Blandade svar om coronapandemins konsekvenser på forskningen – datainsamling har varit problem för flest

Coronapandemin har avsevärt försvårat för forskare att samla in data. Dessutom har distansundervisningen trängt undan tiden som läggs på forskning, och en fjärdedel av forskarna har behövt ändra mycket på sin forskning. Men det finns också andra röster som säger att det varit en positiv period för deras forskning. Det är några av resultaten av Universitetskanslersämbetets enkätundersökning till forskare som gjordes under våren.

”Det har varit en underbar och produktiv period och jag saknar inte fysisk närvaro egentligen.”

– Kvinna/Samhällsvetenskap

I många av frågorna är andelen positiva svar ungefär lika stor som andelen negativa. Något som också märks i fritextsvaren där vissa lyfter saker som fungerat bra och andra saker som fungera sämre.

– Jag trodde nog att forskarna hade hanterat pandemin rätt bra, samtidigt är det förvånande att bara hälften tycker att det har fungerat sämre. Det är flera som lyfter att det är mindre stressigt, att de sparar in restid och har lättare att lägga livspusslet. Där skiljer det sig också mellan kvinnor och män. Kvinnor verkar mer tillfreds med hemarbete och är även mer positiva till digitala sammankomster, säger Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ.

Datainsamling försvårats för sju av tio

Inom ett antal områden sticker negativa resultat ändå ut. Sju av tio uppger att datainsamlingen har försvårats eller inte kunnat genomföras alls. Det är också något som drabbar forskare brett över olika discipliner. Arkiv och bibliotek har varit mer otillgängliga, restriktioner för patientbesök har försvårat inom medicin och det har varit svårare att genomföra fältstudier.

– I enkäten har vi försökt fånga alla faser i forskarprocessen, från anslagsansökningar till publicering. Den forskare som är i datainsamlingsfasen tycks ha haft det svårast. Även de som tycker att det funkat bra att arbeta hemifrån kommenterar att datainsamlingen hade varit problematisk om de inte redan hade gjort den, säger Sofia Berlin Kolm.

Svårigheten vid datainsamling är en av orsakerna till att en knapp fjärdedel uppger att de behövt ändra mycket eller väldigt mycket på sin forskning. En annan orsak kan till exempel vara att forskarna ställt om till forskning av covid-19. Av undersökningen dessutom framgår att omställningen till distansundervisning har tagit forskningstid i anspråk. En tredjedel uppger att de antingen har behövt arbeta övertid eller behövt lägga mindre arbetstid på forskning. Andra problem som lyfts är brister i hemarbetsplatsen, att det varit svårare att handleda doktorander samt att doktorandernas studier gått långsammare än förväntat, och att bristen på sociala interaktioner gjort att produktivitet och kreativitet har sjunkit. Men vilka de mer långsiktiga konsekvenserna kommer att bli på forskning är svårt att säga utifrån enkäten.

– Mycket av detta kommer vi följa upp. Om doktoranderna försenas i sitt arbete kommer vi se det, om svårigheterna med datainsamling göra att publiceringar blir försenade kommer vi att se det också, säger Fredrik Svensson, utredare och medlem i styrgruppen för pandemiprojektet på UKÄ.

Figur 5 från analysen. I vilken grad har pandemin påverkat datainsamlingen som ligger till grund för din forskning?

Diagram över i vilken grad har pandemin påverkat datainsamlingen som ligger till grund för forskningen

”In the beginning, I experienced an increase in productivity when working remotely. [But] in the long term […] productivity has decreased, motivation decreased, interaction decreased, creativity has dropped. I believe we need interactions to simulate the process of generating new hypothesis and significantly advance in science.”

– Man/Medicin och hälsovetenskap.

Snabbenkät för aktuella svar

Enkätundersökningen genomfördes under perioden 23 mars–20 april 2021 och riktades till personal, på sju olika lärosäten, som har forskning som en del av sin arbetsuppgift. Enkäten bestod av 21 flervalsfrågor och 1 fritextfråga.

– I normala fall hade vi gjort en stor nationell undersökning, men för att kunna vara så aktuella och resurseffektiva som möjligt ville vi testa den här typen av snabbenkät. Det innebär att även om vi fått in bra svar, från knappt 1 500 respondenter, så utrycker vi oss försiktigt i analysen, säger Sofia Berlin Kolm.