Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18

För de större utbildningarna mot en yrkesexamen som följts upp till och med läsåret 2017/18 var examensfrekvensen högst på utbildning till barnmorska och läkare. 90 procent av studenterna vid barnmorskeutbildningar och 88 procent av studenterna vid läkarutbildningar hade tagit ut avsedd yrkesexamen. Lägst examensfrekvens hade studenterna på högskoleingenjörsutbildning där 45 procent tog ut en högskoleingenjörsexamen. Kvinnor hade högre examensfrekvens än män på alla större yrkesutbildningar.

Skillnader i examensfrekvens mellan män och kvinnor

På utbildningar mot receptarieexamen var skillnaderna störst med cirka 31 procentenheter högre total examensfrekvens för kvinnor jämfört med män. Utbildningar mot förskollärare hade också stora skillnad, med 30 procentenheter högre examensfrekvens bland kvinnorna.
Examenskrav gäller främst för yrken som kräver en examen för att få legitimation eller speciell behörighet. Exempel är utbildningar inom vård och medicin. Inom många områden krävs inte nödvändigtvis ett examensbevis för att få anställning. Detta påverkar studenternas benägenhet att ta ut examen och kan vara en förklaring till skillnader i examensfrekvens mellan olika program.

Under den studerade perioden var det dock ovanligt att studenter på yrkesutbildningar hade alla högskolepoäng på utbildningen men ingen uttagen examen. För utbildningar till högskoleingenjör och specialpedagog som följdes upp läsåret 2017/18 gällde detta för 3 procent. Det var även ovanligt att vara nästan klar med utbildningens kurser. Vanligast var det på utbildning till högskoleingenjör där 12 procent saknade mindre än 1 termins studier för att ha alla högskolepoäng.

Fortsatt låg examensfrekvens på generella program

På de generella programmen mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen som följts upp till och med läsåret 2017/18 var det låga andelar som tog ut respektive examen. Bland studenter på program mot högskoleexamen var det 25 procent som tog ut en högskoleexamen. Motsvarande andelar var 49 procent på kandidatprogram, 50 procent på magisterprogram och 57 procent på masterprogram.

Andelen studenter på program mot högskoleexamen som inte tagit ut en högskoleexamen trots att de tagit högskolepoäng motsvarande programmets omfattning var 6 procent. Motsvarande andelar var 3 procent på kandidatprogram, 5 procent på magisterprogram och 3 procent på masterprogram.

Högst prestationsgrad på yrkesexamensprogram

Prestationsgraden, det vill säga antalet avklarade högskolepoäng omräknade till helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter, var 83 procent läsåret 2016/17. Oförändrat jämfört med tidigare läsår men en ökning med 4 procenten-heter sedan läsåret 2008/09.

Prestationsgraden läsåret 2016/17 var högre för studenter på program mot yrkesexamen, 90 procent, än på program mot generell examen, 86 procent. För studenter på fristående kurser var prestationsgraden 64 procent. Sett över hela perioden 2008/09–2016/17 har prestationsgraden ökat med 1 procentenhet på program mot yrkesexamen, ökat med 3 procentenheter på program mot generell examen och varit oförändrad på fristående kurser.
Skillnader i motiv för studierna kan till en del förklara skillnaden i prestations-graden mellan program- och kursstudenter. Studenter på program har ofta för avsikt att tentera för högskolepoäng och slutligen ta examen, medan kursstudenterna inte alltid siktar på en examen och därför inte heller alltid tar högskolepoäng.

Kvinnornas prestationsgrad var 85 procent och männens 80 procent läsåret 2016/17. Kvinnornas prestationsgrad var högre än männens oavsett ålder, pro-gram/kurs eller om studierna bedrevs på distans/campus.

Lägre prestationsgrad för distansstudenter

Prestationsgraden på fristående kurser var 71 procent för campusstudenter och 52 procent för distansstudenter läsåret 2016/17. Sedan läsåret 2008/09 har pre-stationsgraden ökat med en procentenhet på fristående kurser för såväl distansstudenter som campusstudenter.

Det var stor skillnad i prestationsgrad mellan campus- och distansstudenter även på generella program, 87 procent jämfört med 74 procent.

Även för studenter på yrkesexamensprogram var prestationsgraden högre vid campusstudier än vid distansstudier. Skillnaden var dock mindre, 90 respektive 88 procentenheter.