Delrapport 2

Delrapporten inleds med en övergripande del. Därefter sammanfattas publikationerna som tagits fram inom ramen för uppdraget samt relevanta analyser och statistik ur UKÄ:s reguljära verksamhet.

På länken här nedan kan du ladda ner delrapporten. Övriga publikationer kan du ladda ner under respektive sammanfattning.

Sammanfattning av andra delrapporten

Coronapandemin har under lång tid påverkat verksamheten vid universitet och högskolor. I början av sommaren 2021 presenterade regeringen en plan för anpassning och avveckling av de restriktioner som införts med anledning av pandemin. Folkhälsomyndigheten tog bort rekommendationen om distansutbildning vid universitet och högskolor. Det öppnade upp möjligheten för lärosätena att under höstterminen 2021 successivt återgå till en verksamhet som inte i lika hög grad som tidigare begränsades av pandemin.

Aktiviteten på campus på väg tillbaka – men långt tillbaka till nivån innan pandemin

Återgången sker vid de flesta lärosäten stegvis och i en blandning mellan campusförlagd undervisning och distansundervisning. Det finns samtidigt skillnader i takten på återgången och hur den är tänkt att genomföras. Medan några lärosäten återgår till huvudsakligen campusbaserad undervisning snabbt, väljer andra att behålla distansundervisning som huvudinriktning under en längre tid. För att teckna en bild av omställningen till distansundervisning och arbete på distans vid universitet och högskolor har UKÄ med hjälp av mobiltelefondata följt aktiviteten vid sju campus under perioden fram till november 2021. Resultaten visar att aktiviteten hittills under innevarande höst har varit något högre än hösten 2020, men skillnaden är inte stor. Det återstår att se om campus kommer att öppna mer för studenter och personal under den andra halvan av höstterminen, vilket flera lärosäten har aviserat. Det är ännu långt till de nivåer av aktivitet på campus som var normala före pandemin.

Fortsatt rekordmånga studenter i högskolan

En tidig konsekvens av coronapandemin var att många unga blev helt eller delvis arbetslösa och att utsikterna på arbetsmarknaden generellt sett blev mycket sämre för unga. Med anledning av detta satsade regeringen redan under våren 2020 på omfattande utbyggnader av högskolan. Ett ökat intresse för högre studier bidrog tillsammans med regeringens utbyggnader till att rekordmånga studenter sökte sig till högskolan hösten 2020.

Intresset för högre studier är fortsatt högt. Till höstterminen 2021 fortsatte antalet sökande till universitet och högskolor att öka och är nu högre än vad det varit någon gång under den senaste tioårsperioden. Däremot minskade lärosätena sin antagning något. Det betyder att konkurrensen om utbildningsplatserna inom högskolan har ökat.

Preliminära uppgifter för höstterminen 2021 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan ligger kvar på en rekordhög nivå. Höstterminen 2020 ökade antalet nybörjare på yrkesexamensprogram betydligt, men den ökningen har nu avstannat. Samtidigt är antalet programnybörjare höstterminen 2021 betydligt högre än innan pandemin. Under coronapandemin har andelen kvinnor bland de som studerar på yrkesexamensprogram ökat.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes under pandemins första fas genom att studenter från sociala grupper som redan tidigare var överrepresenterade i högskolan i högre grad än andra sökte sig till högre studier. Det syns både på nittonåringarnas övergång till högskolan hösten 2020 och den sociala sammansättningen i gruppen unga nybörjarstudenter. Den besvärligare situationen för unga på arbetsmarknaden innebar alltså inte att nya grupper sökte sig till högskolan.

Den ökade tillströmningen av studenter till högskolan har inneburit en ökning av antalet överklagade antagningsärenden. Mellan 2018 och 2020 fördubblades antalet inkomna ärenden till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) och utvecklingen fortsatte under 2021. Bakom ökningen ligger fler överklagade antagningsbeslut, vilket sannolikt både är en följd av coronapandemin och förändringar som gjort det lättare för studenter att vända sig till nämnden med ärenden.

Också de examinerade har blivit fler under pandemin. Fyra procent fler examinerades under 2020/2021 jämfört med läsåret innan. Ökningen var dock mindre än under pandemins första år. Det finns inte någon entydig förklaring till att de examinerade blivit fler. Någon motsvarande förändring av antalet nybörjare några år tidigare finns exempelvis inte. Däremot kan det förändrade arbetsmarknadsläget under coronapandemin ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen.

Samma mängd lärarledd tid – men undervisning i andra former

UKÄ har genomfört flera undersökningar av hur undervisning och forskning påverkats av pandemin och hur situationen med distansundervisning och distansarbete har påverkat lärare och studenter. En undersökning av tio kurser på grundnivå visar att den lärarledda tiden inte förändrats påtagligt under pandemin, men att undervisningen bedrivits i andra former. En stor förändring och utmaning har varit att hitta former för examination i kurser som tidigare hade salstentamina. Innehållet i kurserna har i hög utsträckning varit det samma som innan pandemin, även när undervisningen har skett på distans. Undersökningen visar att även om undervisningen enligt lärarna generellt sett har fungerat förhållandevis väl att genomföra digitalt, har interaktionen mellan studenter och lärare förändrats. Det har haft betydelse för studenternas lärande.

