Högre tjänstgöringsomfattning bland personalen

Antalet anställda ökade med 1 400 heltidsekvivalenter jämfört med föregående år, från 62 900 till 64 300 heltidsekvivalenter. Tittar man på antalet anställda individer, 78 100, var det däremot oförändrat sedan föregående år. Därmed har varje individ i snitt en högre tjänstgöringsomfattning 2020 än vad de hade året innan.

Antalet anställda kvinnor vid universitet och högskolor var 41 700, eller 34 200 omräknat i heltidsekvivalenter. Motsvarande antal män var 36 400, eller 30 100 heltidsekvivalenter.

Diagram över antal anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter år 2010–2020, uppdelat på kvinnor och män.

Diagram: Antal anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter år 2010–2020, uppdelat på kvinnor och män.

Den forskande och undervisande personalen fortsätter att öka

Den forskande och undervisande personalen fortsätter att öka i antal. Antalet kvinnor har ökat från 13 700 till 18 100 individer, eller 11 300 till 15 000 heltidsekvivalenter, mellan år 2010 och 2020. Antalet män ökade från 17 800 till 20 900 individer, eller 15 200 till 17 300 heltidsekvivalenter under samma tidsperiod.

Lunds universitet och Uppsala universitet hade flest anställda heltidsekvivalenter med forskande och undervisande arbetsuppgifter

Vid de tio, till antalet heltidsekvivalenter, största lärosätena återfanns 70 procent av all forskande och undervisande personal. Vid Lunds universitet och Uppsala universitet var 3 500 respektive 3 300 heltidsekvivalenter anställda, vilket var fler än vid något annat lärosäte. Därefter följde Göteborgs universitet med 2 900 anställda heltidsekvivalenter.

Lektorer var den vanligaste anställningskategorin

Lektorer var den vanligaste anställningskategorin bland den forskande och undervisande personalen. Nästan var tredje anställd, 30 procent, tjänstgjorde som lektor, vilket motsvarar 9 700 heltidsekvivalenter. Därefter följde

  • professorer med 5 300 heltidsekvivalenter (16 procent)
  • adjunkter med 5 000 heltidsekvivalenter (15 procent)
  • annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen med 4 900 heltidsekvivalenter (15 procent).

Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt meriteringsanställningar var de minst vanliga anställningskategorierna med 3 800 respektive 3 700 heltidsekvivalenter, vilket motsvarar 12 procent vardera.

Flest anställda inom forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap samt samhällskunskap

Av all forskande och undervisande personal var 49 procent verksamma inom de två forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap samt samhällsvetenskap. Båda områdena stod för 25 procent vardera med 8 000 heltidsekvivalenter per område. Därefter följde

  • naturvetenskap med 7 100 heltidsekvivalenter
  • teknik med 4 200 heltidsekvivalenter
  • humaniora och konst med 3 600 heltidsekvivalenter
  • lantbruksvetenskap och veterinärmedicin med 1 200 heltidsekvivalenter.

Utbildning på forskarnivå var vanligast bland professorer

Av professorerna vid samtliga universitet och högskolor hade 97 procent en utbildning på forskarnivå, vilken var den största andelen för någon anställningskategori. Därefter följde lektorerna med 94 procent forskarutbildade. Bland meriteringsanställda var andelen 93 procent, bland annan forskande och undervisande personal 60 procent och bland adjunkter 17 procent.

Forskande och undervisande personal efter anställningsform

Andelen forskande och undervisande personal med en tidsbegränsad anställning har minskat över tid. Det var 28 procent som hade en tidsbegränsad anställning år 2020. Andelen kvinnor med tidsbegränsad anställning ökade med en procentenhet, medan andelen män minskade med en procentenhet jämfört med året innan.