Högskolestudier leder till arbete

84 procent. Så många var etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen vilket är den högsta siffran hittills. Allra bäst går det för de studenter som tagit en yrkesexamen, framför allt inom hälso- och sjukvård. Det visar en ny rapport som UKÄ tagit fram.

I den här rapporten redovisar vi etableringen på arbetsmarknaden för de som examinerades från högskolan på grundnivå eller avancerad nivå under läsåren 2012/13– 2014/15. Vi följer upp de examinerade 1–1,5 år efter examen.

Med etablering menar vi att den examinerade har en god ställning på arbetsmarknaden, det vill säga en viss inkomstnivå och inga perioder av arbetslöshet. I undersökningen definieras en person som etablerad på arbetsmarknaden det aktuella året om hen är sysselsatt i november månad, har en arbetsinkomst under året som överstiger 230 200 kronor och inte varit arbetslös någon gång under året. Etablering mäts för att visa balansen mellan tillgång och efterfrågan på olika högskolegrupper.

Snabb etablering på arbetsmarknaden för de flesta

Resultaten visar att de högskoleutbildade etablerade sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Av de som tog examen under läsåret 2014/15 var 84 procent av både kvinnor och män etablerade efter 1–1,5 år. Bland kvinnor var 84 procent den högsta etableringsgraden som noterats sedan uppgifterna började tas fram 1996. Helt utanför arbetsmarknaden stod endast 2 procent av kvinnorna och 3 procent av männen.

Lägre etablering för de som inte tagit ut examen

Etableringsgraden var lägre för de studenter som i stort sett är klara med sina studier men som inte har tagit ut examen. Bland personer som inte har examinerats var 66 procent bland kvinnorna respektive 68 procent bland männen etablerade. Det innebär en skillnad på omkring 17 procentenheter mot dem som tagit ut sin examen.

Anna Bengtsson, utredare på UKÄ, konstaterar att högskolan erbjuder de studerande en säker väg till anställning.

- Resultaten i rapporten visar alltså att de allra flesta av de examinerade hade en lätt övergång till arbetsmarknaden. Men det fanns variationer mellan olika examina och inriktningar.

Hälso- och sjukvård toppar

Personer med yrkesexamina hade den högsta etableringsgraden, i genomsnitt 90 procent, för examinerade läsåret 2014/15. För både kvinnor och män var den högsta etableringsgraden inom inriktningen hälso-och sjukvård samt social omsorg. För generella examina var etableringsgraden för kvinnor och män 77 procent. Kvinnor hade högst etableringsgrad inom hälso-och sjukvård samt social omsorg, medan mäns högsta etableringsgrad var inom pedagogik och lärarutbildning. Inom dessa inriktningar finns utbildningar som leder till bristyrken, som till exempel sjuksköterskor och lärare, vilket förklarar resultaten.

Av de som tagit en yrkesexamen och var etablerade hade en majoritet yrken som var nära relaterade till examensinriktningen. Exempelvis arbetade 92 procent av de etablerade med en förskollärarexamen som förskollärare och 94 procent av de med en biomedicinsk analytikerexamen arbetade som biomedicinska analytiker.. För generella examina var det inte lika lätt att se en koppling till utbildningen.

Diagram: Så ser etableringen ut för olika examina.

Etablerade per examen