Fler kvinnor än män bland doktorandnybörjarna

År 2019 började 3 100 doktorander en utbildning på forskarnivå vilket var 140 färre än året innan. Sannolikt kommer dock antalet doktorandnybörjare att öka eftersom det sker en eftersläpning i rapporteringen vilket innebär att antalet nybörjare är underskattade och blir fler än 3 100. I efterrapporteringen för 2018 tillkom cirka 160 doktorandnybörjare.

Bland doktorandnybörjarna var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna har ökat med en procentenhet jämfört med 2018 och är för första gången någonsin större än andelen män. I början av 1990-talet var ungefär en tredjedel kvinnor.

Det vanligast förekommande forskningsämnesområdet bland doktorandnybörjarna var medicin och hälsovetenskap med 1 020 doktorandnybörjare. Könsfördelningen inom medicin och hälsovetenskap är kvinnodominerad med 62 procent kvinnor och 38 procent män. Den största andelen män fanns inom naturvetenskap med 62 procent män och 38 procent kvinnor.

Antal doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön 2019

 

Antal doktorandnybörjare, doktorander och examina i utbildning på forskarnivå efter kön 2019

Doktorandnybörjare och examina redovisas per kalenderår. Doktorander redovisas för hösten.

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 10-tal

Andelen som påbörjar forskarutbildning minskar

Andelen som påbörjar forskarutbildning i den svenska befolkningen senast vid 30 års ålder minskar. Den var som störst för årskullarna födda 1975–1978, med 1,6 procent. I årskullen som senast fyllde 30 år (födda 1989) var andelen 0,7 procent. För kvinnorna var andelen 0,6 procent och för männen 0,7 procent.

Antalet doktorander minskade

Under hösten 2019 var antalet aktiva doktorander 17 000, fördelat på 8 310 kvinnor och 8 690 män. Preliminärt minskade antalet kvinnor med 110 och an-talet män med 500 jämfört med hösten 2018. Även här sker det en eftersläpning i rapporteringen vilket innebär att antalet doktorander sannolikt blir fler än 17 000.

Av de aktiva doktoranderna hösten 2019 studerade 58 procent på heltid. Den vanligaste försörjningstypen var anställning som doktorand. Två tredjedelar av doktoranderna hade denna försörjningstyp, både bland kvinnor och bland män.

Skillnaden i examensfrekvens jämnas ut över tid

Det utfärdades 2 750 doktorsexamina år 2019, vilket är en minskning med 40 examina jämfört med 2018. Könsfördelningen bland de examinerade var jämn, 48 procent kvinnor och 52 procent män.

År 2019 utfärdades 480 licentiatexamina, vilket är en minskning med 20 exa-mina jämfört med föregående år. Könsfördelningen var 200 (40 procent) kvin-nor och 290 (60 procent) män.

Av doktorandnybörjarna år 2011 hade 43 procent av kvinnorna och 53 procent av männen avlagt doktorsexamen inom fem år. Könsskillnaden utjämnas dock över tid. Åtta år efter påbörjad utbildning hade 76 procent av kvinnorna och 77 procent av männen avlagt en doktorsexamen.

Hög andel utländska doktorandnybörjare

Det internationella inslaget är stort i utbildningen på forskarnivå. År 2019 var 1 250, eller 40 procent, av doktorandnybörjarna utländska doktorandnybörjare. Jämfört med år 2018 är det en minskning med 2 procentenheter. Med utländsk doktorandnybörjare avses de personer som har kommit till Sverige för att ge-nomgå utbildning på forskarnivå.

Bland de 1 250 utländska doktorandnybörjarna 2019 var det vanligaste forsk-ningsämnesområdet naturvetenskap med 440 utländska doktorandnybörjare. Ef-ter naturvetenskap var det vanligast att läsa teknik samt medicin och hälsoveten-skap med 370 respektive 230 utländska doktorandnybörjare. Av de utländska doktorandnybörjarna var 46 procent kvinnor och 54 procent män, vilket är en oförändrad andel jämfört med föregående år.