Forskarutbildning vid högskolorna ­– En fråga om profilering

Syftet med regeringens reform utifrån propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) var att fler högskolor som inte är universitet skulle kunna ge forskarutbildning.

Sedan den 1 januari 2010 har därför högskolor samt enskilda utbildningsanordnare haft möjlighet att ansöka om tillstånd att ge forskarutbildning inom avgränsade områden som de själva definierat. Detta har lett till att i nuläget, tio år efter att reformen sjösattes, har samtliga statliga högskolor, utom tre konstnärliga högskolor, tillstånd att bedriva forskarutbildning. Dessutom har fyra enskilda utbildningsanordnare tillstånd. Syftet med reformen har därmed uppnåtts. I denna rapport redovisas inom vilka områden högskolorna och de enskilda utbildningsanordnarna har beviljats tillstånd att inrätta forskarutbildningar.

Indikationer om profilering och tillämpad forskning

I denna rapport redovisas inom vilka områden högskolorna och de enskilda utbildningsanordnarna har beviljats tillstånd att inrätta forskarutbildningar. På en övergripande nivå är tillstånden jämnt fördelade över teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin- och hälsovetenskap. Det är något färre områdestillstånd inom humaniora och konst och inga alls inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. Även om områdena går att sortera in under gängse kategorier indikerar områdenas namn och innehåll ofta en profilering och med väsentliga inslag av tillämpad forskning. Ett antal av de beviljade områdena spänner över mer än ett ämnesområde (teknik, naturvetenskap etc.) och kan därmed karakteriseras som tvärvetenskapliga områden.

Data- och informationsvetenskap vanligaste forskarutbildningsämnet i det naturvetenskapliga fältet

I rapporten görs även en genomgång av vilka forskarutbildningsämnen (forskarutbildningar) lärosätena har valt att inrätta inom ramen för sina tillstånd. För områden som kan klassificeras som naturvetenskapliga är data- och informationsvetenskap de forskarutbildningsämnen som dominerar. Inom kategorin teknik är elektroteknik och elektronik, maskinteknik, naturresursteknik och materialteknik vanliga. Inom medicin och hälsovetenskap har lärosätena valt att låta de inrättade ämnena höra till hälsovetenskap, och inom detta är vårdvetenskap och omvårdnad de vanligaste ämnena. Inom samhällsvetenskap är medie- och kommunikationsvetenskap det vanligaste ämnet. Ett lärosäte (Södertörns högskola) har ett antal ämnen inom humaniora och konst. Vid de övriga tre lärosäten som har områden inom humaniora och konst finns ämnen inom bildkonst, design, och religion.