Statistiska analyser
Vi publicerar löpande analyser som ger en fördjupande bild av statistiken för universitet och högskolor.
UKÄ:s statistiska analyser i datumordning
-
Personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter – vilka är de?
-
Prognos: högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov
-
Så ser det ut för nybörjare och examinerade på lärarutbildningarna
-
Andelen inaktiva studenter i stort sett oförändrad
-
Coronapandemin och arbetsmarknaden för nyutexaminerade från högskolan
-
Efterfrågan på forskarutbildade högst inom universitet och högskolor och vården
-
Social snedrekrytering till högskolan – hur påverkas den av hur vi klassificerar föräldrarnas utbildningsnivå?
-
Lärosätenas årsredovisningar 2020: Fler helårsstudenter – ett resultat av coronapandemin
-
Vad kostar forskarutbildningen?
-
Fler forskarutbildade kvinnor och en högre andel utländska forskarutbildade på svensk arbetsmarknad
-
Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser
-
Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare
-
Rekrytering till högskoleutbildning
- i riket och per län och kommun
-
Internationella rekryteringar vanligast bland yngre forskare
-
Statistik: inriktningar inom ingenjörs- och lärarutbildningar samt inom utbildningar till specialistsjuksköterska
-
Allt fler kvinnor tar civilingenjörsexamen
-
Färre inaktiva studenter i högskolan
-
Fler examinerade möter fortfarande inte behovet av lärare
-
Fler anslagsfinansierade helårsstudenter i högskolan
-
Studenters rörlighet inom Sverige
-
Rörlighet mellan lärosäten störst inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap
-
Störst rörlighet bland högskolepersonal inom medicin och hälsovetenskap
-
Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att öka
-
Många tidsbegränsat anställda i högskolan
-
53 % av de examinerade kommer från lärosätets region
-
Rekryteringen till högskolestudier – regionala och sociala faktorer påverkar
-
Fler flyktinginvandrare väntas påbörja högskolestudier kring 2020
-
Satsning på sommarkurser har gett effekt
-
Hur är lönen fem år efter examen?
-
Utlandsvistelser viktiga för meritering inom forskarsamhället
-
Statistik: inriktningar inom ingenjörs- och lärarutbildningar samt inom utbildningar till specialistsjuksköterska
-
Allt fler kvinnor examineras inom teknik
-
Framtida lärarbrist i sikte – men vissa ämnen drabbas hårdare
-
Färre helårsstudenter i högskolan
-
Fokus forskarutbildning:Andelen av svenskarna som påbörjar en forskarutbildning har halverats
-
Fokus forskarutbildning:De flesta utländska doktoranderna lämnar Sverige efter examen
-
Högskolestudenternas prestationsgrad fortsätter öka
-
Högskolenybörjare ökar för andra året i rad
-
Var fjärde doktorand studerar utomlands under forskarutbildningen
-
Rekrytering till högre utbildning: Stora regionala skillnader trots liten skillnad i grundläggande behörighet
-
Statistik: inriktningar inom ingenjörs- och lärarutbildningar samt inom utbildningar till specialistsjuksköterska
-
Många unga från studieovana hem studerar inte vidare trots höga betyg
-
Fortsatt ökning av antalet betalande studenter
-
Fler ämneslärare inom naturvetenskap genom KPU
-
Färre tar examen efter flera års uppgång
-
Svenska nybörjare i högskolan fortsätter minska – men inresande ökar
-
Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner
-
Statistik: inriktningar inom ingenjörs- och lärarutbildningar samt inom utbildningar till specialistsjuksköterska
-
Färre helårsstudenter i högskolan 2016
-
Studenter med höga gymnasiebetyg stannar kvar på lärarutbildningen
-
Nybörjare i högskolan minskar 2015/16
-
Utländska studenters prestation ökar mest
-
Färre unga påbörjar högre utbildning
-
Många hoppar av ämneslärarutbildningen första året
-
Antalet doktorsexamina har ökat fyra gånger sedan 1973
-
Lärosätenas årsredovisningar 2015: Antalet studenter ökar igen
-
Ökning av antalet examina 2014/15
-
Fler vill bli lärare men 8 000 saknas varje år
-
Fler meriteringsanställda inom högskolan får tillsvidareanställning
-
Färre nybörjare i högskolan 2014/15
-
Unga från storstadslänen mest studiebenägna även 2014
-
Fyra år med studieavgifter
-
Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka
-
Lärosätenas årsredovisningar 2014
-
Fler än någonsin tog examen 2013/14
-
Uppdaterat diagram: Kvalitetsutvärderingarna – utfall per lärosäte
-
Högskolans personal ofta uppväxta i akademikerhem
-
Fortsatt färre nybörjare i högskolan
-
Intresset för lärarutbildningen ökar
-
Utvecklingen av studenternas prestationsgrad 2004/05-2011/12
-
Prognos för 2014: 2 000 färre studenter i högskolan
-
Unga i storstadslänen mest studiebenägna
-
Tidsbegränsade anställningar inom högskolesektorn
-
Antalet sökande till högre utbildning ökade ht 2014
-
Första analysen: kvalitetsutvärderingarna – utfall per lärosäte
-
Snedrekryteringen till forskarutbildningen består
-
Högskolan kan ta emot allt färre studenter
-
Inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildningen
-
Rekordmånga tog examen läsåret 2012/13
-
Samma antal platser i högskolan som för tio år sedan
-
Fortsatt färre nybörjare i högskolan 2012/13
-
Studenternas prestationsgrad 2010/11
-
Prognos för 2013: fortsatt färre helårsstudenter
-
Ökade forskningsintäkter ger mer forskningstid
-
Kommunerna där flest ungdomar väljer högskolestudier
-
Allt fler kvinnor bland nyanställd högskolepersonal
-
Fler betalande studenter hösten 2012
-
Doktorander inom medicin tar doktorsexamen på kortast tid
-
Många yrkesexamensprogram ökar kraftigt ht 2013
-
Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader
-
Färre studenter i högskolan 2012
-
Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12