Social snedrekrytering till högskolan – hur påverkas den av hur vi klassificerar föräldrarnas utbildningsnivå?

Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att barnen börjar studera i högskolan, det är känt sedan tidigare. Hur starkt sambandet är påverkas av hur föräldrarnas utbildningsnivå klassificeras. Det blev tydligt när UKÄ klassificerade om några eftergymnasiala utbildningar som har förlängts över tid.

UKÄ har i analysen besvarat två frågor om den sociala snedrekryteringen till högskolan:

  • Gör det någon skillnad för den sociala snedrekryteringen om individers övergång till högskolan följs upp till och med 25 eller 30 års ålder?
  • Har den sociala snedrekryteringen påverkats av att det skett förändringar över tid av hur några eftergymnasiala utbildningar hos föräldrarna klassificeras?

Ålder för uppföljning spelar roll

Bland studenter födda 1960–1988 var det fler som hade börjat i högskolan vid 30 än 25 års ålder, även om majoriteten hade börjat redan vid fyllda 25. Att fler börjar i högskolan behöver dock inte betyda att den sociala snedrekryteringen mildras. Bland dem som föddes i slutet av 1970-talet och fram till och med 1988 var den sociala snedrekryteringen till högskolan densamma för män oavsett uppföljningsålder. För kvinnornas del var snedrekryteringen till och med starkare vid 30 än vid 25 års ålder. I de äldre födelsekullarna födda under 1960-talet fram till mitten av 1970-talet såg det annorlunda ut: bland män var snedrekryteringen svagare vid 30 än vid 25 års ålder, medan uppföljningsåldern inte gjorde någon skillnad för kvinnor.

Förändring i klassificeringen av utbildningsnivå

Inte bara uppföljningsålder, utan också hur man klassificerar föräldrarnas utbildningsnivå, kan påverka styrkan i den sociala snedrekryteringen till högskolan. I en uppföljning av födelsekullarna 1960–1993 framkom att några kortare eftergymnasiala utbildningar hos föräldrarna har förlängts över tid och därmed ändrat klassificering från ”eftergymnasial utbildning mindre än tre år” till ”eftergymnasial utbildning tre år eller längre”. Det gäller bland annat utbildningarna till sjuksköterska, förskollärare, fritidspedagog samt kortare ingenjörsutbildningar. Förändringarna berör framför allt de yngsta födelsekullarna (födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet). De ”förlängda” utbildningarna, som kom att ändra klassificering, har bidragit till att minska den sociala snedrekryteringen i de yngsta födelsekullarna i gruppen vars föräldrar har en längre eftergymnasial utbildning (minst tre år).

Analysen utgör ett kunskapsunderlag både till UKÄ:s arbete med att utveckla statistiken om studenternas sociala bakgrund i högskolan och UKÄ:s tematiska utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering.