Rekryteringsmål för en jämnare könsfördelning bland professorer

UKÄ har yttrat sig över Utbildningsdepartementets remiss Rekryteringsmål för en jämnare könsfördelning bland professorer – förslag om dialog mellan regeringen och lärosätet.

UKÄ ställer sig positivt till förslaget hur rekryteringsmålen ska beräknas. Den nya modellen utgår i stora delar från förslagen i den rapport där Högskoleverket lämnade förslag på hur rekryteringsmålen kunde bli mer effektiva och ändamålsenliga.

Samtidigt vill ämbetet lyfta fram att beräkningen av adekvata rekryteringsmål bygger på att lärosätena har kännedom om hur andelen kvinnor ser ut bland dem som bedöms utgöra rekryteringsunderlaget. Detta är en uppgift som UKÄ, som statistikansvarig myndighet, utifrån befintlig statistik över högskolans personal kan hjälpa lärosätena med.

Redovisning och uppföljning

Varje målperiod ska enligt förslaget löpa i intervaller om tre år och efter avslutad period ska utfallet följas upp av Universitets- och högskolerådet (UHR). För att kunna göra detta föreslås att UHR samlar in uppgifter från lärosätena via en mall. För att rekryteringsmålen ska fungera effektivt och ändamålsenligt behövs en väl fungerande uppföljning. Det är viktigt med en enhetlighet mellan lärosätena rörande vilka uppgifter som samlas in, till exempel bör det vara tydligt huruvida gästprofessorer och adjungerade professorer ingår i målet. Detta var bakgrunden till att Högskoleverket föreslog att det skulle utformas en mall för hur lärosätena skulle redovisa måluppfyllelsen till regeringen.

När förslaget nu istället innebär att insamlingen av de kvantitativa uppgifterna läggs på en myndighet ställer sig Universitetskanslersämbetet tveksamt till förslaget i promemorian.

UKÄ som statistikansvarig myndighet

I egenskap av statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet samlar UKÄ årligen in uppgifter rörande högskolans personal. Insamlingen, som sköts av Statistiska centralbyrån, omfattar de som var anställda under oktober månad det aktuella året.

I de uppgifter som samlas in finns bl.a. information om den anställdes anställningskategori (professor, lektor etc.), kön och lärosäte. Genom att studera uppgifter bakåt i tid, går det att se om personen tidigare varit professor vid lärosätet eller kan anses som nyrekryterad. Dessa uppgifter beskriver personalläget vid en viss tidpunkt, bland annat andelen kvinnor bland lärosätets anställda professorer som rekryteras under de senaste tre åren. Dessa uppgifter belyser dessutom andelen kvinnor bland samtliga nyrekryterade professorer i riket.

UKÄ samlar även årligen in uppgifter från universitet och högskolor som grund för den officiella statistiken.

UKÄ anser att det är olyckligt att ytterligare en myndighet ska samla in kvantitativa uppgifter om personalen vid universitet och högskolor om möjligheten finns att rekryteringsmålen skulle kunna följas upp genom registeruppgifter eller på annat sätt kan ingå i ordinarie insamling av statistik från lärosätena.

Rekryteringsmålen, som de uttrycks nu, avser andelen kvinnor bland de professorer som rekryterats under de senaste tre åren vid ett lärosäte, oavsett om de stannat kvar vid lärosätet eller inte. UKÄ skulle också vid sidan av uppföljningen av rekryteringsmålen kunna relatera dessa uppgifter till registeruppgifter och analysera till exempel huruvida de nyrekryterade finns kvar på lärosätet efter den angivna perioden och om professorer som har nyrekryterats till ett lärosäte i ett nationellt perspektiv är nya i just denna anställningskategori eller inte.

Samlad analys av rekryteringen

Det skulle alltså för regeringen vara möjligt att i samband med uppföljningen få en samlad analys av rekryteringssituationen vid lärosätena i relation till hela professorskårens sammansättning. En sådan redovisning innebär inte att lärosätena fråntas uppgiften att i sina årsredovisningar redogöra för hur rekryteringen av kvinnliga professorer utvecklas. Även här är det eftersträvansvärt med en enhetlighet mellan lärosätena rörande vilka uppgifter som redovisas.

UKÄ anser med anledning av ovanstående att om uppföljningen ska avse såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter bör UHR och UKÄ gemensamt ansvara för uppföljningen. Genom att använda sig av UKÄ:s uppgifter och insamlingsrutiner mildras dessutom lärosätenas uppgiftslämnarbörda.