Delrapport 3

Verksamheten vid universitet och högskolor har även under 2021 i stor utsträckning påverkats av coronapandemin. Den här rapporten är den tredje delrapporten i regeringsuppdraget att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som genomförts med anledning av det nya coronaviruset. Underlaget består av fyra rapporter som tagits fram sedan det senaste rapporteringstillfället i december 2021.


 

I samtliga fall handlar det om upprepningar av undersökningar som har ingått i någon av de tidigare delrapporteringarna, men där nya uppgifter har gjort det möjligt att belysa effekter under senare skeden av coronapandemin. En första rapport handlar om lärosätenas återgång till undervisning och arbete på campus. För att teckna en bild av omställningen till distansundervisning och arbete på distans vid universitet och högskolor har UKÄ under hela coronapandemin följt aktiviteten på sju campusområden. Uppgifter finns nu tillgängliga för perioden fram till och med februari 2022.

Resultaten visar att aktiviteten på campus under den första delen av vårterminen har ökat snabbt. Efter en ökning av smittspridningen under vintern har de flesta av regeringens och Folkhälsomyndighetens beslutade restriktioner med anledning av coronapandemin avvecklats från och med den 9 februari 2022. I slutet av februari 2022 var aktiviteten 72 procent av motsvarande vecka före pandemin. Det kan jämföras med senare delen av höstterminen 2021 då aktiviteten var drygt 60 procent av motsvarande period två år tidigare.

Omställningen till distansundervisning har ställt stora krav på studenter och lärare. Den samlade bilden är emellertid att det inte går att se några stora effekter av coronapandemin på studenternas genomströmning. I inledningen av pandemin minskade den direkta prestationsgraden (en snabbare uppföljning än ordinarie sätt att mäta) något. Det berodde framför allt på att fler studenter läste fristående kurser, där den genomsnittliga prestationsgraden är betydligt lägre än på programutbildningar.

Därefter har det under 2021 skett en återhämtning och sammantaget har studenternas direkta prestationsgrad ökat något under pandemin. Det gäller samtliga studieformer – både programutbildningar och fristående kurser. Framför allt de yngre studenterna har förbättrat sin direkta prestationsgrad under pandemin. Det går däremot inte att se någon tydlig förändring av de direkta avhoppen under pandemin.

En tydlig effekt av pandemin var att disciplinärendena ökade mycket kraftigt under 2020. Denna ökning har fortsatt under det senaste året – under 2021 ökade antalet studenter som blev föremål för disciplinåtgärd med 24 procent jämfört med föregående år. Jämfört med före pandemin har antalet fällda studenter fördubblats.

Den vanligaste orsaken till att en student blir föremål för disciplinåtgärd är fortsatt plagiat, men det är framför allt det otillåtna samarbetet som ökat kraftigt under pandemin. Omkring hälften av lärosätena uppger att de sett en fortsatt ökning av antalet disciplinärenden som de bedömer beror på pandemin under det senaste året. Bland orsakerna nämns 2021, på samma sätt som året före, övergången till distansundervisning och svårigheter i anpassningen till digitala examinationer. Några lärosäten pekar också på att bättre kontroller inneburit att det blivit lättare att upptäcka misstänkta fall av fusk.

De senaste två åren har arbetsmarknadsläget präglats av coronapandemin. Uppgifter för 2021 visar att arbetsmarknaden för dem som examinerats från universitet och högskolor har förbättrats något under det senaste året, men fortfarande är andelen som har en bra möjlighet till försörjning ett halvår efter examen något lägre än innan coronapandemin.

Det finns samtidigt tydliga skillnader mellan olika utbildningar. För examinerade från civilingenjörsutbildningar försämrades arbetsmarknaden i början av pandemin, men den har nu återhämtat sig. Detsamma gäller inte för examinerade från högskoleingenjörsutbildningar och arkitektutbildningar – de har fortsatt en sämre ställning på arbetsmarknaden jämfört med innan pandemin. Däremot har arbetsmarknadsläget för de flesta som tagit en examen från hälso-och sjukvårdsutbildningar inte påverkats nämnvärt.

Den könssegregerade arbetsmarknaden gör att detta avspeglar sig i skillnader mellan kvinnor och män i deras ställning på arbetsmarknaden. Männens arbetsmarknad har påverkats i större utsträckning genom att de i högre grad väljer utbildningar som leder till arbete i privat sektor, som påverkats mer av pandemin. Samtidigt väljer kvinnor många gånger utbildningar som leder till arbeten i offentlig sektor, som pandemin inte har påverkat på samma sätt.