Internationella rekryteringar vanligast bland yngre forskare

Andelen internationellt rekryterade forskare har ökat i Sverige under de senaste åren. Framförallt drivs internationaliseringen på genom rekrytering av juniora forskare visar en ny analys från UKÄ. De internationella rekryteringarna är vanligast hos de forskningstunga lärosätena och ämnesområdena.

Ett av målen för den svenska forskningspolitiken är att ”Sveriges attraktionskraft i den globala kunskapsekonomin ska stärkas.” I den forskningspolitiska propositionen står det att kunskap och humankapital söker sig till de länder som har mest attraktiva förutsättningar.

– Språk och starka forskningsmiljöer påverkar ett lärosätes attraktivitet för utländska forskare, säger Martin Söderhäll, utredare på UKÄ. Vi ser också att naturvetenskapliga ämnen och teknik ligger i topp för internationella rekryteringar. Sverige är attraktivt för yngre forskare och forskarstudenter. Villkoren är relativt bra i förhållande till situationen i många andra länder och forskningen håller hög kvalitet. För mer seniora forskare ser det sannolikt annorlunda ut. Mycket av undervisningen bedrivs på svenska vilket ställer höga krav på internationellt rekryterade professorer och lektorer.

Resultaten från den här analysen visar att internationaliseringen av den svenska högskolan drivs på underifrån. Internationellt rekryterade personer får meriteringsanställningar och bara en liten del är professorer och lektorer.

Diagram som visare korrelation intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, och andel utländsk personal 2016.

Korrelation intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, och andel utländsk personal 2016.

 

Sverige jämfört med Europa

Svenska lärosäten ligger en bra bit efter när det gäller andelen internationella forskare och undervisande personal. På lärosäten som ETH, Oxford och Cambridge är omkring hälften eller mer av den forskande och undervisande personalen internationellt rekryterad. Motsvarande andel i den svenska högskolan är cirka 12 procent.

– De fackinriktade universiteten sticker ut i den europeiska jämförelsen. Där är det inte ovanligt att omkring en fjärdedel av forskande och undervisande personal är internationellt rekryterad, säger Martin Söderhäll.

Sambandet mellan forskningsmiljöer och internationella rekryteringar

– Vi tycker oss se ett samband mellan högkvalitativa forskningsmiljöer med god tillgång till forskningsmedel och andelen internationella rekryterade forskare. Leder hög kvalitet till ökad internationalisering eller är det ökad internationalisering som genererar hög kvalitet? Förmodligen en kombination. Men det vore intressant att analysera vad som har störst betydelse, avslutar Martin Söderhäll.