Rekryteringen till högskolestudier – regionala och sociala faktorer påverkar

Det fortsätter vara stora regionala skillnader i övergången till högskole-studier, både mellan län och mellan kommuner. I samtliga län var över-gången högst för personer med högutbildade föräldrar. Men det finns fler faktorer än social bakgrund som påverkar om personer påbörjar högskolestudier – för trots högutbildade föräldrar är det fortsatt stora regionala skillnader.

Andelen av ungdomarna som påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan fortsätter att minska. Av 19-åringarna som föddes 1999 hade 12,6 procent påbörjat en högskole-utbildning senast 2018, vilket är den lägsta nivån hittills av de som är födda på 1990-talet. Andelen som påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder har däremot ökat till 44,6 procent 2018, vilket är den högsta nivån under den senaste tioårsperioden. En annan trend som håller i sig är att kvinnor påbörjar högskolestudier i betydligt högre grad än män.

Den årliga analysen visar i vilken utsträckning kvinnor och män påbörjar högskolestudier och vid vilken ålder. Den visar också hur övergången till högskolestudier fortsätter variera kraftigt mellan Sveriges län och kommuner. I årets analys som gäller för uppföljningsåret 2018 har vi även undersökt om skillnaderna i övergången mellan länen beror på skillnader i personernas sociala bakgrund, närmare bestämt deras föräldrars utbildningsnivå.

- Analysen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för om personer påbörjar högskolestudier, men att det finns stora skillnader mellan länen bland ungdomar med liknande social bakgrund. Det innebär att det är andra faktorer som är kopplade till regionen som också påverkar övergången i väldigt hög grad. Det kan vara geografiska faktorer som avståndet till en högskola liksom möjligheterna att hitta ett passande arbete efter en akademisk examen, säger Sofia Berlin Kolm, som är ansvarig utredare för analysen på UKÄ.

Både regionala och sociala faktorer påverkar övergången till högskolestudier

I alla län var det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolestudier. Det är ett välkänt fenomen med så kallad social snedrekrytering till högskolan.

Men om den enskilda faktorn till stor del beror på föräldrarnas utbildningsnivå förväntas det inte vara några stora skillnader i övergången mellan länen inom de tre grupperna med högutbildade, medelhögt utbildade och lågutbildade föräldrar. Övergången inom det tre grupperna varierade dock mellan länen och störst var skillnaden bland personer med högutbildade föräldrar, 21,8 procentenheter. För dem med medelhögt och lågutbildade föräldrar var motsvarande skillnader 13,8 respektive 11,0 procentenheter. Detta visar att den sociala bakgrunden spelar stor roll för valet att påbörja högskolestudier, men också att det finns andra regionala faktorer som påverkar i hög grad. Detta gäller i synnerhet för personer med högutbildade föräldrar.

Figur 4. Andelar som påbörjat högskoleutbildning senast vid 24 års ålder per län uppdelat efter om föräldrarna var högutbildade, medelhögt utbildade och lågutbildade. Sorterat fallande efter övergången av de med högutbildade föräldrar

Andel som påbörjar högskolestudier senast vid 24 års åldern uppdelar per län och social bakgrund

Fortsatt stora regionala skillnader i rekryteringen till högskole-studier

Av 19-åringarna i Uppsala län hade 18,7 procent påbörjat högskolestudier fram till år 2018, medan motsvarande andel i Gotlands län var 4,8 procent. Av 24-åringarna varierade övergången mellan 50,8 procent och 34,8 – den högsta andelen är i Stockholms län och den lägsta i Jämtlands län.

Mellan kommunerna var skillnaderna ännu större. Högst övergång hade 19-åringarna i Lunds kommun i Skåne län, 24,8 procent, medan övergången var lägst i Bergs kommun i Jämtlands län, 1,3 procent. Bland 24-åringarna var övergången högst i Danderyds kommun i Stockholms län, 82,4 procent och lägst i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, 17,4 procent.

I tabell 4 längs bak i den statiska analysen finns en lista över samtliga kommuner i Sverige.

Bland 24-åringarna står kvinnorna för ökningen

Andelen som påbörjar högskolestudier senast vid 24-års åldern har ökat från 44 procent 2017 till 44,6 procent 2018. Ökningen sedan förra året beror nästan uteslutande på en ökning av fler kvinnliga högskolestudenter.

Det fortsätter alltså vara fler kvinnor än män som påbörjar högskolestudier, en skillnad som också ökar med stigande ålder. Bland kvinnorna hade 53,1 procent påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder, jämfört med 36,5 procent bland männen, en skillnad på 16,6 procentenheter. Det är den största uppmätta skillnaden i övergång mellan kvinnor och män i de undersökta årskullarna.