Konsekvenser för högskoleutbildningen under coronapandemin

I det här kapitlet redovisar vi publikationer både från olika delprojekt i UKÄ:s pandemiuppdrag och ur UKÄ:s reguljära verksamhet. Två handlar om genomströmningen i högskolan där vi redovisar snabbstatistik om avhopp från programutbildningar och prestationsgrader för olika utbildningar under coronapandemin. Resultaten redovisas dels på totalnivå, dels för olika grupper av studenter. Tre publikationer är sammanställningar av lärosätenas egna undersökningar – i en berör vi lärosätenas hantering av omställningen till distansundervisning, i en annan tittar vi på studenternas hälsa och studiemiljö under pandemin och i ytterligare en har vi sammanfattat hur personalen vid lärosätena har påverkats av pandemin. Två publikationer har en juridisk vinkel som berör disciplinärenden och rättssäker examination vid universitet och högskolor.

PM: Genomströmningen i högskolan under coronapandemin – direkta avhopp

Syftet är att undersöka i vilken grad programnybörjare har valt att hoppa av sina pågående utbildningar under pandemin. Vi har tagit fram snabbstatistik på direkta avhopp från program, som utgår ifrån alla programnybörjare på yrkesexamensprogram eller generella program vårterminen 2020. Deras kursregistreringar följs upp under efterföljande termin, alltså höstterminen 2020. Vi har undersökt genomströmningen som direkta avhopp dels på totalnivå, dels för olika grupper av programnybörjare.

Vi ser inte att pandemin har påverkat direkta avhopp i någon större grad. De skillnader vi ser mellan vårterminen 2020 och vårterminen 2019 är överlag inte större än variationerna under den undersökta tidsperioden 2010–2020. Det enda undantaget framgår när vi jämför nybörjare med olika social bakgrund. De direkta avhoppen för nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 och minskade för nybörjare med högutbildade föräldrar.

PM: Genomströmningen i högskolan under coronapandemin – studenternas prestationsgrad

Coronapandemin har inneburit stora förändringar för studier på högskolan. Sedan våren 2020 har stora delar av undervisningen skett digitalt, examinationsformerna har förändrats och arbetsmarknaden för unga människor har försämrats. För att studera hur dessa förändringar påverkar studenternas prestationsgrader har vi tagit fram snabbstatistik som vi kallar direkt prestationsgrad.

På totalnivå har den direkta prestationsgraden sjunkit med 1 procentenhet till 71,3 procent vårterminen 2020 jämfört med året innan. Eventuella konsekvenser av coronapandemin, och alla åtgärder som har genomförts för att bekämpa spridningen, har alltså haft liten effekt på studenternas direkta prestationsgrader.

Det finns inte heller några tydliga belägg för att olika grupper av studenter skulle ha påverkats på olika sätt av coronapandemin. Baserat på direkta prestationsgrader ser studenter med olika social och nationell bakgrund ut att ha påverkats av pandemin på liknande sätt. Undantaget är att yngre studenter tycks ha ökat sin direkta prestationsgrad medan den direkta prestationsgraden, bland äldre studenter har minskat vårterminen 2020 jämfört med året innan.

Rapport: Omställningen till distansundervisning som en följd av coronapandemin

Sammanställningen av resultaten från de enkätundersökningar som lärosäten och studentkårer har genomfört av studenters och lärares upplevelser visar att omställningen till distansundervisning överlag upplevs ha fungerat väl. En viktig faktor för att den snabba omställningen kunde genomföras så framgångsrikt är att den tekniska infrastrukturen redan fanns på plats.

Men omställningen har också inneburit utmaningar. En del praktiska undervisningsmoment har inte kunnat genomföras digitalt och kontakten mellan studenter samt mellan studenter och lärare har minskat, vilket har fått negativa konsekvenser för studenternas lärande. Genomförandet av digitala examinationer har också varit förknippat med svårigheter.

