Samlad delrapport visar att lärosätena har klarat pandemin väl – men stora påfrestningar för studenter och personal

En majoritet av studenterna är nöjda med undervisningen under pandemin, och de har fått ungefär samma mängd lärarledd tid som innan pandemin. Men de flesta studenter har upplevt mer stress och oro. Även doktoranderna tycker att det fungerat bra att arbeta på distans, men för många går avhandlingsarbetet långsammare än planerat.

Det är några av resultaten i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) andra delrapportering om coronapandemins konsekvenser på högskolan, som publicerades den 1 december. Förutom hur studenter och doktorander påverkats så ingår i delrapporten bland annat undersökningar om studentmobilitet, verksamhetsförlagd utbildning och forskningsinfrastruktur.

– Det samlade intrycket är att universitet och högskolor efter omständigheterna har klarat pandemin väl. Undervisningen har upprätthållits och även forskningsverksamheten har kunnat fortgå. Men man får inte glömma att påfrestningarna för studenter och personal har varit stora, säger Johan Gribbe, utredare och projektledare för regeringsuppdraget om coronapandemins konsekvenser.

Fortsatt många som vill studera

En tidig konsekvens av pandemin var ökad ungdomsarbetslöshet. Med anledning av det satsade regeringen redan våren 2020 på en omfattande utbyggnad av högskolan. Något som bidrog till ett rekordhögt antal studenter under höstterminen 2020. Nu har ökningen avstannat men ligger fortfarande på en hög nivå. Efter att Folkhälsomyndigheten under sommaren 2021 tog bort rekommendationerna om distansundervisning har studenterna kunnat börja återvända till campus. Men aktiviteten på campus är fortfarande långt ifrån nivåerna innan pandemin. Däremot har de internationella studenterna i hög grad återvänt.

– Det är förvånande hur snabbt den inresande studentmobiliteten har återhämtat sig. Den minskade snabbt i början av pandemin. Men preliminära uppgifter för höstterminen 2021 tyder på att den nu är tillbaka på samma nivåer som innan pandemin. Det finns samtidigt förmodligen för få utbytesplatser för svenska studenter som vill läsa på universitet utanför Europa, eftersom många lärosäten där har pausat sina utbytesavtal, säger Johan Gribbe.