Ökad genomströmning handlar om konstruktivt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete

Lärosätenas arbete för ökad genomströmning handlar om att få studenterna att förstå hur varje del i utbildningen hänger ihop med helheten, hur utbildningen bygger på en tydlig progression och hur den hänger ihop med examensmålen. Arbetet handlar också om att på olika sätt motivera och skapa möjligheter för studenterna att själva ta ansvar för sin inlärning. Det visar rapporten För ökad genomströmning från UKÄ.

Det är lärosätenas egna beskrivningar i självvärderingarna av förskollärar- och grundlärarexamen som ligger till grund för bilden av arbetet för ökad genomströmning. Eftersom rapporten hämtar sitt material från förskollärar- och grundlärarutbildningarna står lärarutbildning i fokus. Men sammanställningens resultat ger också en bredare bild av hur lärosäten arbetar för ökad genomströmning.

Kritiska moment under utbildningen

Lärosätena beskriver att de arbetar med att identifiera kritiska moment i utbildningen. Det handlar bland annat om att använda den lärarledda undervisningstiden effektivt men också att hitta och skapa andra former av läraktiviteter för studenter. Till exempel inspelade föreläsningar och olika former för studentmentorer som kan leda inlärningstillfällen.

- Det tycks som om studenter som deltar i den undervisning som erbjuds klarar studierna bättre än studenter som väljer att avstå från undervisning, men jag har ingen undersökning som ger stöd för detta, säger Gunilla Löfström, utbildningsledare vid Fakulteten lärande och samhälle på Malmö universitet.

Verktyg för att öka genomströmningen

För att öka genomströmningen på Lärarhögskolan vid Umeå universitet arbetar man med studenterna i olika programråd som finns för lärarprogrammen. På samtliga råds agendor finns alltid en punkt: Aktuellt från studenterna.

- Här kommer ofta viktiga ärenden upp som indirekt påverkar genomströmningen som till exempel oro, frånvaro och ohälsa. Detta rapporteras vidare till Lärarhögskolans studievägledare som tar kontakt med studenterna, säger Birgitta Wilhelmsson som är utbildningsledare vid Lärarhögskolan på Umeå universitet.

- Vid Lärarhögskolan har vi tre studievägledare som arbetar specifikt med lärarstudenterna inom de olika lärarprogrammen. Studievägledarna har ofta mail-, sms- eller telefonkontakt med studenter som har stor frånvaro för att se till att studenten känner sig sedd och bekräftad. Studievägledarna lotsar även vidare till andra instanser om det skulle behövas för att få studenten att komma tillbaka till utbildningen. Studentkåren och underföreningen UMPE – UmeåPedagogerna – har också möjlighet att signalera till studievägledarna till exempel om studenter har stor frånvaro. Det är viktigt för att försöka förhindra avhopp. Det är vår erfarenhet, fortsätter Birgitta Wilhelmsson.

- Vid Lärarhögskolans kansli arbetar vi dessutom med avhoppsanalys. Vi kontaktar alla studenter som hoppat av. Syftet är att ta reda på skälet till avhoppet och undersöka om vi kan förbättra något som fungerat mindre bra, avslutar Birgitta Wilhelmsson.

Heltidsstudier ställer krav på studenterna

En annan stor utmaning vid lärosätena är att en stor andel studenter är ovana vid de förväntningar och krav som heltidsstudier innebär. Umeå universitet har under hösten 2020 startat ett projekt som heter ”Studenter från studieovana miljöer”. Här har studenter på senare terminer av ett lärarprogram rekryterats för att stötta de nya studenterna under terminens första veckor. Genom föreläsningar, informella träffar och en särskild Facebookgrupp fungerar de som ett extra stöd för de nya studenterna.

- Om studenter tidigt får koll på hur akademiska studier fungerar och vart man ska vända sig för att få hjälp med olika frågor och problem minskar risken för onödiga avbrott, säger Victoria Bernhardtson som är studievägledare och en av projektledarna vid Umeå universitet.

Pandemi och digital undervisning

- Jag tror att omställningen till digital undervisning och examination kommer att resultera i att fler studenter avbryter sina studier i förtid, men det är bara vad jag tror, säger Gunilla Löfström. Vissa studenter verkar trivas och komma till sin rätt i digital undervisning medan andra inte gör det. Det är svårt för lärarna att se om alla studenter i en digital undervisningsgrupp förstår och aktivt bearbetar kunskap. Det är svårt att kommunicera och bygga relationer mellan lärare och studenter i digitala läromiljöer och svårt för studenter att samarbeta och bygga relationer om de inte träffas då och då, avslutar Gunilla Löfström.

Ludvig Ornstein Fredlund från UKÄ kommer att presentera rapporten För ökad genomströmning på UKÄ:s Lärarutbildningskonferens den 7 december.

Lärarutbildningskonferens den 7 december.