Svensk högskola fyller flera syften

I den nya rapporten Så använder studenterna högskolan har syftet varit att få en bättre bild av högskolans roll för kompetensförsörjningen. Traditionellt tänker man sig kanske den typiska högskolestudenten som en relativt ung person som börjar studera på ett program, tar examen utan dröjsmål och sedan ger sig ut på arbetsmarknaden. Men det svenska högskolesystemet är ovanligt flexibelt och omfattar studenter med olika studieavsikter.

Genom att analysera hur studenterna använder högskolan kan Universitetskanslersämbetets i en ny studie visa att bara drygt hälften av de svenska nybörjarna är den här typen av målmedvetna programstudenter.

Med den här studien har vi velat komplettera den bild av hur studenterna använder högskolan som vår ordinarie uppföljning ger. Rapporten ingår i UKÄ:s temaprojekt om kompetensförsörjning, där det övergripande syftet är att öka kunskapen om lärosätenas roll för kompetensförsörjningen i Sverige.

Sex olika studentkategorier

Genom att det svenska högskolesystemet är så flexibelt omfattar det studenter med olika studieavsikter. Därför har UKÄ haft ambitionen att dela in nybörjarna i grupper utifrån hur de använder högskolan. Vi har identifierat sex olika studentkategorier:

  • studenter som prövar sig fram till en examen
  • målmedvetna programstudenter
  • pröva på- och livslångt lärande-studenter
  • långläsande studenter utan examen
  • en-terminsstudenter
  • inresande studenter.

Många vägar genom högre utbildning

Det flexibla systemet i kombination med generösa studiemedel underlättar för dem som vill pröva på högskolestudier för att se om det passar dem. Andra vill bara läsa någon eller några fristående kurser som en del i sitt livslånga lärande, antingen för att bilda sig eller för att förkovra sig inom sitt yrkesliv. Om man tänker sig den typiska studenten som någon som i ganska ung ålder påbörjar ett program och tar examen inom rimlig tid så utgör sådana studenter bara drygt hälften av den svenska nybörjarpopulationen.

Det faktum att studenter kan ha så olika studieavsikter leder till många intressanta resultat när vi studerar hur studenterna använder högskolan:

  • Ungefär fyra av tio högskolenybörjare (inklusive inresande studenter) tar examen inom uppföljningstiden, dvs. nybörjaråret plus sex år. När uppföljningstiden förlängs ökar andelen till nära sex av tio.
  • Över 40 procent av de inhemska nybörjare som tagit en examen återkommer senare till högskolan.
  • Fyra av tio inhemska nybörjare gör längre avbrott från sina studier. Avbrott är vanligare bland män än bland kvinnor.
  • En tredjedel av avbrottsstudenterna återkommer senare till högskolan – hälften av dem som återkommer tar examen.
  • 8 procent av nybörjarna har tagit över 180 högskolepoäng utan att ta någon examen. Nästan 40 procent av dessa är verksamma inom yrken med krav på fördjupad högskolekompetens.
  • Det flexibla högskolesystemet gynnar individernas möjligheter att anpassa sina studier utifrån sina egna intressen. Många studenter inleder sina studier med fristående kurser.

Högskolans bidrag till kompetensförsörjningen

Utifrån resultaten i den här rapporten står det klart att högskolan rymmer många olika sorters studenter som har olika syften med sina studier. Det står också klart att högskolan kan bidra till kompetensförsörjningen på många olika sätt.

Något som också framkommit i vår rapport är att det är vanligt att individer som redan har tagit en examen återvänder till högskolan för att kompetensutveckla sig. Det är ytterligare ett av högskolans viktiga bidrag till kompetensförsörjningen .

Möjligheten att prova på högskolestudier och relativt snabbt kunna konstatera om det passar en eller inte, är positiv ur flera aspekter, både för individen och samhället. Men det finns också många individer som studerar till exempelvis legitimationsyrken som ställer krav på examen utan att nå fram till examen. De kompetensutmaningar som samhället står inför handlar mycket om legitimationsyrken. Om man skulle kunna få studenter som har avbrutit sina studier på utbildningar som leder till bristyrken att återuppta dem och ta sin examen skulle det innebära en stor förbättring för kompetensförsörjningen.