Olika verksamhetsförlagda utbildningsmoment spelar en betydelsefull roll för yrkesutbildningar inom vårdområdet, men sjukvårdens höga belastning under coronapandemin har påverkat studenternas möjligheter att få den färdighetsträning de behöver. En undersökning av läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet visar att det mesta av den verksamhetsförlagda utbildningen har gått att genomföra under pandemin. Men en del färdighetstränande moment har ställts in, digitaliserats eller ersatts med teoretiska övningar. Det finns tecken på att pandemin bidragit till en pedagogisk utveckling. Tydligare inslag av undervisning har införts i den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågor som rör innehåll och kvalitet har fått förnyad aktualitet. Undersökningen visar att såväl lärare som studenter önskar att en del av förändringarna blir bestående.

Den inresande studentmobiliteten har återhämtat sig

En tidig och tydlig konsekvens av coronapandemin var att den internationella studentmobiliteten minskade kraftigt. Mest påverkades utbytesstudenterna som var betydligt färre under läsåret 2020/21 jämfört med innan pandemin. Preliminära uppgifter för höstterminen 2021 visar att den inresande studentmobiliteten till stor del har återhämtat sig och är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Men det finns förmodligen fortfarande färre utbytesplatser för utresande utbytesstudenter som vill läsa vid universitet utanför Europa eftersom många av lärosätenas partneruniversitet där har pausat utbytesavtalen. Lärosätena försöker kompensera bortfallet av platser genom ett ökat utbyte med europeiska samarbetspartners.

Studenters, doktoranders och forskares upplevelser av pandemin har undersökts genom enkätundersökningar som UKÄ genomfört under våren och sommaren 2021. Studenternas upplevelser präglas av en utbildning som till stor del bedrivits på distans under pandemin. Fler än hälften uppger att det har gällt all deras undervisning och nio av tio svarar att de till minst hälften haft distansutbildning under pandemin. Samtidigt uppger studenterna att lärarna har gjort bra arrangemang för distansundervisningen och kommit med bra information om hur undervisningen ska gå till. Studenterna har även uppmuntrats att komma med förslag till förbättringar av distansundervisningen.

Studenterna nöjda med undervisningen under pandemin

En majoritet av studenterna svarar att de fått det stöd de behöver av sina lärare för att klara studierna under pandemin. Men ungefär en tredjedel uppger att brist på digital kompetens hos lärarna har påverkat undervisningens kvalitet negativt. Det finns några könsskillnader i synen på distansundervisning – kvinnor har generellt varit något mer positiva i sina svar och uppger i lite högre grad än män att de blivit mer positiva till distansundervisning under pandemin. De flesta studenter har upplevt mer stress och oro under pandemin och det gäller kvinnor i högre grad än män.

En undersökning som genomförts bland norska studenter under pandemin visar på liknande resultat. I Norge liksom i Sverige är studenterna överlag positiva till den undervisning de fått under pandemin. Flertalet av studenterna vid svenska lärosäten ger sin utbildning ett gott betyg trots den stora omställningen till distansundervisning – 77 procent av studenterna uppger att utbildningens kvalitet sammantaget varit bra eller mycket bra under pandemin. Samtidigt är siffran lägre än i den studentspegel som genomfördes 2016. Då gav 91 procent av studenterna sin utbildning det sammanfattande betyget bra eller mycket bra.

Långsammare avhandlingsarbete för många doktorander

Doktorandernas upplevelser av omställningen under pandemin är liksom studenternas i hög utsträckning positiva – flertalet tycker att det har fungerat bra att arbeta och bedriva forskarutbildning på distans. Även om många menar att mängden handledning har minskat under pandemin är de flesta nöjda med kvaliteten på den handledning de fått. De flesta är också nöjda med digitala forskarutbildningskurser, seminarier och disputationer liksom med den arbetsutrustning för hemarbete som de haft tillgång till under pandemin. Sammantaget visar undersökningen att lärosätena överlag har lyckats hantera pandemins konsekvenser på ett sätt som doktoranderna är nöjda med.

Men det har också funnits svårigheter för doktoranderna. De internationella samarbetena har blivit färre och det intellektuella utbytet med andra doktorander och seniora forskare har minskat. Fler än hälften uppger att de har behövt ställa in eller senarelägga moment i forskarutbildningen – till stor del handlar det om materialinsamling som inte kunnat genomföras. För många har därför avhandlingsarbetet gått långsammare än planerat. En del doktorander har ansökt om förlängning av doktorandtjänsten med anledning av pandemin och undersökningen visar att majoriteten av ansökningarna har beviljats.

Skillnaderna mellan olika forskningsämnesområden är stora. Doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap har genomgående svarat mer negativt på frågorna i enkäten än genomsnittet. Det är också tydligt att utländska doktorander har haft mer negativa erfarenheter av att bedriva forskarstudier under coronapandemin än svenska doktorander. Däremot finns inga betydande skillnader mellan hur kvinnor och män har besvarat enkäten.

Datainsamling ett problem inom forskningen

Forskarnas upplevelser varierar. Medan vissa av forskarna i undersökningen har varit relativt opåverkade av pandemin, har den för andra haft en stor negativ inverkan. Ett tydligt resultat är att många uppger att de har haft problem med datainsamling som inte kunnat genomföras som planerat. Det är ett resultat som ligger i linje med doktorandundersökningen. Inom humaniora och samhällsvetenskap har arkiv och bibliotek inte varit öppna i tillräcklig utsträckning och undersökningar har inte kunnat genomföras på grund av smittskyddsrestriktioner. För forskare inom medicin och hälsovetenskap har restriktioner för patientbesök påverkat forskningen, medan forskare inom naturvetenskap haft svårare att genomföra fältstudier på grund av reserestriktioner.

