Pilotgranskning av kvalitetssäkring forskning klar

Hur fungerar universitetens och högskolornas interna arbete med att kvalitetssäkra sin forskning? Det har UKÄ granskat i en pilotstudie.

En av de fyra delarna i det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning är att granska lärosätenas interna kvalitetsarbete. Granskningarna har, fram tills idag, fokuserat på hur lärosätena säkrar och utvecklar kvaliteten i sina utbildningar. Men nu förändras detta. Genom ett utökat uppdrag från regeringen kommer UKÄ:s lärosätesgranskningar att omfatta också forskning och samverkan.

Ett intensivt utvecklingsarbete

Sedan UKÄ år 2017 fick sitt utökade regeringsuppdrag har ett intensivt utvecklingsarbete pågått. Dialoger har förts med företrädare för sektorn för att först kunna enas om principer för granskningen, därefter ringa in relevanta granskningsteman och slutligen kunna formulera bedömningsgrunder för hur lärosätena kvalitetssäkrar sin forskning.

Parallellt med utvecklingsarbetet vid UKÄ har ett arbete, lett av SUHF, skett med att ta fram ett nationellt, lärosätesgemensamt ramverk för kvalitetssäkring av forskning. I det ramverket har svenska lärosäten kommit överens om vad som ska ingå när man kvalitetssäkrar sin forskning.

I juni 2019 blev en vägledning klar för hur UKÄ ska granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning och för ett drygt år sedan påbörjades en pilottestning av de nya bedömningsgrunderna.
– Pilottestningen har varit ett viktigt steg för oss för att verkligen kunna se vad som fungerar i praktiken. Vi har arbetat på detta sätt när vi tagit fram andra delar i kvalitetssäkringssystemet också och de erfarenheter vi har samlat in har visat sig vara värdefulla, inte bara för den komponent som granskats utan också för utvecklingen av systemet som helhet, säger Viveka Persson, gruppchef vid utvärderingsavdelningen.

Nu har UKÄ fattat beslut i pilotgranskningen av hur lärosätena kvalitetssäkrar sin forskning. Det innebär att det sista steget i utvecklingsarbetet av denna fas är avslutat.
– Det är viktigt för oss att kunna pröva våra bedömningsgrunder och vår metod och vi är mycket glada att tre lärosäten valt att hjälpa oss i metodutvecklingsarbetet genom att delta i denna pilot, säger Viveka Persson.

Iakttagelser så här långt

Under pilotgranskningens gång har många värdefulla erfarenheter vunnits. Exempel på generella iakttagelser som gjorts:
– Trots att kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är en inbyggd del i forskningsprocessen genom de olika kollegiala granskningar som sker till exempel i samband med ansökan om forskningsmedel, i seminariet, vid publicering och vid tillsättning av akademiska tjänster, är det inte alltid tydligt hur den information som genereras används, säger Kristina Tegler Jerselius, senior utredare vid utvärderingsavdelningen. Mycket information finns redan på plats men det är ibland otydligt hur den fångas upp vid lärosätet och hur den omsätts i kvalitetshöjande åtgärder.

– Eftersom forskningen ser så olika ut inom olika ämnesområden är det viktigt att tillåta lokala anpassningar i hur uppföljningen av den sker. Samtidigt kan detta innebära att komplexa system byggs upp där informationen som tas fram blir svår att använda i strategiska satsningar vid lärosätet. Det finns därmed en risk att kvalitetsarbetet slukar stora resurser men att det ändå inte ger så stora resultat utan att det blir ineffektivt, säger Kristina Tegler Jerselius.

Ett dialogbaserat arbetssätt

UKÄ har under arbetets gång haft regelbundna avstämningar med referensgrupper och också samlat in synpunkter på uppdraget och dess utformning genom öppna dialogmöten. Det utökade uppdraget har även lett till ett närmare samarbete mellan UKÄ och de statliga forskningsråden.

För att kunna dra största möjliga nytta av pilotgranskningen har UKÄ under granskningens gång ställt frågor till såväl pilotlärosäten som bedömargrupper om vad som fungerat och vad som behöver utvecklas båda avseende granskningens innehåll och dess form.
– Vi har fått in många viktiga synpunkter som vi behöver arbeta vidare med i det fortsatta metodutvecklingsarbetet, säger Kristina Tegler Jerselius. En fråga som vi behöver se över är överlappningar mellan olika bedömningsgrunder och bedömningsområden. En annan viktig fråga att ta ställning till är granskningens omfattning.

En internationell utblick

I internationell jämförelse är det arbete som just nu pågår vid UKÄ och vid svenska lärosäten något av ett pionjärarbete. Trots att flera länder (exempelvis Storbritannien och Nederländerna) sedan länge haft nationella system för att utvärdera forskningskvalitet, är det inte lika vanligt att nationella granskningsorgan likt UKÄ granskar hur lärosätena internt kvalitetssäkrar sin forskning. Liknande ansatser finns dock i våra nordiska grannländer, som UKÄ också har ett utvecklat samarbete med.
– Det blir viktigt för oss att fortsätta att utbyta erfarenheter med våra systermyndigheter både i Norden och i övriga Europa, säger Viveka Persson. Genom att granska lärosätenas hela uppdrag – utbildning, forskning och samverkan – samlat, hoppas vi kunna bidra till starkare länkar mellan dessa delar och medverka till ett tydligare helhetsfokus.

Nästa steg i arbetet

Nästa steg i metodutvecklingsarbetet blir att som ett första steg tillsammans med pilotlärosäten och bedömare börja se över bedömningsgrunderna.
– Vi ser ett behov av att renodla bedömningsgrunderna och att göra tydligare avgränsningar så att granskningen får ett lämpligt omfång, säger Kristina Tegler Jerselius. Med hjälp av piloten har vi lyckats identifiera bedömningsgrunder och bedömningsområden som delvis överlappar.

Bedömare och lärosäten har inbjudits till två konferenstillfällen i december. Då kommer erfarenheterna från piloten att diskuteras och en diskussion kring revideringar av metoden att initieras.
– Efter en avslutad lärosätesgranskning brukar UKÄ bjuda in de lärosäten som ingått i omgången till en återföringskonferens. Eftersom detta är en pilot har vi valt att även bjuda in bedömarna till en särskild sittning. Detta är ett viktigt steg i vårt arbete med att utveckla våra arbetssätt och metoder, säger Viveka Persson.

Under våren fortsätter metodutvecklingsarbetet. Dialogen kommer då i första hand att ske med de referensgrupper UKÄ har för sitt kvalitetssäkringssystem. En ny, reviderad, vägledning kommer att arbetas fram till sommaren. Den reviderade vägledningen kommer att användas för de lärosäten som ingår i den sista granskningsomgången inom nu pågående granskningscykel. Det innebär att dessa lärosäten kommer att granskas både avseende utbildning och forskning vid samma tillfälle.

På sidan Referensgrupper finns information om de grupper som hjälper oss i arbetet med kvalitetssäkringssystemet.