Lärosätenas finansiering av utbildning och forskning 2007–2017

Under det senaste decenniet har högskolornas forskningsintäkter ökat med 10,5 miljarder kronor medan utbildningsintäkterna ökat med 2,6 miljarder kronor. Johan Gribbe, författare till UKÄ:s nya rapport om högskolans ekonomi, menar att de ökade ekonomiska resurserna till framför allt forskning inneburit att högskolan blivit mer forskningsinriktad.

Sverige är ett av de få länder som satsade mer resurser på högre utbildning och forskning mellan åren 2007 och 2017. Den långsiktiga trenden mot en ökad externfinansiering av lärosätenas forskning har även fortsatt. Inom forskningen har intäkterna från andra finansiärer, så som privata stiftelser eller organisationer utan vinstsyfte, ökat betydligt.

UKÄ:s rapport visar också att ökningen av lärosätenas utbildningsintäkter till stor del beror på större intäkter från betalande studenter och ett högre anslagsutnyttjande.

Plats för färre studenter i högskolan

Trots att antalet anslagsfinansierade helårsstudenter har ökat tack vare det högre anslagsutnyttjandet, finns det plats för färre studenter i högskolan. Orsaken är att studenterna läser dyrare utbildningar och att staten under det senaste decenniet genomfört ökningar av den ekonomiska ersättningen per student inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap – de utbildningsområden som har lägst ersättningsbelopp.

­­– Förstärkningarna har till stor del finansierats inom befintliga ramar, vilket inneburit att anslagen kan finansiera färre studenter, säger Johan Gribbe.

Jämnare tillskott ger bättre resursutnyttjande

Under 2009-2010 ökade lärosätenas intäkter för såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som forskning och utbildning på forskarnivå. Detta till följd av satsningarna i forskningspropositionen 2008 och regeringens tillfälliga utbyggnad av högskolans utbildning 2010-2011. Stora tillskott under kort tid har inneburit svårigheter i planering och många lärosäten har inte snabbt kunnat omsätta de ökade resurserna i verksamhet. Johan Gribbe menar att de då riskerar att inte komma högskolorna till del på ett effektivt sätt.

– En jämnare fördelning under längre tid skulle göra att utbyggnaden av verksamheten kan hålla jämna steg med intäktsökningarna och leda till ett bättre resursutnyttjande, säger Johan Gribbe.

Viktigt underlag i kommande debatt

Frågorna om högskolans ekonomi har behandlats inom utredningen om styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUT). Den 1 februari presenteras utredningens betänkande med förslag på förändringar i det statliga styr- och resurstilldelningssystemet.

– UKÄ välkomnar utredningens översyn av styrningen och resurstilldelningen. Vi hoppas och tror att UKÄ:s rapport blir ett viktigt underlag i den kommande debatten om utredningens förslag, säger Anders Söderholm, generaldirektör UKÄ.