Breddad rekrytering till högre studier – En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska länderna

Uppsalaforskarna André Bryntesson och Mikael Börjesson går i en ny rapport igenom breddad rekrytering i Sverige, Norge och Danmark. Materialet har tagits fram på uppdrag av Universitetskanslersämbetet som en del av den tematiska utvärderingen om breddad rekrytering.

Rapportens fokus ligger på perioden från 2010 och framåt. Syftet är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen.

Breddad rekrytering uppmärksammas på olika sätt i de skandinaviska länderna

I Sverige pågår ett samtal om breddad rekrytering sedan lång tid tillbaka. Socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet betonades i samband med att lärosätena ålades att främja och bredda rekryteringen, men även geografiskt ursprung och funktionsnedsättning har ofta tagits upp som aspekter i breddningsdiskussionen. En breddad rekrytering diskuteras i Sverige som en fråga både om demokrati och rättvisa samt om talangförsörjning och landsbygdspolitik. Reformmässigt har fokus främst legat på att skapa fler vägar till högskolestudier.

Övergripande om Sverige

  • Breddad rekrytering lärosätenas ansvar enligt lag.
  • I hög grad en rättvise och demokratifråga.
  • Breddad rekrytering utifrån kön, etnicitet/utländsk bakgrund samt socioekonomisk bakgrund.
  • Även geografi och funktionsnedsättning.
  • Breddningen analyseras ofta i relation till högre utbildning som helhet, sällan uppdelat efter lärosätestyp eller med fokus på enskilda utbildningar.
  • Policyfokus på breddad rekrytering sedan 2014.
  • Regeringsuppdrag till UHR och UKÄ för att främja och driva på lärosätenas arbete.
  • Reformer för fler vägar till högre utbildning.

I Norge har breddningsarbetet ofta diskuterats utifrån begrepp som jämställdhet, jämlikhet och representativitet. Författarnas intryck är att frågan om kvinnors, mäns och etniska gruppers ojämna fördelning mellan olika utbildningar fått mer utrymme i Norge än i Danmark och Sverige. Frågan har stått i fokus för flera utredningar under hela den undersökta perioden, och flera förslag har lagts fram i syfte att motverka mönstren. Den bristfälliga representationen av ettdera könet och vissa etniska grupper har särskilt problematiserats inom en rad yrken där representativitet har ansetts vara av särskilt stor vikt, exempelvis lärare, poliser och socionomer. Regeringsinitiativen har dock varit få.

Övergripande om Norge

  • Lika möjligheter till högre utbildning en grundlagsfäst rättighet.
  • Diskurs om jämställdhet/jämlikhet.
  • Problematiserar ofta ojämn rekrytering till enskilda utbildningar.
  • Representativitet utifrån kön och etnicitet/utländsk bakgrund betonas starkt inom vissa utbildningar/yrken (utbildning, vård/omsorg, ordningsmakt).
  • Könspoäng vid antagning effektivt men ifrågasatt.
  • Många utredningar med fokus på kön och etnicitet/utländsk bakgrund, med många konkreta förslag på reformer.
  • Flera nationella projekt med fokus på kön och etnicitet/utländsk bakgrund, bland annat läxhjälpen ENT3R
  • Få reformer.

I Danmark har breddningsdiskussionen ofta förts utifrån begreppen social mobilitet i den högre utbildningen eller mönsterbrytare, det vill säga studenter från studieovana hem som påbörjar högre studier. Med undantag för 2014–2015, när frågan om social mobilitet i den högre utbildningen fick ett tillfälligt uppsving har danska regeringars fokus annars i huvudsak handlat om att öka effektiviteten i studierna samt under periodens senare del även att öka flexibiliteten. I 2020 års diskussion om ett helt nytt antagningssystem kom dock frågan om social mobilitet åter upp på dagordningen, men det är för tidigt att säga vad det kan komma att mynna ut i. Könsbundna utbildningsval och frågan om att rekrytera fler kvinnor till STEM har varit föremål för flera projekt och insatser.

Övergripande om Danmark

  • Diskurs utifrån talangjakt, konkurrenskraft, könsbundna val, mönsterbrytare och social mobilitet.
  • Ökad social mobilitet för att utnyttja talangreserv.
  • Betonar att det ska finnas utrymme för könsskillnader.
  • Könsbundna utbildningsval problem för konkurrenskraft, leder till arbetskraftsbrist inom såväl STEM som vård/omsorg och utbildning. Analyserar och följer upp rekrytering till olika typer av högre utbildning.
  • Få utredningar, ett flertal forskningsrapporter.
  • Flera nationella projekt med fokus på fler kvinnor i STEM.
  • Många reformer med viss indirekt relevans för breddning, mest fokus på ökad produktivitet i den högre utbildningen.

Många ytterligare frågor och insatser berörs

Rapporten berör även många andra frågor och insatser, som högskolebehörighet från olika typer av gymnasie- och yrkesprogram, behörighetskrav, högskoleprovet, basårsutbildning och andra kompletteringsmöjligheter, incitamentssystem och studiemedelssystem samt distansstudier och den högre utbildningens regionala spridning. Även den statistiska uppföljningen och de statistiska mått som används i de olika länderna diskuteras.

Rapporten är uppdelad i tre delar, en för respektive land, så att åtgärder och förslag sätts i relation till det nationella sammanhanget. Rapporten avslutas med en diskussion om övergripande lärdomar utifrån rapportens resultat och frågor av mer principiell karaktär.

Det här är en förkortad och delvis omarbetad del av rapportens sammanfattning. Läs hela sammanfattningen och rapporten för mer information och fler aspekter av breddad rekrytering i Skandinavien.