Fokus forskarutbildning:

Andelen av svenskarna som påbörjar en forskarutbildning har halverats

Under den senaste tioårsperioden har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning halverats och är nu tillbaka på samma nivå som för 30 år sedan. Det visar en statistisk analys som ingår i UKÄ:s nya projekt Fokus forskarutbildning.

Under den senaste tioårsperioden har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning halverats och är nu tillbaka på samma nivå som för 30 år sedan. Det visar en statistisk analys som ingår i UKÄ:s nya projekt Fokus forskarutbildning.

UKÄ har studerat andelen av årskullarna födda 1956–1987 som påbörjat forskarutbildning senast vid 30 års ålder. I årskullen 1956 var andelen som påbörjade en forskarutbildning 0,9 procent och ökade därefter succesivt för att vara som högst bland årskullarna födda mellan 1975 och 1978 då den låg på 1,6 procent. Men för de som föddes 1979 eller senare har andelen gradvis minskat till 0,8 procent för dem som föddes 1987. Det innebär att andelen ligger på samma nivå som för 30 år sedan.

För att hitta möjliga förklaringar till att andelen av befolkningen som påbörjat en forskarutbildning senast vid 30 års ålder har minskat, har UKÄ bland annat tittat på om de som föddes 1979 eller senare i större utsträckning än tidigare årskullar väljer att påbörja sin forskarutbildning efter 30 års ålder.

– Vi såg en tillstymmelse till en sådan trend. Framför allt var det vanligare för kvinnor än män att börja efter 30 år. Men förändringen var så pass liten att den aspekten inte kan förklara den stora minskningen av andelen i befolkningen för årskullarna födda 1979 och senare. Inte heller förändringar i årskullarnas storlek kan förklara minskningen, säger Ingrid Pettersson, utredare på UKÄ, som ansvarat för analysen.

Utländska doktorandnybörjare fyller upp minskningen

Det totala antalet doktorander som påbörjade en forskarutbildning i början av den undersökta perioden uppgick till ca 2 000 per år, men hade ökat till fler än 3 000 per år i slutet av perioden. Detta trots att antalet svenska doktorandnybörjare har minskat så kraftigt. Ökningen beror istället på att universiteten och högskolorna rekryterat fler utländska doktorander de senaste åren.

– Vi kan konstatera att om andelen av den svenska befolkningen som påbörjar forskarstudier ska öka igen, samtidigt som forskarutbildningen attraherar och rekryterar många utländska doktorander, behöver volymen på forskarutbildningen öka, säger Ingrid Pettersson.

Relaterad läsning
Hur många forskarutbildade behöver Sverige? Se filmer från en workshop

Artikel: Hur många forskarstuderande behöver Sverige?

Fokus forskarutbildning
Den statistiska analysen ingår i projektet Fokus forskarutbildning, där UKÄ under ett par års tid ska belysa utbildning på forskarnivå ur olika perspektiv.