Förändring och kontinuitet: Reformer inom högre utbildning och forskning 1940–2020

De senaste åttio åren har den svenska universitets- och högskolesektorn genomgått stora förändringar. Universitet och högskolor har utvecklats från smala elitinstitutioner till att utbilda stora delar av befolkningen och har alltmer tilldragit sig politikens intresse. I den nya rapporten Förändring och kontinuitet har Universitetskanslersämbetet granskat högskolans historiska utveckling från 1940-talet och framåt.

– Syftet med rapporten är att teckna en översiktlig och lättillgänglig bild av utvecklingen av den moderna svenska högskolan. Den ska fungera både som lärobok och uppslagsverk. Även för att kunna analysera högskolan på ett kvalificerat sätt behövs kunskap om de historiska sammanhang och processer som format den. Det hjälper oss också att förstå bakgrunden till den egna verksamheten, säger Johan Gribbe, utredare på UKÄ.

Det är ofta de stora och genomgripande reformerna som hamnar i fokus när man diskuterar den historiska utvecklingen. Här är 1977 och 1993 års reformer de tydligaste exemplen. Men något som framgår i rapporten är att de många mindre förändringar i system och bestämmelser som successivt har genomförts har varit minst lika viktiga för sektorns långsiktiga utveckling.

– Det är också lätt att överskatta den centrala styrningens betydelse när man tittar på reformer som vi har gjort. Men universitet och högskolor är stabila organisationer. De är uppbyggda för att fungera oberoende av vilka personer som för tillfället innehar olika befattningar och reagerar långsamt på förändringar i omgivningen. Det gäller också politiskt beslutade förändringar och de styrsignaler som kommer från statsmakterna, säger Johan Gribbe.

I arbetet med rapporten, är det något som har överraskat?
– Det skulle vara hur mycket som faktiskt har hänt de senaste två decennierna. Trots att det inte har genomförts några stora, sammanhängande reformer har regelverket ändrats på flera viktiga punkter. Inom exempelvis forskningsfinansieringen och examensstrukturen har det gjorts stora förändringar. Resurstilldelningssystemet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är visserligen detsamma som infördes 1993 men det har under det senaste decenniet alltmer kommit att tillämpas på ett nytt sätt, säger Johan Gribbe.

Kan den här rapporten säga något om en framtida utveckling inom högskolan?
– Vi hoppas med den här rapporten kunna bidra med ett kunskapsunderlag både till den politiska debatten och till diskussionen om högskolans framtid. För oss som myndighet behövs historisk kunskap för att vi ska kunna dra riktiga slutsatser och lämna kloka rekommendationer som är till nytta för den fortsatta utvecklingen inom sektorn. Sedan tror jag att ökad historisk kunskap är något som behövs generellt i samhället, inte bara i diskussionen om högskolans framtid.

Läs mer

I samband med rapporten så publicerar vi även historisk statistik från högskolan som kommer att uppdateras kontinuerligt och nås här:

Historisk statistik om högskolan

Vi publicerar även digitaliserade författningar som har använts som underlag till rapporten.

Digitaliserade författningar

För en snabb översikt av alla reformer se:

Lista med reformer