Prognos: högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov

I en ny analys bedömer Universitetskanslersämbetet den framtida tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov. Prognosen omfattar arbetsmarknadsläget år 2035 för 38 utbildningar inom sju utbildningsgrupper.

Syftet med analysen är att beskriva hur det framtida balansläget ser ut för tillgången på olika utbildningsgrupper i relation till arbetsmarknadens efterfrågan. Informationen riktar sig både till den som funderar på att söka till högskolan och till lärosätena som kan använda underlaget i planeringen av sitt utbildningsutbud. Här hittar du också söktrycket (hur stor konkurrensen om platserna var ht 2020) och den genomsnittliga månadslönen för olika utbildningar.

Analysen är en redovisning av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) uppdrag att följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet.

Risk för brist inom flera sektorer

Resultaten visar att utmaningarna framöver är stora, inte bara för lärosätena utan för alla berörda verksamheter. För de flesta utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning bedöms en risk för ökad brist på arbetskraft 2035. Samma gäller även för merparten av utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Inom teknik och tillverkning bedöms en risk för brist på arbetskraft för vissa inriktningar inom civilingenjörsexamen 2035. Sist men inte minst bedöms även en risk för fortsatt brist på veterinärerna 2035.

En komplex fråga

UKÄ bedömer att lärosätena inte på egen hand kan möta behoven. Lärosätena kan arbeta för en ökad rekrytering till utbildningar som behöver byggas ut och vidta åtgärder för att en större andel av studenterna ska avlägga examen, men även om staten tillför extra resurser är det svårt att bygga ut utbildningar med lågt söktryck. För högskolan ställs också det övriga samhällets behov av kompetens mot kompetensbehoven inom yrken där bristen bedöms kvarstå 2035.

En prognosmodell förknippas med olika osäkerheter, däribland hur pågående pandemi påverkar tillgång och efterfrågan på olika arbetskraft på arbetsmarknaden.