Flera lärosäten uppger att mycket av det ordinarie kvalitetsarbetet har pausats under våren, exempelvis arbete med kursvärderingar och programutveckling.

Omställningen har vidare inneburit ett ökat fokus på frågor om pedagogisk utveckling. Något som skapat diskussioner vid flera lärosäten är vilken undervisning som behöver vara campusbaserad och vilken undervisning som lika gärna eller hellre kan ske digitalt.

PM: Studenternas studiemiljö och hälsa efter omställningen till distansutbildning

Material som lärosätena har skickat in till UKÄ som handlar om studenternas studiemiljö och hälsa efter omställningen till distansutbildning har sammanställts. Syftet är dels att öka kunskapen om hur omställningen till distansutbildning har påverkat studenternas studiemiljö och hälsa, dels att bidra till utveckling och förbättringar på kort och lång sikt.

Det är tydligt att en majoritet av studenterna upplevde försämringar i sin studiemiljö efter omställningen. Den sociala studiemiljön försämrades mest. Studenterna minskade sina sociala kontakter och kontakterna med studiekamrater och lärare betydligt. Att hålla uppe motivationen och fokus på studierna blev en utmaning för många. Studenter beskriver också en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet.

Men omställningen innebar också positiva förändringar för en del, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, färre resor och mer undervisningsmaterial på nätet.

Många studenter upplevde ett sämre välbefinnande och en ökad negativ stress och oro efter omställningen. Det handlade både om pandemins effekter på den egna livssituationen och samhället i stort samt förändringarna i utbildningssituationen och nya sätt att bli examinerad på.

Hur lärosätet har bemött studenter som stött på svårigheter har antingen ökat eller minskat deras stress. Studenter inom medicin- och vårdutbildningar vittnar om minskad oro när de fick utbildning om covid-19 och smittskydd inför sin verksamhetsförlagda utbildning.

Ett fåtal lärosäten har ställt frågor om studenternas fysiska hälsa. Det studenterna upplevde som problematiskt var främst ergonomin i studiemiljön, mer stillasittande och påverkan på kroppen från långa föreläsningspass utan raster. För en del gav tidsvinsten med att inte åka in till lärosätet mer tid till träning, sömn och bättre matvanor.

PM: Personalens arbetsmiljö under coronapandemin - observationer från några lärosäten

Syftet är att ge en översiktlig bild av personalens fysiska och psykosociala arbetsmiljö under coronapandemin baserat på lärosätenas egna, inskickade undersökningar. Genomgången av enkätresultaten visar på en ökad arbetsbelastning och stress hos personalen. Det finns även tecken på att omställningen till distansundervisning har haft en negativ påverkan på personalens hälsa och välbefinnande.

När det gäller teknik och den fysiska arbetsmiljön tyder resultaten på att de flesta är nöjda med det stöd de har fått. Omställningen till distansundervisning har bland annat resulterat i ökat stillasittande och problem för arbetsron. Samtidigt finns det exempel på att hemarbete inte har haft negativa effekter på arbetsmiljön.

Rapport: Kraftig ökning av disciplinärenden

UKÄ har sedan många år samlat in uppgifter samt redovisat statistik och reflektioner om de disciplinärenden som universitet och högskolor har beslutat om. UKÄ har 2019 och 2020 också bett lärosätena svara på om de har sett en ökning av antalet disciplinärenden på grund av coronapandemin, vad orsakerna till ökningen kan vara och vilka åtgärder som man bedömer är viktigast för att motverka ökningen.

2 466 studenter blev föremål för en disciplinär åtgärd 2020 (2 034 stängdes av och 432 fick en varning). Det är en ökning med cirka 61 procent från 2019 när antalet var 1 528 (1 208 avstängningar och 320 varningar).

Den vanligaste orsaken till att studenter blir föremål för disciplinåtgärder har under de år som UKÄ samlat in uppgifter varit plagiering. Detta skedde i 1 330 fall år 2020 (54 procent av alla ärenden, en minskning från år 2019 då andelen var 68 procent). Otillåtet samarbete har dock ökat mycket kraftigt under 2020 jämfört med 2019 (763 fall mot 144, en ökning från 9 till 31 procent).

