Ökade resurser har lett till kvalitetssatsningar i högskolan

Lärosätena har genomfört många olika åtgärder för att höja kvaliteten i utbildningen inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik (HSTJ), undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) till följd av den senaste kvalitetsförstärkningen. Det visar UKÄ:s rapport Kvalitetsförstärkning – åtgärder och effekter på utbildningskvalitet.

Det material som ligger till grund för rapporten är bland annat en enkätundersökning som institutionerna på lärosätena besvarat. Enkätundersökningen visar att 86 procent av institutionerna har ökat den lärarledda tiden, 65 procent har ökat undervisningen i mindre grupper och 46 procent har ökat mängden e-lärande. Dessutom har lärosätena rekryterat nya medarbetare och genomfört kompetenshöjande insatser för undervisande personal.

­– 54 procent av de tillfrågade institutionerna anser att kvaliteten har ökat på utbildningarna som en följd av kvalitetsförstärkningarna. De anser bland annat att de har fler nöjda studenter, bättre kvalitet på examensarbeten och ökad genomströmning, säger Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ. Hon anser att det finns en hel del matnyttigt i rapporten för lärosätena att ta del av.

Ska öka lärarledd tid

Förstärkningen för HSTJ, undervisning och VFU uppgick till 125 miljoner kronor för år 2015 och 250 miljoner kronor för respektive år under perioden 2016 till 2018. På kurser inom HSTJ skulle medlen i första hand läggas på att öka andelen lärarledd tid. I UKÄ:s tidigare rapport Lärarledd tid i den svenska högskolan kunde UKÄ dock inte se att kvalitetsförstärkningen lett till någon ökning av den lärarledda tiden. Men det kan bero på att analyserna är baserade på lärosätenas självrapporterade uppgifter, medan lärarledd tid i schemastudien beräknades utifrån insamlade scheman.

– Enkätundersökningen visar också att institutionerna ibland har satsat lärarresurser på handledning och bedömning av uppsatser på avancerad nivå. Dessa förändringar kunde inte heller upptäckas i vår studie om lärarledd tid eftersom endast scheman från kurser på grundnivå ingick, säger Sofia Berlin Kolm.

Kan vara sista förstärkningen

Det är svårt att dra några slutsatser av vilka effekter just den senaste kvalitetsförstärkningen har haft på utbildningskvaliteten. Flera institutioner bekräftar i enkäten att det måste gå en längre tidsperiod innan man kan se förändringar i kvaliteten som ett resultat av den senaste förstärkningen.

Jämfört med kvalitetsförstärkningen 2012-2013 verkar det som att denna förstärkning i större utsträckning använts för åtgärder både på kort och lång sikt som kan leda till ökad utbildningskvalitet.

– Det kan delvis bero på att styrningen från regeringen varit tydligare med att lärosätena framför allt ska använda medlen för att öka den lärarledda tiden, vilket kan ha bidragit till att de använts just för detta, säger Sofia Berlin Kolm och tillägger:

– Men det här kan vara den sista förstärkningen till specifika utbildningsområden. Styr- och resursutredningen (Strut) föreslår en modell utan ämnesbaserade ersättningsbelopp som bland annat innebär att ett lärosäte istället tilldelas en viss ekonomisk ram och ett mål om antal helårsstudenter.