Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design

I sitt yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design anser UKÄ att breddad rekrytering och breddat deltagande bör följas upp och utvärderas. Detta kan göras inom ramen för UKÄ:s nya kvalitetssäkringssystem.

I remissvaret väljer UKÄ att lämna synpunkter på några av de förslag i rapporten där myndighetens sakkunskap kan vara av särskild relevans.

UKÄ instämmer i att breddad rekrytering och breddat deltagande är en angelägen fråga för hela högskolesektorn och för samhället. Den är också mycket komplex som tidigare rapport från Högskoleverket visat. I det nya kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning som regeringen har lagt som förslag till riksdagen ingår det att utföra tematiska utvärderingar det kan till exempel gälla breddad rekrytering, internationalisering och jämställdhet.

Breddad rekrytering skulle också kunna adresseras inom andra delar av det nya kvalitetssäkringssystem som UKÄ håller på att utforma. 

UKÄ erfar att högskolor inom form, design och arkitektur rekryterar studenter ur en relativt homogen grupp sökande. Problemet är alltså inte bara att högskolan antar en relativt homogen grupp, utan att mångfalden saknas redan bland de sökande. Erfarenheten har visat att det inte räcker att marknadsföra utbildning i miljöer med svag koppling till högre utbildning om studiemiljön inte speglar studenternas erfarenheter och det omgivande samhället. Det är viktigt att göra innehållet i utbildningarna mer attraktivt för andra grupper än de som i dagsläget söker sig till utbildningar inom form, design och arkitektur.

Vidare menar UKÄ att det inte bara är utbildningar inom arkitektur, form och design som behöver stärka mångfalden inom utbildningarna utan det gäller även utbildningar inom flera andra områden.

UKÄ tycker att en generell utredning om hur studieavgifterna har påverkat högre utbildning i Sverige är av intresse. Sedan 2011, när studieavgifter infördes för inresande freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz som studerar i Sverige, har antalet nya inresande freemover-studenter sjunkit med 80 procent. Sedan dess har antalet ökat stadigt varje år men fortfarande är antalet långt ifrån de nivåer som gällde innan avgiftsreformen.