Forskningen har också blivit lidande på grund av att undervisningen har tagit mer tid i anspråk i och med omställningen till distansundervisning. Forskare har inte kunnat använda sina forskningsmedel i samma utsträckning som planerat vilket lett till att förbrukningen av forskningsmedel har minskat. Många anser också att distansarbetet under pandemin har påverkat forskningen negativt. På längre sikt finns en oro för att avsaknaden av fysiska möten kommer att leda till försämrad produktivitet och kvalitet i forskningen.

Forskningsinfrastrukturer ger svenska forskare verksamma i landet tillgång till avancerad teknik och utrustning och är i många fall en förutsättning för att de ska kunna bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning. Den mest framträdande förändringen vid de undersökta forskningsinfrastrukturerna är utvecklingen av nya arbetssätt och rutiner till följd av övergången till fysisk distansering. Infrastrukturerna har samtidigt snabbt kunnat anpassa verksamheten till förändringarna i samhället. De har en stabil och långsiktig finansiering som inte nämnvärt påverkats av pandemin, även om några har sett ett minskat antal användare. Flera företrädare har poängterat den kapacitet som infrastrukturerna har att snabbt analysera stora mängder prover och data. Med en mer utvecklad nationell samordning och strategi skulle deras potential att bidra i samhället under en pandemi bättre kunna tillvaratas.

Begränsad påverkan på forskarrekryteringen i början av pandemin

På den internationella rekryteringen av forskare i början av karriären har pandemin i sitt inledningsskede haft begränsad påverkan. Fram till oktober 2020 hade det inte skett några dramatiska förändringar i antalet, rekryteringen av eller kvarvaron bland meriteringsanställda vid universitet och högskolor. Samtidigt ser vi att den ökning av andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda som pågått sedan åtminstone 2012, avtog något.

Inte heller om man ser till andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda med avseende på födelseland eller medborgarskapsland går det att finna någon tydlig påverkan av coronapandemin. Beträffande kvarvaron i den svenska högskolan bland postdoktorer så är resultaten på kort sikt tydliga – den har inte förändrats nämnvärt under perioden 2018–2020. Det betyder alltså att postdoktorer under pandemins inledningsskede fortsatte i eller lämnade den svenska högskolan efter två år i ungefär samma utsträckning som tidigare.

Sammantaget är intrycket att universitet och högskolor efter omständigheterna har klarat pandemin väl. Undervisningen har upprätthållits även om påfrestningarna för studenter och lärare har varit stora. Forskning och forskarutbildning har också fortgått. I det fortsatta arbetet blir det viktigt att försöka sätta in den svenska erfarenheten i ett internationellt perspektiv och att börja undersöka – i den mån det är möjligt – vilka långsiktiga effekter som pandemin kommer att föra med sig för verksamheten vid universitet och högskolor.

Inledning av andra delrapporten

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Syftet är att kunna följa resultatet av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppdraget ska slutredovisas 1/12 2022.

I uppdraget ingår att UKÄ löpande ska informera Utbildningsdepartementet om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen. UKÄ har på eget initiativ bestämt att under uppdragsperioden inkomma med fyra delrapporteringar enligt nedanstående tidsplan:

 Den här rapporten utgör den andra delrapporteringen i regeringsuppdraget. Underlaget består av flera rapporter, statistiska analyser och promemorior som tagits fram sedan det förra rapporteringstillfället i mars 2021.

Uppföljning av konsekvenserna av det nya coronaviruset för högskolans verksamhet, regleringsbrev 2 juli 2020

”Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet med anledning av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen ska inkludera effekterna av övergången till distansundervisning och de insatser som har beslutats av regeringen i fråga om t.ex. högskolans utbyggnad. Syftet är att kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppföljningen ska bland annat ta hänsyn till frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor.

Universitetskanslersämbetet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) löpande informerat om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen samt lämna en slutrapport senast den 1 december 2022.”

Tillägg till uppdraget, regleringsbrev 22 juli 2022
”Uppföljningen ska även ta hänsyn till frågor om breddad rekrytering.”



Vårt arbetssätt

UKÄ arbetar brett med uppdraget i åtta temaområden:

  1. Grundläggande projekt
  2. Studie- och arbetsmiljö
  3. Utbildningskvalitet
  4. Forskning
  5. Rättssäkerhet
  6. Arbetsmarknad
  7. Ekonomi och finansiering
  8. Mobilitet och internationalisering.

Under hösten 2021 inleds verksamhet inom tema mobilitet och internationalisering och flera nya projekt startas upp inom tema arbetsmarknad.

Ett viktigt underlag utgörs också av uppföljningar och analyser som samlats in från lärosätena. För vissa delprojekt har UKÄ använt konsultstöd i arbetet. Uppdraget har en särskild webbplats – Coronaviruset och högskolan. Den uppdateras kontinuerligt dels med våra egna undersökningar, dels med andras undersökningar med koppling till pandemin och högskolan.

Dialog med sektorn är en viktig del av uppdraget, särskilt med lärosätenas ledningar. I början av september hölls två dialogmöten med de kontaktpersoner som lärosätena utsett med anledning av uppdraget.

