. Det var fjärde läsåret i rad som det totala antalet studenter ökade. Coronapandemin och medföljande satsningar på högskolan är rimligtvis den största förklaringsfaktorn. Drygt 74 700 personer tog ut en examen, vilket var en ökning jämfört med föregående läsår.

Coronapandemins påverkan på antalet studenter

Coronapandemin har fortsatt påverka antalet registrerade studenter. Det har genomförts olika typer av satsningar på högskolan och fler har sökt sig till studier när pandemin på olika sätt påverkat samhället. Även om antalet registrerade studenter ökade även innan pandemin var ökningen läsåret 2020/21 betydligt större och coronapandemin är den främsta förklaringen. För mer information om hur coronapandemin påverkat uppgifterna i det här SM:et se stycket Coronapandemin i kapitlet Kort om statistiken.

Ökning av både registrerade studenter och svenska högskolenybörjare

Antalet registrerade studenter ökade läsåret 2020/21 till 454 000 vilket var 25 300 fler än föregående läsår. Det berodde till stor del på en fortsatt ökning av studenter på fristående distanskurser. 62 procent av de registrerade studenterna 2020/21 var kvinnor och 38 procent var män.

Antalet högskolenybörjare – nya studenter i svensk högskoleutbildning – ökade under läsåret 2020/21 med 200 jämfört med föregående läsår. De svenska högskolenybörjarna, det vill säga nybörjare exklusive inresande studenter, ökade med 7 700 nybörjare. Drygt 59 procent av högskolenybörjarna 2020/21 var kvinnor och 41 procent var män.

Figur 1. Antal nybörjare läsåren 2011/12 t.o.m. 2020/21 uppdelat på kvinnor och män.

Figur 1. Antal nybörjare läsåren 2011/12 t.o.m. 2020/21 uppdelat på kvinnor och män

Civilingenjörsprogrammet fortsatt störst

Det yrkesprogram som hade flest nybörjare läsåret 2020/21 var program mot civilingenjörsexamen. Därefter följde program mot sjuksköterskeexamen och program mot ämneslärarexamen. Könsskillnaderna var stora mellan programmen, på program mot civilingenjörsexamen var 33 procent kvinnor och 67 procent män medan det på program mot sjuksköterskeexamen var 85 procent kvinnor och 15 procent män. För program mot ämneslärarexamen var könsfördelningen mer jämlik med 56 procent kvinnor och 44 procent män.

Flest studenter på Stockholms universitet Läsåret 2020/21 var Stockholms universitet det lärosäte som hade flest registrerade studenter med nästan 55 200. Därefter följde Göteborgs universitet och Uppsala universitet med 48 600 respektive 48 500 registrerade studenter.

Flest studenter som endast läste på distans läsåret 2020/21 hade Linnéuniversitetet med drygt 23 700 personer. Högst andel studenter enbart på distans hade istället Mittuniversitetet, där drygt 78 procent av samtliga studenter på lärosätet läste endast på distans.

Stor ökning av kurs- och distansstudenter

Antalet studenter som enbart var registrerade på fristående kurser ökade med 9 100 läsåret 2020/21 jämfört med föregående läsår. Det innebar en ökning för tredje läsåret i följd. Studenter som enbart läste på fristående kurser utgjorde 34 procent av det totala antalet studenter läsåret 2020/21, vilket var oförändrat från föregående läsår. Antalet studenter som enbart läste på distans ökade läsåret 2020/21 med 12 600 jämfört med föregående läsår. Andelen kvinnor av de som enbart läste på distans läsåret 2020/21 var 68 procent.

En stor ökning av antal examinerade

Läsåret 2020/21 var det 59 400 personer som tog ut sin första examen vid svenska universitet och högskolor. Det var 2 900 fler än det föregående läsåret. Könsfördelningen bland de för första gången examinerade var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det totala antalet examinerade personer var 74 700 inklusive dem som sedan tidigare hade en examen. Ökningen jämfört med det föregående läsåret var 2 700 personer. Könsfördelningen bland de examinerade personerna var 63 procent kvinnor och 37 procent män.

En möjlig förklaring till ökningen av antalet examinerade är att arbetsgivare allt oftare efterfrågar en examen vilket kan ha ökat benägenheten för tidigare studenter att begära ut ett examensbevis. En ytterligare förklaring är att de flesta lärosätena nyligen infört ett nytt studiedokumentationssystem vilket gjort att studenterna fått sina examensbevis snabbare. Den pågående pandemin och ett för-ändrat arbetsmarknadsläge kan också ha påverkat antalet examina genom att studenter återvänt för att fullfölja sin utbildning.

Figur 2. Antal examinerade personer uppdelat på kvinnor och män, läsåren 2011/12–2020/21

Figur 2. Antal examinerade personer uppdelat på kvinnor och män, läsåren 2011/12–2020/21

Högsta antalet sjuksköterskeexamina på elva år

Läsåret 2020/21 tog 4 600 personer ut en sjuksköterskeexamen. Det var 100 fler än föregående läsår vilket då var det högsta antalet på elva år. Antalet som tog en specialistsjuksköterskeexamen var 2 400. Det var 200 färre än det föregående läsåret. Könsfördelningen var 87 procent kvinnor och 13 procent män för dem som tog ut en sjuksköterskeexamen och 86 procent kvinnor och 14 procent män för dem som tog ut en specialistsjuksköterskeexamen.

Antalet masterexamina fortsätter att bli fler

Under läsåret 2020/21 tog 12 300 personer ut en masterexamen, 700 fler än det föregående läsåret och det högsta antalet någonsin. Könsfördelningen bland masterexaminerade var jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män. Drygt 41 procent av masterexamina utfärdades till personer som kommit till Sverige för att studera. Könsfördelningen var nästan helt jämn även bland dem.