Lärosätesgranskningar i omgångarna 2 och 3 – kvalitetssystemen är under uppbyggnad

Vi har kommit halvvägs i granskningscykeln. 21 granskningar är klara och det återstår att fatta beslut om 21 granskningar. Vi har gjort en kartläggning av utfallet i 10 yttranden i den andra och tredje omgången av lärosätesgranskningar. Fokus för den här kartläggningen har varit de tre bedömningsområdena styrning och organisation, förutsättningar samt utformning, genomförande och resultat.

Rapporten belyser vilka de huvudsakliga utmaningarna är för lärosätena i sin strävan att utveckla sitt kvalitetssäkringsarbete. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna utgöra ett underlag till UKÄ:s fortsatta metodarbete inför nästa utvärderingscykel.

Lärosätenas kvalitetssystem är under uppbyggnad

Den här kartläggningen visar att systematiken, förbättringscykeln och kommunikation är de huvudsakliga utvecklingsområdena för lärosätena.

Bedömarna lyfter att många rutiner och processer finns på plats men ett utvecklingsområde är att ta om hand de resultat som kvalitetssystemet genererar, att vid behov ta fram åtgärdsplaner och följa upp de genomförda åtgärderna. Dessutom är det inte alltid är tydligt för bedömarna hur tidigare former för systematiskt kvalitetsarbete och granskningar vid lärosätena har bidragit till utvecklingen av det nya kvalitetssystemet.

Ytterligare ett stort utvecklingsområde som bedömarna identifierar i yttrandena är att kommunicera ut såväl information om kvalitetssystemet som resultaten av kvalitetsarbetet.

- I rapporten gör vi en jämförelse av utfallet för de hittills beslutade granskningarna och ser att resultatet är samstämmigt med de 10 som ingår i kartläggningen. Men vi behöver invänta besluten för samtliga granskningar innan vi kan dra mer långtgående slutsatser av utfallet i innevarande granskningscykel, säger Åsa Johnson, utredare på UKÄ.

Många styrkor identifierade

Kartläggningen visar även att bedömargrupperna lyfter många styrkor i lärosätenas kvalitetsarbete. Men de är inte lika tydligt samlade kring enskilda områden som utvecklingsområdena. De återkommande styrkor som lyfts i rapporten är

  • hur lärosätena skapar engagemang och delaktighet i kvalitetsarbetet
  • lärosätenas arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning
  • lärande samt forskningsanknytning i utbildningen.

Jämförelse med tidigare granskningscykler

I rapporten görs även en tillbakablick till granskningscyklerna 1995-1998 och 2007-2012. Den visar att bedömargrupperna återkommer till att lärosätenas kvalitetssystem fortfarande är relativt nya och obeprövade trots ett uttalat ansvar hos lärosätena sedan början av 1990-talet.

Förslag till metodutvecklingsarbetet

När det gäller det kommande metodutvecklingsarbetet finns det behov av att se över på vilka sätt UKÄ:s granskningar kan stärka lärosätenas egenansvar för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. I rapporten identifieras några förslag till UKÄ:s metodutvecklingsarbete:

  • Relationen mellan det nationella kvalitetssäkringssystemet och lärosätenas interna kvalitetsarbete. Här ingår behovet av att komma undan de återkommande ”omstarterna” i sektorn genom att i det kommande metodutvecklingsarbetet betona att det är en ny cykel av granskningar med en reviderad metod, samt behovet av att ytterligare förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan lärosätena och UKÄ
  • Stöd till lärosätena i att utveckla ändamålsenliga kvalitetssystem oberoende av hur och när UKÄ ska granska lärosätenas kvalitetsarbete
  • Definition av grundläggande begrepp
  • Lärosätenas arbete med styrdokument och processbeskrivningar.

- En central aspekt blir den fortsatta dialogen med sektorn samt hur de olika komponenterna kan utvecklas för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen mellan lärosätena och oss, säger Viveka Persson, gruppchef på UKÄ.