UKÄ samarbetar även med studentorganisationer (SFS) och andra myndigheter som Universitets- och högskolerådet (UHR), Vetenskapsrådet (VR), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). Inom ramen för uppdraget har UKÄ också kontakt med de nordiska motsvarigheterna, i synnerhet Nordisk institutt för studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) och Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen (NOKUT) i Norge. Projektgruppen har även informerat om arbetet och fått synpunkter från UKÄ:s två referensgrupper för det nationella kvalitetssäkringssystemet.

UKÄ organiserar också seminarier och andra aktiviteter, exempelvis hölls ett dialogseminarium den 27 januari 2021 om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer. Det var även ett av ämnena på UKÄ:s rättssäkerhetskonferens den 21 oktober då SUHF redogjorde för sina rekommendationer om digital examination på distans med stöd av realtidsströmning. Den 28 april arrangerade UKÄ ett seminarium om den första delrapporten och ett motsvarande seminarium om den andra delrapporten kommer att genomföras i början av december.

Delrapporteringen

I den här rapporten har vi sammanställt publikationer som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Omfattningen av publikationerna varierar – från längre rapporter till kortare analyser och promemorior. Delrapporten består av olika avsnitt med tillhörande publikationer, statistik och analyser. Vi redovisar publikationerna genom att kortfattat sammanfatta resultatet. Fullständiga publikationer finns att ladda ner på uppdragets webbplats.

Inflödet av studenter till högskolan

I det här avsnittet redovisar vi statistik och analyser som på olika sätt belyser hur coronapandemin har påverkat inflödet av studenter till högskolan.

Fortsatt stort inflöde till högskolan

En tydlig effekt av coronapandemin är att intresset för högskolestudier har ökat i befolkningen. I inledningen av pandemin, mellan höstterminerna 2019 och 2020, ökade antalet som sökte till högskolan kraftigt. Men sökintresset ökade även inför höstterminen 2021 och antalet sökande som inte studerat tidigare inom högskolan är nu högre än vad det varit under hela den senaste tioårsperioden.

Medan universitet och högskolor antog fler under pandemins inledningsskede, minskade antagningen något till höstterminen 2021. Det betyder att konkurrensen om utbildningsplatserna inom högskolan har ökat. Det ökade intresset för högskolestudier gäller både kvinnor och män. Vad gäller intresset inom olika åldersgrupper var det i pandemins inledningsskede framför allt nittonåringarna som i högre grad sökte till högskolan. Deras intresse har hållit i sig och fortsatt öka något. Men till höstterminen 2021 var det i stället den äldsta gruppen, de över trettio år, som stod för den största ökningen.

UKÄ har också jämfört preliminära uppgifter om nybörjare och registrerade studenter höstterminen 2021 med uppgifter för tidigare år för att ge en bild av hur inflödet av studenter till högskolan har förändrats under pandemin. Under det första pandemiåret ökade antalet svenska nybörjare i högskolan kraftigt, medan antalet inresande nybörjare halverades. Mellan höstterminerna 2020 och 2021 minskade i stället de svenska nybörjarna i antal medan de inresande var tillbaka i nästan samma utsträckning som innan pandemin. Det betyder att fördelningen mellan svenska och inresande nybörjare nu är densamma som innan pandemin. Samtidigt har det totala antalet nybörjare ökat.

Höstterminen 2020 ökade antalet nybörjare på flera yrkesexamensprogram betydligt, men den ökningen har nu avstannat. Sammantaget var det dock betydligt fler nybörjare på yrkesexamensprogrammen höstterminen 2021 jämfört med innan pandemin. Under coronapandemin har kvinnor i större utsträckning än män börjat studera på yrkesexamensprogram.

Preliminära uppgifter för höstterminen 2021 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan ligger kvar på en rekordhög nivå, 375 600. Det är ungefär lika många som föregående hösttermin.

Läs mer

Officiell statistik om sökande och antagna, www.uka.se.

Färre svenska studenter men fler inresande studenter i högskolan hösten 2021, 2021-11-15, UKÄ.

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, höstterminen 2021, UF 46 SM 2101, UKÄ och SCB.

UKÄ publicerar i december en kort analys av hur inflödet till utbildning vid universitet och högskolor har förändrats under coronapandemin, mellan höstterminerna 2019 och 2021, baserat på preliminära uppgifter.

Förstärkt social snedrekrytering

En tidig konsekvens av coronapandemin var att många unga blev helt eller delvis arbetslösa och att utsikterna på arbetsmarknaden generellt sett blev mycket sämre för unga. Med anledning av detta satsade regeringen redan under våren 2020 på omfattande utbyggnader av högskolan. Ett ökat intresse för högre studier bidrog tillsammans med regeringens utbyggnader till att rekordmånga studenter sökte sig till högskolan hösten 2020.

UKÄ har genomfört en särskild studie för att undersöka hur den sociala snedrekryteringen till högskolan under 2020 har påverkats av coronapandemin. Resultaten tyder på att de sociala grupper som redan tidigare var överrepresenterade i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin. Det syns både när vi studerar nittonåringarnas övergång till högskolan och när vi studerar den sociala sammansättningen i gruppen unga nybörjarstudenter.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan kan alltså sägas ha stärkts i pandemins första fas. Vår inledande hypotes att de ungas besvärligare situation på arbetsmarknaden skulle få nya grupper att söka sig till högskolan, och att den sociala snedrekryteringen därmed skulle minska, finns det alltså inget stöd för i denna undersökning.

