Trendbrott: fler utländska doktorander stannar

En stor del av utländska doktorander i Sverige lämnar årligen landet efter doktorsexamen. Men nu visar nya uppgifter att andelen som stannar ökar. För första gången sedan 1990-talet är det nu över hälften som stannar. Vad som kommer att hända efter de skärpta kraven i utlänningslagen ger inte analysen svar på.

Både andelen och antalet ökar

I Sverige är 4 av 10 doktorsexaminerade utländska doktorander. Efter examen lämnar en stor andel av de utländska doktoranderna landet. För examensåren 1998–2015 var det 58 procent som lämnat Sverige tre år efter examen.

Men nya uppgifter visar att andelen som stannar ökar när de examinerade delas upp efter examensår. Av de som tog examen från 2003 till 2010 stannade ungefär 40 procent i Sverige tre år efter examen. 2015 hade det ökat till 54 procent som stannade. Samma trend ser vi för uppföljningarna ett respektive fem år efter examen.
– 2014 gjordes en lagändring som underlättade för doktorander att stanna i Sverige efter sina studier, vilket kan ha bidragit till ökningen. Nu 2021 har nya lagändringar istället försvårat möjligheterna att stanna, något som kan påverka antalet som stannar framöver, säger Anna Bengtsson, utredare på UKÄ.

Figur 1. Andel utländska doktorander som stannat i Sverige 1, 3 och 5 år efter doktorsexamen per examensår. Examinerade 1998–2017.

Figur 1. Andel utländska doktorander som stannat i Sverige 1, 3 och 5 år efter doktorsexamen per examensår. Examinerade 1998–2017.

 En annan faktor som kan ha påverkat benägenheten att stanna i Sverige är att det har skett en ökad efterfrågan på forskarutbildade på arbetsmarknaden. Mellan 2012 och 2020 fördubblades andelen annonser där kompetens på forskarnivå efterfrågades.
– Även om många lämnar så utgör de som stannar ett stort antal. Det är inte bara en större andel som stannar, det är också allt fler som tar forskarexamen i Sverige. Totalt har över 4 000 utländska doktorander stannat i Sverige i minst tre år sedan 1998, säger Anna Bengtsson.

De flesta jobbar inom högskolan

De utländska doktorander som stannat i Sverige har i stor utsträckning ett arbete. Tre år efter doktorsexamen har 84 procent ett arbete. En siffra som stiger till 88 procent efter fem år och till 91 procent efter åtta år. Det vanligaste är att de som stannar kvar och har ett arbete jobbar inom högskolan. 33 procent är universitets- och högskolelärare. Därefter följde yrken som civilingenjör, läkare, fysiker och kemister.
– Gemensamt för de vanligaste yrkena bland de utländska doktoranderna är att de utgörs av kvalificerade yrken med krav på högskoleutbildning. De utländska doktoranderna är ett påtagligt tillskott av välutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden, säger Angelina Nyström, utredare på SCB.

Studien är gjord i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Den ingår i projektet Fokus forskarutbildning, där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) belyser utbildning på forskarnivå genom olika frågeställningar. Syftet med studien är att bidra med underlag till diskussionen om forskarutbildningen är rätt dimensionerad ur samhällets behov av forskarutbildade.

Med utländska doktorander menar vi personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.