Fler forskarutbildade kvinnor och en högre andel utländska forskarutbildade på svensk arbetsmarknad

De forskarutbildade är relativt ojämnt fördelade på den svenska arbetsmarknaden. Högst är andelen inom kunskaps- och forskningsintensiva näringsgrenar, inom näringslivet och inom staten. Bland de yrkesverksamma har andelen forskarutbildade kvinnor och andelen som genomgått en forskarutbildning utanför Sverige ökat under den senaste tioårsperioden. Detta visar en ny analys från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Analysen är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag för diskussionen om forskarutbildningens dimensionering. Den diskussionen kan bli aktuell bland annat i och med regeringens kommande forskningspolitiska proposition.

Analysen, som ingår i temaprojektet Fokus forskarutbildning, omfattar tidsperioden 2007-2018 och under den tiden har antalet forskarutbildade sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden ökat från 48 000 till 68 000. Bland sysselsatta med en svensk doktorsexamen var 34 procent kvinnor 2007, motsvarande andel var 43 procent år 2018. En annan stor förändring under tidsperioden är den kraftiga ökningen av antalet personer med en utländsk forskarexamen som är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. År 2007 hade 8 procent av alla forskarutbildade en examen från ett annat land medan motsvarande andel var 15 procent år 2018, antalet har mer än tredubblats under perioden. Särskilt stor har ökningen varit inom vården och bland it-företag.

– Detta är de två stora trenderna: att antalet med utländsk forskarutbildning ökar samt att gruppen gått från att vara dominerad av män till att vara relativt jämställd. Jag tror att trenderna kommer att fortsätta, även om vi fått signaler om att Coronapandemin på kort sikt försvårat möjligheterna till att rekrytera internationella forskare. Hur Corona påverkar den internationella mobiliteten på längre sikt är naturligtvis svårare att svara på, men det är viktigt att följa upp med tanke på att det är framförallt tillströmningen av forskare tidigt i karriären som påverkas, säger Martin Söderhäll, utredare på UKÄ.

De forskarutbildade är relativt ojämnt fördelade på olika näringsgrenar. Högst är andelen inom kunskaps- och forskningsintensiva näringsgrenar, inom näringslivet och inom staten. Landets högskolor har varit de arbetsgivare som anställt flest forskarutbildade under hela tidsperioden. Näringar där antalet forskarutbildade ökat särskilt mycket är bland konsultföretag, it-företag, grundskolan och vården, medan antalet minskat med nästan 80 procent inom läkemedelsindustrin.

– Här kan statistiken påverkas av företags beslut och förändringar om exempelvis var och hur forskning och utveckling bedrivs. Läkemedelsindustrin är sannolikt ett sådant exempel. En bransch som blir särskilt intressant att följa framöver är programvaruproducenter. Antalet forskarutbildade i branschen har mer än tredubblats sedan 2007 och andelen med utländsk forskarutbildning har fördubblats, säger Martin Söderhäll.

I analysen framgår också att doktorsexaminerade i Sverige och personer med utländsk forskarexamen sannolikt är relativt lika varandra avseende erfarenhet och kompetens inom alla näringsgrenar bortsett från inom enheter för vård och omsorg och inom utbildningsväsendet, eftersom personer med en utländsk forskarutbildning inom dessa enheter är yngre än personerna med en svensk doktorsexamen. Inom utbildningsväsendet drivs sannolikt skillnaderna av att den internationella rekryteringen av yngre forskare till meriteringsanställningar ökat under de senaste åren.

Kvinnor som disputerat vid svenska lärosäten arbetar inom högskolan i högre utsträckning än doktorsexaminerade män. Detta gäller inom alla forskningsämnesområden förutom naturvetenskap. När det gäller olika ämnen går det att konstatera att över hälften av alla doktorsexaminerade inom samhällsvetenskap och humaniora och konst arbetar inom högskolan jämfört med omkring en fjärdedel av de disputerade inom naturvetenskap, teknik samt medicin och hälsovetenskap.