Pandemieffekter på forskningsinfrastrukturer

En ny studie från UKÄ visar att några av Sveriges forskningsinfrastrukturer, som till exempel avancerade analysinstrument och laboratoriemiljöer, kunde ha nyttjats bättre under coronapandemin. Studien visar också att många av forskningsinfrastrukturerna trots pandemin har fungerat väl med en stabil och långsiktig finansiering.

Forskningsinfrastrukturer i Sverige ger forskare som är verksamma i landet tillgång till avancerad teknik och utrustning, och är i många fall en förutsättning för att de ska kunna bedriva forskning av internationellt hög kvalitet. Det är angeläget att granska hur de har påverkats av pandemin med tanke på de stora ekonomiska investeringar som görs i forskningsinfrastrukturerna och de höga ambitioner som finns för deras användning och nytta i samhället.

Nationell samordning och strategi efterfrågas

Flera av företrädarna som intervjuats i studien framhåller att forskningsinfrastrukturerna hade kunnat vara till betydligt större nytta för Sverige under pandemin om de hade fått andra förutsättningar. De menar att om forskningsinfrastrukturernas potential ska kunna användas till fullo i en pandemi behövs en nationell samordning och strategi med tydlig ansvarsfördelning samt förbättrade möjligheter att samla in och använda kliniska data för forskningsändamål.

Stabil och långsiktig finansiering

Många av de studerade forskningsinfrastrukturerna har varit robusta och kunnat fortsätta att driva sin verksamhet även när många faktorer i omvärlden förändrats på grund av pandemin. De intervjuade företrädarna uppger att infrastrukturerna har stabil och i många fall långsiktig finansiering, som inte nämnvärt har påverkats av pandemin. Även om några infrastrukturer har upplevt att antalet användare och nyttjandegraden minskat något, så har det i sig inte haft någon större eller långsiktig effekt på deras ekonomi. Flera företrädare nämner också att en väl etablerad och effektiv organisationsstruktur och stabila samarbeten har gjort dem väl rustade för att möta förändringar och snabbt ställa om och angripa nya frågor som uppkommit under pandemin.

Vad är forskningsinfrastruktur?

Forskningsinfrastruktur kan beskrivas som verktyg eller resurser som är nödvändiga för att bedriva forskning, som centrala forskningsanläggningar, laboratoriemiljöer, databaser, avancerade mätverktyg, forskningsbibliotek, biobanker och storskaliga beräkningsresurser. Infrastrukturerna kan ibland även omfatta tillgång till expertis och samverkansplattsformer kring beslutsfattande, lärande och analys.

Fakta om studien

Underlaget som studien baseras på består huvudsakligen av material från intervjuer med företrädare för nationella forskningsinfrastrukturer. Studiens övergripande frågor har handlat om vilka konsekvenser pandemin har haft för ett antal områden som inkluderar finansiering, användare, arbete, logistik, pågående och nya samarbeten samt utveckling och prioriteringar vid forskningsinfrastrukturerna.