Fler överklagade antagningsärenden

Under de senaste åren har det skett en markant ökning av antalet ärenden till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Mellan 2018 och 2020 fördubblades antalet inkomna ärenden och utvecklingen fortsatte under 2021. Bakom ökningarna ligger fler överklagade antagningsbeslut, vilket sannolikt både är en följd av coronapandemin och förändringar som gjort det lättare för studenter att vända sig till nämnden med ärenden.

Läs mer

Studenternas återgång till campus

I det här avsnittet redovisar vi resultat från två olika undersökningar som på olika sätt berör frågan om närvaron och aktiviteten på lärosätenas campus under pandemin.

Skillnader mellan lärosätena i återgången till campus

När coronapandemin slog till under våren 2020 vidtog lärosätena flera åtgärder för att hantera situationen och begränsa smittspridningen i samhället. En av de viktigaste var omställningen till undervisning och examination på distans.

I början av sommaren 2021 presenterade regeringen en plan för anpassning och avveckling av de restriktioner som införts med anledning av coronapandemin. Folkhälsomyndigheten tog bort rekommendationen om distansutbildning vid universitet och högskolor. Det öppnade upp möjligheten för lärosätena att successivt återgå till en verksamhet inom utbildning och forskning som inte i lika hög grad som tidigare begränsades av coronapandemin.

UKÄ har mot denna bakgrund genomfört en undersökning om lärosätenas planer för undervisningen under höstterminen. Undersökningen visar att återgången vid de flesta lärosäten sker stegvis och i en blandning mellan campusförlagd undervisning och distansundervisning. Men det finns skillnader i takten på återgången och hur den är tänkt att genomföras. Medan några lärosäten återgår till huvudsakligen campusbaserad undervisning snabbt, väljer andra att behålla distansundervisning som huvudinriktning under en längre tid. Flertalet av lärosätena uppger att de hoppas på och planerar att vara tillbaka i en undervisningsverksamhet utan eller med få kvarvarande begräsningar under antingen senare delen av höstterminen eller vårterminen 2022.

Aktiviteten på campus på väg tillbaka – men långt kvar till nivån före coronapandemin

Coronapandemin har lett till nya frågor och ett ökat behov av att kunna beskriva mer aktuella skeenden. Förändringar har skett mycket snabbt och det har därför blivit viktigare med snabbare statistik. För att teckna en bild av omställningen till distansundervisning och arbete på distans vid universitet och högskolor har UKÄ med hjälp av mobiltelefondata följt aktiviteten på sju campus mellan januari 2019 och november 2021.

Resultaten visar att lärosätena snabbt ställde om stora delar av verksamheten från campus till hemarbete och distansstudier. Flytten från campus gick mycket fort. Under några dagar i mars 2020 etablerades en ny nivå av aktivitet på campus. Lärosätena öppnade upp campus under hösten 2020, men stängde ner igen under senhösten då smittspridningen i samhället åter tilltog.

Under innevarande höst har aktiviteten hittills varit något högre än hösten 2020, men skillnaden är inte stor. Det återstår att se om campus kommer att öppna upp för studenter och personal under den andra halvan av höstterminen, vilket flera lärosäten har aviserat. Men det är ännu långt till de nivåer av aktivitet på campus som var normala före pandemin.

Högskoleutbildningen under coronapandemin

I det här avsnittet redovisar vi resultat från två olika undersökningar som behandlar övergången till distansundervisning inom olika ämnen samt pandemins effekter på den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterske- och läkarprogrammen.

Samma mängd lärarledd tid – men undervisning i andra former

Syftet är att undersöka i vilken grad programnybörjare har valt att hoppa av sina pågående utbildningar under pandemin. Vi har tagit fram snabbstatistik på direkta avhopp från program, som utgår ifrån alla programnybörjare på yrkesexamensprogram eller generella program vårterminen 2020. Deras kursregistreringar följs upp under efterföljande termin, alltså höstterminen 2020. Vi har undersökt genomströmningen som direkta avhopp dels på totalnivå, dels för olika grupper av programnybörjare.

Vi ser inte att pandemin har påverkat direkta avhopp i någon större grad. De skillnader vi ser mellan vårterminen 2020 och vårterminen 2019 är överlag inte större än variationerna under den undersökta tidsperioden 2010–2020. Det enda undantaget framgår när vi jämför nybörjare med olika social bakgrund. De direkta avhoppen för nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 och minskade för nybörjare med högutbildade föräldrar.

Verksamhetsförlagd utbildning inom sjukvården har till stor del kunnat genomföras

Verksamhetsförlagda utbildningsmoment spelar en betydelsefull roll för yrkesutbildningar inom vårdområdet, men sjukvårdens höga belastning under coronapandemin har påverkat studenternas möjligheter att få den färdighetsträning de behöver. Därför har UKÄ undersökt konsekvenserna av coronapandemin för studenter inom sjuksköterskeprogrammet och läkarprogrammet.

Undersökningen visar att det mesta av den verksamhetsförlagda utbildningen har gått att genomföra under coronapandemin, men att en del praktiska moment har ställts in, digitaliserats eller ersatts med teoretiska övningar. Genomförandet av den verksamhetsförlagda utbildningen har försvårats på grund av patientbrist inom delar av sjukvården i kombination med överbelastning inom andra.

