Hur värderas en forskarutbildning?

UKÄ har i en ny rapport tittat närmare på hur en examen på forskarnivå värderas på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet visar att en examen på forskarnivå i de allra flesta fall inte ger någon större skillnad i lönekuvertet på kort sikt. 

För att besvara frågan hur en examen på forskarnivå värderas på svensk arbetsmarknad har UKÄ undersökt om det finns en forskarutbildningspremie på löneinkomster i Sverige på kort till medellång sikt.

Även om forskarexaminerade som grupp har relativt höga inkomster, pekar resultaten tydligt på att det inte finns någon större ekonomiskt betydelsefull skillnad i löneinkomster för personer med eller utan forskarutbildning på kort sikt. Detta gäller i stor utsträckning oavsett examen, vilken sektor eller vilket län personen arbetar inom.

Några undantag

Det finns dock vissa undantag, resultatet tyder på att det kan löna sig att disputera inom medicin och hälsovetenskap. Även inom ämnet lantbruksvetenskap och veterinärmedicin var medelinkomsten något högre för de med forskarutbildning direkt efter avslutad utbildning.

De som har en examen på forskarnivå inom medicin och hälsovetenskap hade enligt undersökningen omkring tio procent högre lön. Detta forskningsämnesområde är också det område där antalet och andelen svenska doktorander har minskat minst under de senaste två decennierna.

Generellt verkar det som att en examen på forskarnivå ger negativ effekt på lönen inom utbildningsinriktningar där en stor andel av alla examinerade arbetar inom privat sektor. För civilingenjörer (som oftast disputerar inom teknik eller naturvetenskap) till exempel, framstår en examen på forskarnivå som särskilt olönsam

Kvinnor påverkas positivt

En examen på forskarnivå verkar påverka kvinnors lön positivt till skillnad från män som till och med kan sägas påverkas negativt. Kvinnor med forskarutbildning hade cirka 4 procent högre löneinkomst än jämförbara kvinnor utan en examen på forskarnivå.

När man tittar på löneutveckling visar rapporten att de med examen på forskarnivå trots allt har en positiv löneutveckling i förhållande till jämförelsegruppen över tiden. Cirka 14 år efter examen hade gruppen som examinerades år 2000 i genomsnitt något högre löner än sina ”kollegor” utan examen på forskarnivå.

Om rapporten

UKÄ har matchat jämförbara individer med och utan examen på forskarnivå med varandra. I undersökningen har man tittat på personer födda mellan 1970 och 1985 som har svenska gymnasiebetyg. Underlaget för studien är statistik från SCB. Rapporten är en del av projektet Fokus forskarutbildning som pågår fram till slutet av 2020 . I projektet ska UKÄ undersöka forskarutbildningen ur olika aspekter.