Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2019/20

För de större utbildningarna mot en yrkesexamen som följts upp till och med läsåret 2019/20 var examensfrekvensen högst på barnmorskeutbildningar. 90 procent av studenterna vid barnmorskeutbildningar tagit ut avsedd yrkesexamen inom 3 år efter nominell studietid. Lägst examensfrekvens hade studenterna på ämneslärarutbildningar där 37 procent tog ut en ämneslärarexamen.

Högre examensfrekvens bland kvinnor

Kvinnor hade högre examensfrekvens än män på alla större yrkesutbildningar med undantag för psykoterapeututbildningen. Detta mönster har varit likartat även tidigare år. Som störst var skillnaden mellan könen på utbildningar mot biomedicinsk analytiker då den totala examensfrekvensen var 29 procentenheter högre för kvinnor jämfört med män. Skillnaden var även stor på utbildningar mot en studie- och yrkesvägledarexamen, 23 procentenheter.

Fortsatt låg examensfrekvens på generella program

På de generella programmen mot högskole-, kandidat-, magister- och masterexamen som följts upp till och med läsåret 2019/20 var examensfrekvensen överlag lägre jämfört med yrkesprogrammen. Bland studenter på program mot högskoleexamen var det 24 procent som tog ut en högskoleexamen. Motsvarande andelar var 51 procent på kandidatprogram, 52 procent på magisterprogram och 60 procent på masterprogram.

En examen är nödvändig främst för yrken som kräver legitimation eller speciell behörighet, som utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt lärarutbildning. Inom vissa branscher krävs inte nödvändigtvis ett examensbevis för att få anställning. Detta förklarar till viss del att det finns stora skillnader mellan utbildningar med avseende på hur stor andel som avlägger examen.

Prestationsgraden är fortsatt oförändrad

Prestationsgraden, det vill säga antalet avklarade högskolepoäng omräknade till helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter, var 83 procent läsåret 2018/19. Prestationsgraden har varit oförändrad sedan läsåret 2014/15.

Kvinnor hade en prestationsgrad på 85 procent vilket är 5 procentenheter högre än motsvarande andel bland männen. Kvinnornas prestationsgrad var högre än männens oavsett ålder, program/kurs eller om studierna bedrevs på distans/campus.

Prestationsgraden läsåret 2018/19 var högre för studenter på program mot yrkesexamen (91 procent) än på program mot generell examen (87 procent). För studenter på fristående kurser var prestationsgraden 63 procent. Sett över hela perioden 2010/11–2018/19 har prestationsgraden ökat med 2 procentenheter på program mot yrkesexamen, ökat med 4 procentenheter på program mot generell examen och varit oförändrad på fristående kurser.

Skillnader i motiv för studierna kan till en del förklara skillnaden i prestationsgraden mellan program- och kursstudenter. Studenter på program har ofta för avsikt att tentera för högskolepoäng och slutligen ta examen, medan kursstudenterna inte alltid siktar på en examen och därför inte heller alltid tar högskolepoäng.

Lägre prestationsgrad för distansstudenter

Prestationsgraden på fristående kurser var 71 procent för campusstudenter och 51 procent för distansstudenter läsåret 2018/19. Sedan läsåret 2010/11 har prestationsgraden ökat med en procentenhet på fristående kurser för såväl distansstudenter som campusstudenter.

Det var stor skillnad i prestationsgrad mellan campus- och distansstudenter även på generella program, 89 procent jämfört med 73 procent. Även för studenter på yrkesexamensprogram var prestationsgraden högre vid campusstudier än vid distansstudier. Skillnaden var dock mindre, 91 procent bland campusstudenterna jämfört med 88 procent bland distansstudenterna.