Samtidigt visar undersökningen på stora regionala skillnader. Även om flera studenter berättar om en pressad sjukvård finns det också studenter som genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning relativt opåverkade av coronapandemin. Undersökningen visar också att det har skapats nya rutiner för uppföljning och dokumentation av studenternas prestationer. Det har varit viktigt att systematiskt följa upp de studenter som har gjort sin verksamhetsförlagda utbildning under coronapandemin för att säkerställa att de har genomfört obligatoriska färdighetstränande moment inför sin examen.

Coronapandemin beskrivs av några lärare som en katalysator för förändring. Tydligare inslag av undervisning har införts i den verksamhetsförlagda utbildningen och nya pedagogiska grepp har prövats för att hantera de svårigheter som coronapandemin har inneburit. Det har skett en omprioritering och renodling av kursinnehåll i verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Frågor som rör innehåll och kvalitet har fått förnyad aktualitet. Flera lärosäten beskriver ett förändrat arbetssätt med tydligare fokus på att innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen ska bidra till att studenterna når examensmålen och det finns bland både lärare och studenter en önskan om att flera av förändringarna ska bli bestående.

Enkätundersökningar till studenter och doktorander

I det här avsnittet redovisar vi resultat från de två enkätundersökningar riktade till studenter respektive doktorander som UKÄ under våren och sommaren 2021 genomfört i samarbete med Statistikmyndigheten SCB.

Studentspegeln

I studentspegeln har studenternas studiesituation under pandemin varit i fokus. Vilka effekter har pandemin haft på studenternas studiemiljö och hälsa? Hur upplever de att utbildningens kvalitet har förändrats? Metoden liknar den som UKÄ och tidigare Högskoleverket använt i sina studentspeglar. En viktig skillnad är att nybörjarstudenternas situation har undersökts särskilt.

Studenternas upplevelser präglas av en utbildning som till stor del bedrivits på distans under pandemin. Fler än hälften uppger att all deras undervisning lagts om till distans och nio av tio svarar att de till minst hälften haft distansutbildning under pandemin. Flertalet av studenterna uppger att lärarna har gjort bra arrangemang för distansundervisningen och kommit med bra information om hur undervisningen ska gå till. Studenterna har även uppmuntrats att komma med förslag till förbättringar av distansundervisningen.

En majoritet av studenterna svarar att de fått det stöd de behöver av sina lärare för att klara studierna under pandemin. Men ungefär en tredjedel uppger att brist på digital kompetens hos lärarna har påverkat undervisningens kvalitet negativt. Det finns några könsskillnader i synen på distansundervisning – kvinnor har generellt varit mer positiva i sina svar och uppger i högre grad än män att de blivit mer positiva till distansundervisning under pandemin. De flesta studenter har upplevt mer stress och oro under pandemin och det gäller kvinnor i högre grad än män. Också nybörjarstudenterna har i något högre grad upplevt stress och oro.

En undersökning som genomförts bland norska studenter under pandemin visar på liknande resultat. I Norge liksom i Sverige är studenterna överlag positiva till den undervisning de fått under pandemin. Flertalet av studenterna vid svenska lärosäten ger sin utbildning ett gott betyg trots den stora omställningen till distansundervisning – 77 procent av studenterna uppger att utbildningens kvalitet sammantaget varit bra eller mycket bra under pandemin. Samtidigt är siffran lägre än i den studentspegel som genomfördes 2016. Då gav 91 procent av studenterna sin utbildning det sammanfattande betyget bra eller mycket bra.

Doktorandspegeln

I doktorandspegeln tecknas en bild av hur landets doktorander har påverkats av coronapandemin. UKÄ har ställt frågor till ett urval av doktorander om deras hälsa och mående, hur avhandlingsarbetet har fungerat under pandemin och hur det har påverkats av att genomföra moment på distans. UKÄ har också ställt frågor om doktoranderna tror att coronapandemin kommer att försena avhandlingsarbetet.

Undersökningen visar att majoriteten av doktoranderna tycker att det har fungerat bra att arbeta på distans. Även om många menar att mängden handledning har minskat under pandemin är de flesta nöjda med kvaliteten på den handledning de fått. De flesta är också nöjda med digitala forskarutbildningskurser, seminarier och disputationer liksom med den arbetsutrustning för hemarbete som de haft tillgång till under pandemin. Sammantaget visar undersökningen att lärosätena överlag har lyckats hantera pandemins konsekvenser på ett sätt som doktoranderna är nöjda med.

Trots att mycket har fungerat väl under coronapandemin har det också funnits svårigheter. De internationella samarbetena har blivit färre. Flertalet av de svarande uppger också att det intellektuella utbytet med andra doktorander och seniora forskare har minskat. Fler än hälften uppger att de har behövt ställa in eller senarelägga moment i forskarutbildningen. Det handlar i stor utsträckning om materialinsamling som inte kunnat genomföras. För många har avhandlingsarbetet därför gått långsammare än planerat och en fjärdedel av alla doktorander uppger att de behövt ändra inriktning på sin avhandling. En del doktorander har ansökt om förlängning av sin doktorandtjänst under coronapandemin och undersökningen visar att majoriteten av ansökningarna har beviljats.

Skillnaderna mellan olika forskningsämnesområden är stora. Doktorander inom humaniora och konst svarar genomgående mer negativt på frågorna i enkäten än genomsnittet. Den doktorandgruppen, tillsammans med doktorander inom samhällsvetenskap, uppger att de stött på störst hinder i sitt avhandlingsarbete under coronapandemin. I en jämförelse mellan svenska och utländska doktorander är det också tydligt att utländska doktorander har mer negativa erfarenheter av att bedriva forskarstudier under coronapandemin än svenska doktorander.

