Ökad andel kvinnor bland doktorandnybörjarna

År 2018 började 3 080 doktorander en utbildning på forskarnivå vilket var 100 färre än året innan. Sannolikt kommer dock antalet doktorandnybörjare att öka eftersom det sker en eftersläpning i rapporteringen vilket innebär att antalet nybörjare är underskattade och blir fler än 3 080. I efterrapporteringen för 2017 tillkom cirka 120 doktorandnybörjare.

Bland doktorandnybörjarna var hälften kvinnor och hälften män, och en så jämn könsfördelning har inte uppmätts sedan 2004. I början av 1990-talet var ungefär en tredjedel kvinnor.

Det vanligast förekommande forskningsämnesområdet bland doktorandnybörjarena var medicin och hälsovetenskap med 1 010 doktorandnybörjare. Där fanns också den största andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna med 62 procent. Störst andel män fanns inom teknik med 64 procent och naturvetenskap med 61 procent.

Antal doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön 2018

Diagram över antal studenter

 Antal doktorandnybörjare, doktorander och examina i utbildning på forskarnivå efter kön 2018

Doktorandnybörjare och examina redovisas per kalenderår.

Doktorander redovisas för hösten.

Diagram antalet nya studenter

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 10-tal

Andelen som påbörjar forskarutbildning minskar

Andelen som påbörjar forskarutbildning i den svenska befolkningen t.o.m. 30 års ålder minskar. Den var som störst för årskullarna födda 1975–1978, med 1,6 procent. I årskullen som senast fyllde 30 år (födda 1988) var andelen 0,7 procent. För kvinnorna var andelen 0,6 procent och för männen 0,8 procent.

Antalet doktorander minskade

Under hösten 2018 var antalet aktiva doktorander 16 860, fördelat på 8 060 kvinnor och 8 800 män. Preliminärt minskade antalet kvinnor med 420 och antalet män med 550 jämfört med hösten 2017. Även här sker det en eftersläpning i rapporteringen vilket innebär att antalet doktorander sannolikt blir fler.

Av de aktiva doktoranderna hösten 2018 studerade 58 procent på heltid. Den vanligaste försörjningstypen var anställning som doktorand. Två tredjedelar av doktoranderna hade denna försörjningstyp, både bland kvinnor och bland män.

Skillnaden i examensfrekvens jämnas ut över tid

Det utfärdades 2 790 doktorsexamina år 2018, vilket är en minskning med 40 examina jämfört med 2017.

Könsfördelningen var jämn, 48 procent kvinnor och 52 procent män.

År 2018 utfärdades 500 licentiatexamina, vilket är i samma nivå som föregående år. Könsfördelningen var 180 (36 procent) kvinnor och 320 män (64 procent).

Av doktorandnybörjarna år 2010 hade 44 procent av kvinnorna och 50 procent av männen avlagt doktorsexamen inom fem år. Könsskillnaden utjämnas dock över tid. Åtta år efter examen var det 75 procent av både kvinnor och män som hade avlagt doktorsexamen.

Hög andel utländska doktorandnybörjare

Det internationella inslaget är stort i utbildningen på forskarnivå. År 2018 var 1 300, eller 42 procent, av doktorandnybörjarna utländska doktorandnybörjare. Med utländsk doktorandnybörjare avses de personer som har kommit till Sverige för att genomgå utbildning på forskarnivå.

Bland de 1300 utländska doktorandnybörjarna 2018 var det vanligaste forskningsämnesområdet naturvetenskap med 440 utländska doktorandnybörjare. Efter naturvetenskap var det vanligast att läsa teknik samt medicin och hälsovetenskap med 360 respektive 290 utländska doktorandnybörjare. Av de utländska doktorandnybörjarna var 46 procent kvinnor och 54 procent män, vilket är den högsta andelen kvinnor hittills.