UKÄ har kartlagt studenthälsovården

Kartläggningen visar inte på några tydliga och systematiska brister, men det finns flera viktiga utvecklingsområden. Flera av dem har lyfts fram i tidigare utredningar. UKÄ lägger därför förslag och gör bedömningar för att utveckla arbetet med studenthälsovården.

Den 27 januari 2021 presenteras rapporten på ett webbinarium – Studenters psykiska välmående – som anordnas tillsammans med Universitets- och högskolerådet (UHR).

Alla statliga lärosäten erbjuder sina studenter studenthälsovård enligt högskoleförordningen. Studenthälsan drivs både i egen regi och upphandlas av en annan vårdgivare. Studenthälsovård bedrivs på många platser och mottagningarna varierar både i storlek och personaltäthet. Kurator är den vanligaste personalkategorin följt av sjuksköterska och psykolog. Studenterna erbjuds i första hand förebyggande hälsovård, ofta inriktad mot psykisk hälsa. Studenthälsovården arbetar på många håll även med att erbjuda stöd till lärare och deltar i arbetsmiljöarbetet.

Många kårer är positivt inställda till den studenthälsovård som erbjuds på lärosätena. Personalen upplevs som kunnig och engagerad. Samtidigt tycker kårerna att tillgängligheten i många fall är otillräcklig, vilket exempelvis leder till långa väntetider. Det är oklart hur ändamålsenlig verksamheten är för dem som studerar på distans. Kårerna önskar även ännu mer förebyggande verksamhet och att studenthälsan arbetar närmare utbildningsverksamheten.

UKÄ föreslår att:

  • Samarbetet inom studenthälsovården stärks ytterligare genom att ett lärosäte får uppdrag och resurser att nationellt samordna lärosätenas arbete med studenthälsovården
  • Insatser görs för att öka den digitala omställningen av studenthälsovården.

UKÄ bedömer att:

  • Studenthälsovården aktivt bör bidra till studiemiljöarbetet.
  • Lärosätena och studentkårerna tillsammans bör försäkra sig om att studentmedverkan fungerar inom studenthälsovården.
  • Lärosätena bör försäkra sig om att doktorander utan anställning har tillgång till förebyggande hälsovård för studierelaterade hälsoproblem.
  • Lärosätena och studentkårerna bör tillsammans undersöka vilka behov av och önskemål om studenthälsovård som finns bland distansstudenterna.
  • Lärosäten med upphandlad studenthälsovård behöver följa upp verksamheten och integrera den i andra delar av verksamheten.
  • Kunskapsunderlaget för studenthälsovården behöver stärkas.

UKÄ kan också konstatera att primärvården har fått en ny och tydligare roll. Det förväntas stärka tillgången till vård mot både fysisk och psykisk ohälsa och kan samtidigt avlasta studenthälsovården. Kartläggningen genomfördes samtidigt som coronapandemin drabbade världen. Pandemin kan ha påverkat resultaten och den kommer med stor sannolikhet påverka utvecklingen inom studenthälsovården framöver.