Ökning av antal nybörjare läsåret 2019/20

Läsåret 2019/20 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybörjare. Det var tredje läsåret i rad som det totala antalet studenter ökade. Ökningen berodde till viss del på coronapandemins utbrott men en ökning kan urskiljas även innan dess. Drygt 71 900 personer tog ut en examen, vilket var en stor ökning jämfört med föregående läsår.

Coronapandemins påverkan på antalet studenter

Det senaste redovisade läsåret i detta SM är läsåret 2019/20, som bara till viss del påverkades av coronapandemins utbrott. Det är främst satsningarna på sommarkurser som leder till en ökning av antalet registrerade studenter på fristående distanskurser för läsåret. Det går även att se en generell ökning för läsåret och det är därför svårt att avgöra hur stor påverkan pandemin haft på antalet studenter. För mer information om hur coronapandemin påverkat uppgifterna i detta SM se stycket Coronapandemin i kapitlet Kort om statistiken.

Ökning av både registrerade studenter och svenska högskolenybörjare

Antalet registrerade studenter ökade läsåret 2019/20 till 428 800, vilket var 18 600 fler än föregående läsår. Detta berodde till stor del på en ökning av studenter på fristående distanskurser. 61 procent av de registrerade studenterna 2019/20 var kvinnor och 39 procent var män.

Antalet högskolenybörjare – nya studenter i svensk högskoleutbildning – ökade under läsåret 2019/20 med 4 200 jämfört med föregående läsår. De svenska högskolenybörjarna, det vill säga nybörjare exklusive inresande studenter, ökade med 3 600 studenter. Drygt 58 procent av högskolenybörjarna 2019/20 var kvinnor och 42 procent var män.

Figur 1. Antal nybörjare läsåren 2010/11-2019/20 uppdelat på kvinnor och män

Antal nybörjare läsåren 2010/11-2019/20 uppdelat på kvinnor och män

 

Civilingenjörsprogrammet fortsatt störst

Det yrkesprogram som hade flest nybörjare läsåret 2019/20 var program mot civilingenjörsexamen. Därefter följde program mot sjuksköterskeexamen och pro-gram mot ämneslärarexamen. Könsskillnaderna var stora mellan programmen, på program mot civilingenjörsexamen var 31 procent kvinnor och 69 procent män medan det på program mot sjuksköterskeexamen var 85 procent kvinnor och 15 procent män. För program mot ämneslärarexamen var könsfördelningen mer jämlik med 55 procent kvinnor och 45 procent män.

Flest studenter på Stockholms universitet

Läsåret 2019/20 var Stockholms universitet det lärosäte som hade flest registrerade studenter med nästan 51 000. Därefter följde Göteborgs universitet och Uppsala universitet med cirka 45 000 registrerade studenter vardera.

Flest studenter som endast läste på distans läsåret 2019/20 hade Linnéuniversitetet med drygt 22 900 personer. Högst andel studenter enbart på distans hade istället Mittuniversitetet, där drygt 76 procent av samtliga studenter på lärosätet läste endast på distans.

Stor ökning av kurs- och distansstudenter

Antalet studenter som enbart var registrerade på fristående kurser ökade med 13 100 läsåret 2019/20 jämfört med föregående läsår. Det innebar en ökning för andra läsåret i följd. Studenter som enbart läste på fristående kurser utgjorde 34 procent av det totala antalet studenter läsåret 2019/20, vilket var en ökning från föregående läsår. Antalet studenter som enbart läste på distans ökade läsåret 2019/20 med 14 700 jämfört med föregående läsår. Andelen kvinnor av de som enbart läste på distans läsåret 2019/20 var 69 procent.

En stor ökning av antal examinerade

Läsåret 2019/20 var det 56 500 personer som tog ut sin första examen vid svenska universitet och högskolor. Det var 4 400 fler än det föregående läsåret. Könsfördelningen bland de för första gången examinerade var 63 procent kvinnor och 37 procent män. Det totala antalet examinerade personer var 71 900, inklusive dem som sedan tidigare hade en examen. Ökningen jämfört med det föregående läsåret var 6 000 personer. Könsfördelningen bland de examinerade personerna var 65 procent kvinnor och 35 procent män.

En möjlig förklaring till ökningen av antalet examinerade är att arbetsgivare allt oftare efterfrågar en examen vilket kan ha ökat benägenheten för tidigare studenter att begära ut ett examensbevis. En ytterligare förklaring är att de flesta lärosätena nyligen infört ett nytt studiedokumentationssystem vilket gjort att studenterna fått sina examensbevis snabbare. Den pågående pandemin och ett för-ändrat arbetsmarknadsläge kan också ha påverkat antalet examina genom att studenter återvänt för att fullfölja sin utbildning.

Figur 2. Antal examinerade personer uppdelat på kvinnor och män, läsåren 2010/11–2019/20

Antal examinerade personer uppdelat på kvinnor och män, läsåren 2010/11–2019/20

 

Högsta antalet sjuksköterskeexamina på tio år

Läsåret 2019/20 tog 4 500 personer ut en sjuksköterskeexamen. Det var 100 fler än föregående läsår vilket då var det högsta antalet på tio år. Antalet som avlade specialistsjuksköterskeexamina var 2 600. Det var 400 fler än det föregående läsåret och det högsta antalet sedan specialistsjuksköterskeexamen infördes 2001. Könsfördelningen var 87 procent kvinnor och 13 procent män både bland dem som tog ut en sjuksköterskeexamen och bland dem som tog ut en specialistsjuksköterskeexamen.

Antalet masterexamina fortsätter att bli fler

Under läsåret 2019/20 tog 11 600 personer ut en masterexamen, 900 fler än det föregående läsåret och det högsta antalet någonsin. Könsfördelningen bland masterexaminerade var jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män. Drygt 40 procent av masterexamina utfärdades till personer som kommit till Sverige för att studera. Könsfördelningen var nästan helt jämn även bland dem.