Konsekvenser av coronapandemin på högskolans forskning

I det här kapitlet ingår två publikationer. Den första kommer från ett delprojekt i pandemiuppdraget och handlar om forskningsfinansieringen. Den andra kommer ur UKÄ:s reguljära verksamhet och visar den vetenskapliga produktionen under pandemin.

Rapport: Coronapandemins effekter på forskningsfinansieringen med fokus på privata forskningsstiftelser

Syftet är att undersöka konsekvenserna av det nya coronapandemin för den forskningsfinansiering som kommer till lärosätena från olika allmännyttiga stiftelser och organisationer utan vinstsyfte. Underlaget består av material från intervjuer med 15 av de största finansiärerna.

Studien visar att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat stiftelsernas möjligheter att bevilja finansiering till nya projekt. Ingen forskning har heller behövt ställas in till följd av indragen finansiering. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering.

I studien framträder två viktiga undantag. Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna uppger att de tillfälligt drar ner sitt stöd till nya projekt med totalt 700 miljoner kronor. Det är ett betydande bortfall, som innebär sämre finansieringsmöjligheter för forskare och forskargrupper vid de universitet som framför allt omfattas av dessa stiftelsers program och utlysningar.

Det framkom även att finansieringen från de offentliga forskningsstiftelserna sannolikt kommer att minska under de kommande åren, men av andra anledningar än coronapandemin.

UKÄ bedömer att effekterna av pandemin hittills kommer att stanna vid ett tillfälligt bortfall av forskningsfinansiering. Flera av de intervjuade stiftelserna pekade på osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i spåren av pandemin.

Statistik: Den vetenskapliga produktionen under coronapandemin

Den vetenskapliga produktionen vid svenska lärosäten låg under perioden 2012–2019 på 65 000–70 000 publikationer (vi räknar bara de som klassificerats som publicerade). År 2020 minskade antalet publikationer i Swepub i förhållande till året innan med 10 700 stycken. Förändringen bör tolkas med stor försiktighet eftersom uppgiftslämnarna (dvs. forskare och lärosäten) vid tidpunkten för insamlingen, den 31 januari 2021, ännu inte rapporterat in eller granskat publikationer som de facto publicerades under 2020.

UKÄ kommer att bevaka inrapporteringen under året. Mot bakgrund av detta är det för tidigt att dra några slutsatser om hur coronapandemin har påverkat den vetenskapliga produktionen i form av publikationer under 2020. UKÄ kommer att följa upp detta under hösten 2020 och våren 2021.

I sammanhanget bör det även påpekas att antalet sakkunniggranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter inte minskat särskilt mycket vid tiden för insamlingen. I skrivande stund finns en stor mängd så kallade ”pre-prints” i Swepub, vilket eventuellt skulle kunna tyda på att antalet publicerade sakkunniggranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter kommer att vara högre 2020 än 2019. En jämförelse av uppgifter från lärosätenas årsredovisningar (från 2019 och 2020) pekar i viss utsträckning i samma riktning, även om uppgifter saknas från flera större lärosäten.

Den statistik som nu är publicerad finns tillgänglig i Statistikdatabasen: Högskolan i siffror. Statistikprodukten är under utveckling. Ytterligare publiceringar kommer ske under 2021.