Mobilitet och internationalisering

I det här avsnittet diskuteras hur den internationella studentmobiliteten har påverkats av pandemin.

Inresande studenter tillbaka på samma nivåer som innan pandemin

En tidig konsekvens av coronapandemin var att den internationella studentmobiliteten minskade kraftigt. Mest påverkades utbytesstudenterna som var betydligt färre under 2020/21 jämfört med 2018/19, det sista läsåret före pandemin. Minskningen gäller både utresande från och inresande till svenska universitet och högskolor. Under samma period skedde däremot endast mindre förändringar i antalet inresande freemoverstudenter.

Preliminära uppgifter för nybörjare och registrerade höstterminen 2021 visar att studentmobiliteten för inresande studenter till stor del har återhämtat sig och är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. För utresande utbytesstudenter är utvecklingen mer osäker och vi saknar fortfarande statistik för innevarande hösttermin.

Den 2 december 2021 publicerar SCB och UKÄ ett nytt statistiskt meddelande om den internationella studentmobiliteten i högskolan under läsåret 2020/21. Redan nu finns uppgifter om utresande och inresande studenter till och med läsåret 2020/21 i UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror.

Läs mer

Officiell statistik om internationell studentmobilitet, www.uka.se.

Färre svenska studenter men fler inresande studenter i högskolan hösten 2021, 2021-11-15, UKÄ.

Intervjuer kompletterar bilden av studentmobiliteten under pandemin

För att komplettera bilden av studentmobilitetens utveckling i den officiella statistiken har UKÄ genomfört intervjuer med mobilitetsansvariga vid lärosätena. Sammantaget genomfördes under oktober 2021 intervjuer med företrädare för sex lärosäten om deras bild av situationen under coronapandemin och erfarenheter från mobilitetsverksamheten under perioden från vårterminen 2020 till höstterminen 2021.

I likhet med den officiella statistiken visar intervjuundersökningen att coronapandemin har haft en stor inverkan på studentmobiliteten. Ett område som berördes av många lärosäten var utbytesverksamheten, som påverkats kraftigt. Det finns förmodligen fortfarande färre studieplatser för utresande utbytesstudenter som vill läsa vid universitet utanför Europa eftersom många av lärosätenas partneruniversitet där har pausat utbytesavtalen.

Lärosätena försöker kompensera bortfallet av platser genom ett ökat utbyte med europeiska samarbetspartners. En omorientering till europeiska utbyten syns också i statistiken. Medan några av de vanligaste studiedestinationerna innan pandemin var USA, Australien och Kina, var det under föregående läsår huvudsakligen europeiska länder som tog emot svenska utbytesstudenter.

Lärosätena har också gjort stora förändringar i sin mottagnings- och stödverksamhet för inresande studenter på grund av pandemin. För en del verksamhet för såväl inresande studenter som utresande studenter, och potentiella sådana, utvecklade man digitala lösningar som kommer att fortsätta att användas efter pandemin.

Utflödet av studenter från högskolan

I det här avsnittet presenteras uppgifter om antalet studenter som examinerades från universitet och högskolor under läsåret 2020/21.

Fortsatt fler examinerade

Antalet examinerade från universitet och högskolor fortsätter att öka under pandemin. Fyra procent fler examinerades läsåret 2020/21 jämfört med läsåret innan. Totalt tog 74 700 personer en examen på grundnivå och avancerad nivå 2020/21.

Ökningen var störst bland männen, 2 000 fler män och 700 fler kvinnor examinerades 2020/21 jämfört med 2019/20. Kandidatexamen och masterexamen var de examina som ökade mest. Men ökningen var mindre än under pandemins första år – mellan läsåren 2018/19 och 2019/20 ökade de examinerade med nio procent.

Det finns inte någon entydig förklaring till ökningen av antalet examinerade. Den motsvaras till exempel inte av någon motsvarande ökning av antalet nybörjare några år tidigare. Däremot kan det förändrade arbetsmarknadsläget under coronapandemin ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen. Några lärosäten säger också att det har blivit vanligare att arbetsgivare använder rekryteringsföretag vid anställningar. Vid mer formaliserade anställningar ställs det högre krav på att de sökande ska ha tagit ut sina examina.

Konsekvenser för högskolans forskning

I det här avsnittet sammanfattar vi resultat från tre rapporter som genomförts inom ramen för UKÄ:s pandemiuppdrag med syftet att undersöka hur coronapandemin har påverkat forskningen vid universitet och högskolor.

Infrastrukturer har kunnat fortsätta sin verksamhet under pandemin

En särskild studie har genomförts för att undersöka vilka konsekvenser coronapandemin har haft för verksamheten vid några av de nationella forskningsinfrastrukturer som drivs av lärosätena. Studien har avgränsats till att främst fokusera på infrastrukturer inom området livsvetenskaper, men inkluderar också enstaka infrastrukturer som bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom andra vetenskapliga områden. Underlaget utgörs av material från intervjuer med företrädare för infrastrukturerna. Studiens övergripande frågeställningar har handlat om vilka konsekvenser pandemin har haft för ett antal områden som inkluderar finansiering, användare, arbete, logistik, pågående och nya samarbeten samt utveckling och prioriteringar vid forskningsinfrastrukturerna.

