Fler ungdomar planerar att studera vid högskolan än som faktiskt börjar

UKÄ har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera universitets och högskolors arbete med breddad rekrytering. Inom ramen för detta arbete publicerar vi också en serie rapporter och analyser om breddad rekrytering ur ett nationellt perspektiv. Detta är den första rapporten av fem i denna serie.

I en enkätundersökning som riktade sig till ungdomar som läste sitt tredje år på gymnasiet läsåret 2019/2020 svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av de gymnasielever som tog examen läsåret 2015/2016 hade 46 procent börjat studera på högskolan inom tre år. Skillnaden mellan andelen som planerar att studera vidare och andelen som faktiskt studerar vidare tycks alltså ganska stor.

– Detta tyder på att studieplanerna och det faktiska valet att börja studera kan skilja sig åt. Det innebär samtidigt att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier, säger Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ.

Intresset för högskolestudier skiljer sig mellan olika ung­doms­grupper. Män som är födda i Sverige, de som har lägre utbildade föräldrar och de som läser på yrkes­program visar överlag minst studieintresse. Störst intresse för högskolestudier har utrikes födda kvinnor, de som har högre utbildade föräldrar och de som läser på högskoleförberedande program. De grupper som i hög grad planerar att läsa på högskolan när de går på gymnasiet är samma grupper som senare är över­representerade bland högskolenybörjarna. Det innebär att snedrekryteringen till högskolan grundläggs förhållandevis tidigt.

Ungdomar har låga kunskaper om studiemedel

- Ungdomsgrupper som har ett stort studieintresse planerar i stor utsträckning att studera vidare, oavsett vilka kunskaper de har om studie­medel. Men för ungdoms­grupper med lägre studieintresse, till exempel ungdomar som inte har någon förälder med efter­gymnasial utbildning, tycks kunskaper om studiemedel kunna ha större betydelse för studieintresset, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.

- Det finns i detta fall ett tydligt samband mellan studie­intresse och kunskaper om studiemedel. Man bör dock ha i åtanke att kunskaper om studiefinansiering kan öka studieintresset, likväl som att den som har ett studieintresse eftersöker kunskaper om studiefinansiering, fortsätter William.

Studielånet upplevs som jobbigt av många ungdomar – 43 procent anger att de helst avstår från att låna och 51 procent tror att det kommer att bli jobbigt att betala tillbaka lånet. Viljan att låna skiljer sig mellan olika ungdomsgrupper. Exempelvis har ungdomar som har två föräldrar med eftergymnasial utbildning en större vilja att låna. De har även föräldrar som oftare pratar om studielån, jämfört med ungdomar som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning.

Rapporten Högskolestudier - Intresse, planer och finansiering har tagits fram i samarbete mellan Universitets- och högskolerådet (UHR), Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Centrala Studiestödsnämnden (CSN).