Högskolans roll för kompetensförsörjningen – ny kunskap i samlingsrapport

Under två år har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomfört flera analyser på kompetensförsörjningsområdet inom ett sammanhållande temaprojekt. Nu finns lärdomar och slutsatser från analyserna sammanställda i en rapport.

Några viktiga resultat som framkommit i analyserna:

  • Det finns många olika typer av studenter inom den svenska högskolan och de har olika syften med sin utbildning. Många studenter är äldre och de är viktiga för kompetensförsörjningen.
  • Uppdragsutbildningen riktas till stor del mot offentliga sektorn. Bara en mindre del köps av näringslivet – främst inom teknik och IT.
  • Det lönar sig att gå en högre utbildning – särskilt för kvinnor.
  • Det är stor skillnad i lönepremie mellan olika utbildningar. En examen på forskarnivå har ingen tydlig effekt på löneinkomsten på kort- till medellång sikt inom de flesta forskningsämnesområden.
  • Det finns stora framtida brister på kompetens inom stora delar av den offentliga sektorn.
    För många bristyrken är lönepremien låg, men dessbättre verkar studenterna styras mer av andra faktorer än lön när de väljer utbildning.
  • Lärosätena rekryterar sina studenter från olika delar av landet, men lärar- och sjuksköterskeutbildningar är tydligt regionala.
  • Det sker ett stort flöde av kompetens i riktning mot storstäder.

Rapporten inleds med en syntes med de slutsatser vi har dragit från de genomförda analyserna.

Temaprojektet kompetensförsörjning
Temaprojektets fokus har varit att öka kunskapen om högskolans roll för kompetensförsörjningen. Analyserna har belyst frågorna ur två olika perspektiv:

1. arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade
2. individens behov av högskoleutbildning

Temaprojektet om kompetensförsörjning resulterade i nio publikationer som sammanfattas i rapporten. De enskilda analyserna hittar du på projektets webbsida.