Social snedrekrytering i Sverige – trots flexibelt utbildningssystem

Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i alla OECD-länder, och kvinnornas utbildningsnivå stiger mer än männens. Trots generöst studiestöd och ett flexibelt system är den sociala snedrekryteringen till högskolan större i Sverige än i många andra länder. Det är några av resultaten i UKÄ:s studie baserad på internationell statistik.

Under det senaste decenniet har andelen med eftergymnasial utbildning i den yngre befolkningen ökat från 40 till 47 procent i Sverige, med en större ökning bland kvinnor än män. I Sverige har andelen eftergymnasialt utbildade ökat mindre än för OECD-länderna i genomsnitt. Landets placering i förhållande till andra OECD-länder var dock oförändrad 2017 jämfört med 2007: på trettonde plats.

Kvinnor dominerar

Det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan kvinnor och män. Kvinnorna är i majoritet bland nybörjarna i de flesta OECD-länder och deras utbildningsnivå stiger snabbare än männens. I Sverige var 57 procent av nybörjarna i eftergymnasial utbildning kvinnor 2016.

– Det är tydligt att männen blir allt mer underrepresenterade i eftergymnasial utbildning och vi ser inga tecken på att denna utveckling kommer avstanna, säger Marie Kahlroth.

Behörighet skiljer sig mellan länder

I många länder sker urval i olika steg innan det blir dags att ansöka till eftergymnasial utbildning. Konkurrensen blir därmed inte så stor då en hög andel av de som söker till en eftergymnasial utbildning antas.

– Så ser det inte ut i Sverige. Tack vare möjlighet att bland annat komplettera sina betyg i Komvux blir många behöriga till högskolestudier. Men eftersom lärosätena kan anta ett begränsat antal sökande är det en förhållandevis hög andel som inte antas, säger Marie Kahlroth.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar

Den sociala snedrekryteringen till eftergymnasial utbildning är utbredd. Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto större är sannolikheten att en ungdom påbörjar en eftergymnasial utbildning.

– I Sverige är snedrekryteringen större än i många andra länder. Det har inte heller skett några förbättringar under det senaste decenniet. Detta trots många olika vägar till högskolan, generöst studiestöd och ett mycket flexibelt system med både fristående kurser och program, säger Marie Kahlroth.

Avgifter verkar inte påverka ländernas utbildningsnivå

Andra faktorer som kan påverka tillträde till eftergymnasial utbildning är om studierna är avgiftsbelagda eller inte, och hur omfattningen tillgången är på studiemedel. Flera länder med studieavgifter har någon form av studiemedel, ofta riktade till speciella studentgrupper. I Sverige och de nordiska länderna är eftergymnasial utbildning avgiftsfri för nationella studenter och studiemedlen är tillgängliga för i princip alla studenter.

– Ett intressant resultat är just att Sveriges generösa studiestöd och avgiftsfria högskola inte verkar påverka utbildningsnivån särskilt mycket. I flera av länderna med höga studieavgifter har en hög andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning, säger Marie Kahlroth, utredare på UKÄ.

Låg examensfrekvens i Sverige

Nybörjarna i Sverige är äldre än i många andra OECD-länder. Det innebär att de examinerade kommer ut senare på arbetsmarknaden. Många studenter slutför inte heller sin utbildning. Tre år efter den nominella studietiden hade i genomsnitt 53 procent av de svenska nybörjarna tagit examen jämfört med ett snitt på 69 procent i OECD-länderna.

– Svenska studenter tar examen i lägre utsträckning än studenter i många andra länder. Faktum är att Sverige tillhör de länder som har lägst examensfrekvens, säger Marie Kahlroth.