Samlad rapport sätter fokus på forskarutbildningen

Universitetskanslersämbetet har under flera år undersökt den svenska forskarutbildningen. Nu kommer en samlad rapport där det ingår flera undersökningar som belyser forskarutbildningen ur olika perspektiv . Resultaten från studierna visar varken någon brist eller överskott på forskarutbildade. Däremot verkar det vara för få som utbildas inom vissa områden.

Syftet med projektet är att studera forskarutbildningen ur flera olika synvinklar: samhällets behov av forskarutbildade, studenters intresse för forskarutbildningen och lärosätenas dimensionering av forskarutbildningen. I projektet har flera statistiska undersökningar och en intervjuundersökning med åtta lärosäten genomförts.

Varken brist eller överskott på forskarutbildade

– Det finns inget tydligt svar på om det är brist eller överskott på forskarutbildade. Av våra studier framgår inga belägg för att det skulle utbildas för många doktorsexaminerade. Efterfrågan på forskarutbildade är relativt hög sett till antalet arbetsannonser och de har en god ställning på arbetsmarknaden. säger Ingrid Pettersson, utredare på UKÄ och projektledare för Fokus forskarutbildning.

Visserligen lämnar en hög andel av de utländska doktoranderna Sverige efter doktorsexamen. Men de som stannar utgör ett betydande och väsentligt tillskott till den svenska arbetsmarknaden, både inom högskolan och i andra branscher. Det är också många med en utländsk forskarexamen som arbetar i Sverige. Lärosätena understryker att de verkar på en internationell arbetsmarknad, och att det internationella inslaget i rekryteringen till forskarutbildningen är ett viktigt inslag i deras internationalisering.

Inom vissa områden verkar det vara för få som utbildas, men det finns inga tecken på att det förhållandet gäller totalt sett. De intervjuade lärosätena menar att det saknas forskare och lärare inom vissa ämnen som vård och hälsovetenskap samt lärarutbildningar.

Har svenska studenters intresse minskat?

Det finns inte heller något tydligt svar på frågan om de svenska studenternas intresse för forskarutbildningen har minskat. Klart är att antalet nybörjare i forskarutbildningen inte har minskat totalt, men att en större del av platserna tas upp av utländska doktorander. Om de konkurrerar ut en andel av de svenska studenterna i antagningsprocessen kan UKÄ inte bedöma eftersom samlad statistik om sökande inte finns. Nästan alla intervjuade lärosäten menar att svenska studenter står sig väl i konkurrensen, men i vissa fall är de utländska sökande mer meriterade och då går en utländsk sökande före en svensk.

Samtidigt verkar inte en forskarutbildning löna sig ekonomiskt, i jämförelse med att söka arbete direkt efter en examen på grundnivå eller avancerad nivå. Lärosätena anger också lönen efter en forskarutbildning som en anledning, när de diskuterar det minskade intresset för en forskarutbildning.

I det längre perspektivet behövs en diskussion av samhällets ambition med forskarutbildningen i Sverige. Hur ska forskarutbildningen utformas och hur många behöver utbildas?