Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2018/19

Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund fortsätter att öka. Läsåret 2018/19 hade 26 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Föregående läsår var motsvarande andel 25 procent och tio läsår tidigare var andelen 17 procent. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den senaste tioårsperioden.

Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Av högskolenybörjarna läsåret 2018/19 hade 16 900 utländsk bakgrund och 47 100 svensk bakgrund. Av de 16 900 med utländsk bakgrund var 6 100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 10 800 var utrikes födda. Av de 10 800 utrikes födda hade 1 500 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 9 300 vid sju års ålder eller senare.

Andelen högskolenybörjare* med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2009/10–2018/19 (procent)


09/10

11/12

13/14

15/16

17/18

18/19

Svensk bakgrund

83

82

81

78

75

74

Utländsk bakgrund

17

18

19

22

25

26

   Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar

6

7

8

9

9

9

   Utrikes född

11

11

11

13

16

17

   – invandrat ≤ 6 år

3

3

2

2

2

2

   – invandrat ≥ 7 år

8

9

9

11

13

15

* Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

Fördelningen mellan kvinnor och män var ungefär lika mellan högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund. I båda grupperna var 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund på receptarieutbildning

Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade receptarieutbildningen och tandläkarutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 78 respektive 77 procent läsåret 2018/19. Lägst andel med utländsk bakgrund fanns bland högskolenybörjare på utbildning mot officersexamen, 6 procent.

Antalsmässigt var de utbildningar med flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2018/19 sjuksköterskeutbildningen följt av civilingenjörsutbildningen, med 1 300 respektive 1 100 nybörjare.

Stor variation mellan olika lärosäten

Röda Korsets högskola och Ersta Sköndal Bräcke högskola var de lärosäten med högst andel högskolanybörjare med utländsk bakgrund, 43 procent vardera. Därefter följde Södertörns högskola med 37 procent. Lägst andel med utländsk bakgrund fanns på Johannelunds teologiska högskola, med 7 procent.

I antal räknat var det Stockholms universitet som hade flest högskolanybörjare med utländsk bakgrund, med 3 600. Näst flest hade Uppsala universitet med 3 200.

Bakgrund i Asien vanligt bland högskolenybörjare

Bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade 46 procent bakgrund i Asien läsåret 2018/19. Nästan lika stor andel, 44 procent, hade sin bakgrund i Europa. Tio läsår tidigare, 2009/10, var Europa störst med 61 procent och ande-len med bakgrund i Asien var 36 procent.

Över hälften, 51 procent, av de utrikes födda högskolenybörjarna läsåret 2018/19 hade sin bakgrund i Asien. Europa följde därefter med 31 procent. Läsåret 2009/10 hade 47 procent av de utrikes födda bakgrund i Europa medan andelen med sin bakgrund i Asien var 36 procent.

Syrien var det vanligaste födelselandet bland utrikes födda högskolenybörjare

Bland utrikes födda högskolenybörjare läsåret 2018/19 var det vanligaste födel-selandet Syrien, med 1 570 högskolenybörjare. Därefter följde Irak med 1 350 högskolenybörjare. De senaste fem läsåren har det skett en betydande ökning av antalet högskolenybörjare från Syrien. Läsåret 2014/15 var antalet endast 170. Det som ligger till grund för denna utveckling är flyktingkrisen 2015 då ett stort antal syrier sökte asyl i Sverige.

Vanligt med högskolestudier bland födda i Sverige med utrikes födda föräldrar

Vid 25 års ålder hade 45 procent av de med svensk bakgrund i årskullen födda 1993 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis sta-bil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för de med svensk bakgrund. I årskullen födda 1993 var denna andel 49 procent, att jämföra med 40 procent tio år tidigare.

Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid 6 års ålder eller tidigare har andelen ökat från 42 till 47 procent under de senaste tio åren, och därmed också passerat andelen bland personer med svensk bakgrund. Andelen som påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ålder var dock betydligt lägre bland utrikes födda som invandrat vid 7 års ålder eller senare. För årskullen födda 1993 var denna andel 29 procent.

Många med bakgrund i Ryssland väljer högskolestudier

Bland de utrikes födda år 1993 med bakgrund i Ryssland hade 52 procent på-börjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högsko-lestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercego-vina med 51 procent följt av Tyskland med 43 procent. Andelen med påbörjade högskolestudier var även hög för svenskfödda personer vilkas föräldrar invand-rat från Ryssland eller Bosnien-Hercegovina, 66 respektive 60 procent.

Utlandsstudier vanligast bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Bland de med svensk bakgrund som föddes 1993 hade 8 procent studerat utom-lands med svenska studiemedel fram till och med 25 års ålder. Andelen var nå-got lägre bland de utrikes födda med 6 procent, men högre bland födda i Sve-rige med två utrikes födda föräldrar, 10 procent. Andelen med påbörjade ut-landsstudier har varit högst i denna grupp under de senaste tio åren.

Mer än var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund

Läsåret 2018/19 hade 27 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 530. Av dessa var 430 utrikes födda och 100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien.

Hög andel doktorandnybörjare med utländsk bak-grund på Kungl. Tekniska högskolan

Av doktorandnybörjarna på Kungl. Tekniska högskolan hade 39 procent ut-ländsk bakgrund läsåret 2018/19, vilket var det lärosäte med högst andel dok-torandnybörjare med utländsk bakgrund. Därefter följde Karolinska institutet med 37 procent.

Antalsmässigt var Lunds universitet och Karolinska institutet de lärosäten som hade flest doktorandnybörjare med utländsk bakgrund.