En observation för många av de studerade infrastrukturerna är att de har varit robusta och kunnat fortsätta att driva sin verksamhet även när många faktorer i omvärlden förändrats på grund av pandemin. De har en stabil och i många fall långsiktig finansiering, som inte nämnvärt har påverkats av pandemin. Även om några infrastrukturer upplevt att antalet användare och nyttjandegraden minskat något, har det i sig inte haft någon större eller långsiktig effekt på deras ekonomi. En tydlig, väl etablerad och effektiv organisationsstruktur och stabila samarbeten med användare, medverkande lärosäten samt andra aktörer och nätverk i samhället har gjort dem väl rustade för att möta förändringar och snabbt ställa om och angripa nya frågor och utmaningar.

Många av de anpassningar som forskningsinfrastrukturerna har gjort till följd av pandemin har syftat till att skapa fysisk distans, i enlighet med nationella riktlinjer. Dagligt arbete och undervisning samt deltagande i nationella och internationella konferenser och kurser har i hög grad skett på distans. De förändrade rutinerna har många gånger bidragit till att skynda på utvecklingen av forskningsinfrastrukturernas arbete via digitala plattformar. Införda restriktioner under pandemin för en del forskningsinfrastrukturer lett till förseningar i deras verksamhet.

Flera av de intervjuade företrädarna framhåller också att forskningsinfrastrukturerna hade kunnat vara till betydligt större nytta för Sverige under pandemin om de givits andra förutsättningar. De menar att om forskningsinfrastrukturernas potential ska kunna nyttjas till fullo i en pandemi behövs en nationell samordning och strategi med tydlig ansvarsfördelning samt förbättrade möjligheter att samla in och använda kliniska data för forskningsändamål.

Datainsamling ett problem inom forskningen

Under mars och april 2021 genomförde UKÄ en enkätundersökning riktad till personal vid universitet och högskolor. Mottagarna hade forskning som en del av sina arbetsuppgifter. Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om coronapandemins konsekvenser för forskningen, både i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv.

Undersökningen visar att coronapandemin för vissa av respondenterna inte har haft särskilt stora konsekvenser för deras forskning. Men för många andra har pandemin haft stor negativ påverkan på forskningen. Ett tydligt resultat är att många uppger att de har haft problem med datainsamling som inte kunnat genomföras som planerat. Det gäller många olika forskningsämnesområden. Inom humaniora och samhällsvetenskap har arkiv och bibliotek inte varit öppna i tillräcklig utsträckning och undersökningar har inte kunnat genomföras på grund av smittskyddsrestriktioner. Inom medicin och hälsovetenskap har restriktioner för patientbesök påverkat forskningen, medan forskare inom naturvetenskap har haft svårare att genomföra fältresor och fältexperiment på grund av reserestriktioner.

Ett annat resultat är att forskningen blivit lidande av att undervisningen har tagit mer tid i anspråk i och med omställningen till distansundervisning. Forskare har inte kunnat utnyttja sina forskningsmedel i samma utsträckning som planerat vilket lett till att förbrukningen av forskningsmedel har minskat. Många anser att distansarbetet under pandemin har påverkat forskningen negativt. Det finns en utbredd oro för att avsaknaden av fysiska möten kommer att leda till försämrad produktivitet och kvalitet i forskningen.

Överlag har respondenterna varit nöjda med digitala möten och seminarier, men betydligt mindre nöjda med digitala konferenser. Ett intressant resultat är att kvinnor är mer positiva än män till digitala sammankomster. Trots att fokus i undersökningen har varit forskningen, finns tecken på negativa konsekvenser för forskarutbildningen. Många uppger att handlingen har påverkats negativt och en majoritet av dem som handleder doktorander uppger att doktorandernas studier går långsammare än planerat.

Enkätundersökningen byggde på ett självrekryterande urval av respondenter och inte på ett representativt urval som är en mer konventionell, men mer resurskrävande, metod. Sammanlagt ingick sju lärosäten i studien.

Läs mer

Coronapandemins konsekvenser för forskningen. Statistisk analys, 2021-06-01, UKÄ.

Liten påverkan på internationell rekrytering

Internationellt rekryterade forskare utgör en hög andel av alla meriteringsanställda vid universitet och högskolor. Coronapandemin innebar under sitt inledningsskede fram till oktober 2020 inte några dramatiska förändringar i antalet, rekryteringen av eller kvarvaron bland meriteringsanställda vid svenska universitet och högskolor. Samtidigt ser vi att den ökning av andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda som pågått sedan åtminstone 2012, avtog under perioden 2019–2020.

Inte heller om man ser till andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda med avseende på födelseland eller medborgarskapsland går det att finna någon tydlig påverkan av coronapandemin. Beträffande kvarvaron i den svenska högskolan bland postdoktorer så är resultaten på kort sikt tydliga – den har inte förändrats nämnvärt under perioden 2018–2020. Det betyder alltså att postdoktorer fortsätter i eller lämnar den svenska högskolan efter två år i ungefär samma utsträckning som tidigare.

UKÄ:s undersökning är gjord som en registerstudie och avser förändring fram till oktober 2020. Det betyder att vi endast har haft möjlighet att observera de kortsiktiga effekterna under pandemins inledningsskede. Det går inte att utesluta att undersökningar som sträcker sig längre fram i tiden kan ge andra resultat. Eftersom underlaget kommer från registret över högskolans personal ingår endast meriteringsanställda med lön, inte stipendiater, i undersökningen.

Till toppen