Lönar sig en högskoleutbildning?

En högre utbildning lönar sig - i de flesta fall. Dock värderas vissa utbildningar högre än andra. Det visar vår nya analys.

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning som Sverige står inför de närmaste decennierna, och arbetsmarknadens värdering av högskoleutbildning kan bidra till en god eller mindre god kompetensförsörjning. Därför togs denna rapport fram, för att se om det finns en lönepremie för högre utbildning, det vill säga om högre utbildning lönar sig. Dock tar rapporten inte hänsyn till kostnaden för utbildning. Denna rapport ingår i temaprojektet Kompetensförsörjning.

Rapporten visar att lönepremien i Sverige är positiv, det vill säga att en högre utbildning lönar sig inkomstmässigt i de flesta fall. Arbetsmarknaden ger alltså ett kvitto på att det lönar sig att genomgå en högre utbildning. Vår studie visar även att kvinnor har en högre lönepremie för högskoleutbildning jämfört med män.

Positiv lönepremie för utbildningar inom bristyrken

De flesta utbildningar med koppling till vissa bristyrken inom offentlig sektor, som till exempel röntgensjuksköterska och grundskollärare, har en positiv lönepremie. Ett annat exempel på utbildning med positiv lönepremie är specialistsjuksköterskeexamen.

Stor skillnad i lönepremie mellan olika examina

Det är stor skillnad i lönepremie mellan olika examina. I botten hittas bland andra konstnärliga utbildningar och i toppen läkarexamen, juristexamen och utbildningar inom ekonomi. Vissa högskoleutbildningar ger negativa lönepremier. Exempelvis ger en lantmästarexamen en negativ lönepremie om 34 procent vilket innebär att lantmästarexamen ger 34 procent lägre lön jämfört med att inte ha någon högskoleutbildning. Detta kan jämföras med en läkarexamen som ger en positiv lönepremie på 63 procent.