25 lärosäten har uppgett att de har sett en ökning av antalet disciplinärenden som de bedömer beror på pandemin, eftersom ökningen skett i samband med övergången till distansundervisning samt digitala examinationer och hem­tentamen. 8 lärosäten bedömer att någon ökning inte har skett eller förklarat att det är svårt att se att antalet ärenden har ökat på grund av pandemin.

På grund av att omställningen skedde med kort varsel har det enligt lärosätena varit svårt att snabbt anpassa salsten­tamina till digitala examinationer och hemtentamina. En bidragande orsak till ökningen av disciplinärenden är att informationen och kommunikationen om de regler som gäller för digitala examinationer inte har varit tillräckligt tydlig, eftersom det var något som inte hanns med i samband med den snabba omställningen under våren 2020. En annan orsak är bristen på effektiva kontrollfunktioner vid examinationer på distans.

De viktigaste åtgärderna för att motverka det ökade antalet disciplinärenden på grund av coronapandemin är enligt lärosätena att

  • anpassa tentamina så att de lämpar sig för digitala examinationer och hem­tentamina
  • förbättra och förtydliga informationen till studenterna och examinatorerna om regler och förutsättningar vid examination på distans
  • ta fram effektiva verktyg för datorbaserad examination och nya bättre anpassade system för övervakning av digitala examinationer.

Det framgår av lärosätenas svar att det pågår ett arbete med bland annat anpassningar av tentamina till digitala examinationer.

PM: Dialogseminariet om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin

UKÄ har uppmärksammats på att ett område som har varit särskilt problematiskt för lärosätena med anledning av coronapandemin är den ökade övergången till digital examination. Den 27 januari 2021 anordnade UKÄ därför ett dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin. Seminariet riktade sig till särskilt inbjudna företrädare från universitet och högskolor samt SFS och samlade cirka 80 deltagare.

UKÄ hade bjudit in flera talare att hålla presentationer under seminariet. Umeå universitet berättade om lärosätets diskussioner om användningen av digitala mötessystem vid examinationer på lärosätet. Swednet talade om högskolepedagogiska erfarenheter och tankar om digital rättssäker examination. Under seminariet redovisades även ett uppdrag från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om digital tentamen.

Programmet innehöll även ett gruppdiskussionspass där deltagarna delades in i grupper för att kunna diskutera olika frågor i anslutning till temat för seminariet. Gruppdiskussionerna redovisades sedan i den större gruppen och det gavs utrymme för allmän diskussion. UKÄ hade skickat ut förslag till gruppdiskussionsfrågor till deltagarna innan seminariet.

Under diskussionerna framkom att det finns skillnader mellan lärosätena i hur de använder digitala examinationer. Flera lärosäten saknar riktlinjer för övervakning och det finns en variation i hur de riktlinjer som tagits fram på de andra lärosätena ser ut. Flera lärosäten efterlyste en nationell tolkning och samordning av området digital examination.

Studenterna framhöll att de har många olika åsikter om vad som är bäst och att studentkårerna därför kan ha svårt att ha någon särskild uppfattning om hur digitala examinationer bör utformas.

Seminariet avslutades med att Integritetsskyddsmyndigheten höll en presentation om GDPR i utbildningsverksamhet. Presentationen handlade bland annat om vad man bör tänka på vid digital undervisning och examination. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) pekade på möjligheterna att begära förhandssamråd med myndigheten inför en tilltänkt personuppgiftsbehandling. I samband med presentationen diskuterade man om det finns behov av ytterligare rättsligt stöd för att behandla personuppgifter vid examination på distans.

Det är i första hand lärosätena som tar dessa frågor vidare. UKÄ har beredskap för att bistå vid behov inom ramen för UKÄ:s tillsynsuppgift.