Olika tolkning av jämställdhet på lärosäten

UKÄ har bedömt och beskrivit jämställdhet i utvärderingar av forskarutbildningar under 2016-2018. Resultatet visar bland annat att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov kring hur jämställdhet integreras i UKÄ:s granskningar.

Exempelvis tolkas jämställdhet på olika sätt av olika bedömargrupper och lärosäten.

- Vi har sett en begreppsförvirring, det vill säga bedömargrupper och lärosäten lyfter genus utan att förklara hur det kopplar till jämställdhet, säger Ellinor Alvesson, som tillsammans med Robin Moberg, skrivit rapporten ”Bedömning av jämställdhet i forskarutbildningar”.

UKÄ har tittat på 95 utvärderingar av forskarutbildningar som beslutades och avslutades under 2017 och 2018. Rapporten är avgränsad till området jämställdhet. Frågor som rapporten söker besvara är bland annat om det går att se mönster i utfallet av utvärderingarna när det gäller jämställdhet, vilka rekommendationer bedömargrupperna ger och hur begreppet jämställdhet tolkas.

Stor variation mellan forskningsämnen

Av de utvärderade utbildningarna får sex utbildningar inte tillfredsställande på området jämställdhet och på ytterligare 24 utbildningar finns svagheter (även om området i sin helhet ansetts vara tillfredsställande).

- Det finns en stor variation mellan de olika forskningsämnena. Vissa ämnen kan ha kommit längre i sitt arbete med att integrera jämställdhet i utbildningarna. Men rapporten visar också att metoden kan ha påverkat utfallet, säger Ellinor Alvesson.

Välkomna metodförändringar

Variationen mellan de olika forskningsämnena visar att de förändringar i metoden och vägledningen som genomfördes under 2018 sannolikt var nödvändiga. Förändringarna gjordes för att säkerställa att de utbildningsutvärderingar som UKÄ genomför bidrar till högre kvalitet i högskolesektorn. Under 2019 och 2020 har flera utbildningsutvärderingar genomförts enligt en reviderad vägledning både på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå.

Bara en bedömargrupp lämnade rekommendationer
Rapporten visar att det både finns likheter och skillnader i yttrandena från bedömargrupperna. Skillnaderna består i både formen för yttrandet och hur bedömningarna är gjorda.

- Exempel på det är att bedömningar av kvantitativ jämställdhet gjordes i de flesta yttrandena, men bara en bedömargrupp lämnade rekommendationer. Den vanligaste rekommendationen är att utbildningen skulle kunna ta in en expert eller tillsätta en expertgrupp för att förbättra på olika sätt, säger Ellinor Alvesson.

Eftersom utvärderingarna ska bidra till kvalitetsutveckling ska bedömargrupperna motivera sina bedömningar och ge lärosätena återkoppling.

- Det är därför rimligt att lärosätena inte bara får kritik utan även får ta del av bedömargruppernas goda exempel och rekommendationer. Förhoppningsvis bidrar det till att lärosätena lär av varandra, säger Ellinor Alvesson.