Coronaviruset och högskolan

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag av regeringen att följa upp pandemins konsekvenserna för högskolan. I vår andra delrapport ingår undersökningar bland annat av hur pandemin har påverkat situationen för studenter och doktorander, den internationella studentmobiliteten och effekterna av övergången till undervisning på distans.

Universitetskanslersämbetet publicerade den 1 december 2021 sin andra delrapport om coronapandemins konsekvenser för högskolan. Den första delrapporten publicerades 16 mars 2021. Uppdraget ska slutredovisas 1 december 2022.

Delrapport 2

Delrapporten inleds med en övergripande del. Därefter sammanfattas publikationerna som tagits fram inom ramen för uppdraget samt relevanta analyser och statistik ur UKÄ:s reguljära verksamhet.

På länken här nedan kan du ladda ner delrapporten. Övriga publikationer kan du ladda ner under respektive sammanfattning.



Sammanfattning av andra delrapporten

Coronapandemin har under lång tid påverkat verksamheten vid universitet och högskolor. I början av sommaren 2021 presenterade regeringen en plan för anpassning och avveckling av de restriktioner som införts med anledning av pandemin. Folkhälsomyndigheten tog bort rekommendationen om distansutbildning vid universitet och högskolor. Det öppnade upp möjligheten för lärosätena att under höstterminen 2021 successivt återgå till en verksamhet som inte i lika hög grad som tidigare begränsades av pandemin.

Aktiviteten på campus på väg tillbaka – men långt tillbaka till nivån innan pandemin

Återgången sker vid de flesta lärosäten stegvis och i en blandning mellan campusförlagd undervisning och distansundervisning. Det finns samtidigt skillnader i takten på återgången och hur den är tänkt att genomföras. Medan några lärosäten återgår till huvudsakligen campusbaserad undervisning snabbt, väljer andra att behålla distansundervisning som huvudinriktning under en längre tid. För att teckna en bild av omställningen till distansundervisning och arbete på distans vid universitet och högskolor har UKÄ med hjälp av mobiltelefondata följt aktiviteten vid sju campus under perioden fram till november 2021. Resultaten visar att aktiviteten hittills under innevarande höst har varit något högre än hösten 2020, men skillnaden är inte stor. Det återstår att se om campus kommer att öppna mer för studenter och personal under den andra halvan av höstterminen, vilket flera lärosäten har aviserat. Det är ännu långt till de nivåer av aktivitet på campus som var normala före pandemin.

Fortsatt rekordmånga studenter i högskolan

En tidig konsekvens av coronapandemin var att många unga blev helt eller delvis arbetslösa och att utsikterna på arbetsmarknaden generellt sett blev mycket sämre för unga. Med anledning av detta satsade regeringen redan under våren 2020 på omfattande utbyggnader av högskolan. Ett ökat intresse för högre studier bidrog tillsammans med regeringens utbyggnader till att rekordmånga studenter sökte sig till högskolan hösten 2020.

Intresset för högre studier är fortsatt högt. Till höstterminen 2021 fortsatte antalet sökande till universitet och högskolor att öka och är nu högre än vad det varit någon gång under den senaste tioårsperioden. Däremot minskade lärosätena sin antagning något. Det betyder att konkurrensen om utbildningsplatserna inom högskolan har ökat.

Preliminära uppgifter för höstterminen 2021 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan ligger kvar på en rekordhög nivå. Höstterminen 2020 ökade antalet nybörjare på yrkesexamensprogram betydligt, men den ökningen har nu avstannat. Samtidigt är antalet programnybörjare höstterminen 2021 betydligt högre än innan pandemin. Under coronapandemin har andelen kvinnor bland de som studerar på yrkesexamensprogram ökat.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes under pandemins första fas genom att studenter från sociala grupper som redan tidigare var överrepresenterade i högskolan i högre grad än andra sökte sig till högre studier. Det syns både på nittonåringarnas övergång till högskolan hösten 2020 och den sociala sammansättningen i gruppen unga nybörjarstudenter. Den besvärligare situationen för unga på arbetsmarknaden innebar alltså inte att nya grupper sökte sig till högskolan.

Den ökade tillströmningen av studenter till högskolan har inneburit en ökning av antalet överklagade antagningsärenden. Mellan 2018 och 2020 fördubblades antalet inkomna ärenden till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) och utvecklingen fortsatte under 2021. Bakom ökningen ligger fler överklagade antagningsbeslut, vilket sannolikt både är en följd av coronapandemin och förändringar som gjort det lättare för studenter att vända sig till nämnden med ärenden.

Också de examinerade har blivit fler under pandemin. Fyra procent fler examinerades under 2020/2021 jämfört med läsåret innan. Ökningen var dock mindre än under pandemins första år. Det finns inte någon entydig förklaring till att de examinerade blivit fler. Någon motsvarande förändring av antalet nybörjare några år tidigare finns exempelvis inte. Däremot kan det förändrade arbetsmarknadsläget under coronapandemin ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen.

Samma mängd lärarledd tid – men undervisning i andra former

UKÄ har genomfört flera undersökningar av hur undervisning och forskning påverkats av pandemin och hur situationen med distansundervisning och distansarbete har påverkat lärare och studenter. En undersökning av tio kurser på grundnivå visar att den lärarledda tiden inte förändrats påtagligt under pandemin, men att undervisningen bedrivits i andra former. En stor förändring och utmaning har varit att hitta former för examination i kurser som tidigare hade salstentamina. Innehållet i kurserna har i hög utsträckning varit det samma som innan pandemin, även när undervisningen har skett på distans. Undersökningen visar att även om undervisningen enligt lärarna generellt sett har fungerat förhållandevis väl att genomföra digitalt, har interaktionen mellan studenter och lärare förändrats. Det har haft betydelse för studenternas lärande.

Olika verksamhetsförlagda utbildningsmoment spelar en betydelsefull roll för yrkesutbildningar inom vårdområdet, men sjukvårdens höga belastning under coronapandemin har påverkat studenternas möjligheter att få den färdighetsträning de behöver. En undersökning av läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet visar att det mesta av den verksamhetsförlagda utbildningen har gått att genomföra under pandemin. Men en del färdighetstränande moment har ställts in, digitaliserats eller ersatts med teoretiska övningar. Det finns tecken på att pandemin bidragit till en pedagogisk utveckling. Tydligare inslag av undervisning har införts i den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågor som rör innehåll och kvalitet har fått förnyad aktualitet. Undersökningen visar att såväl lärare som studenter önskar att en del av förändringarna blir bestående.

Den inresande studentmobiliteten har återhämtat sig

En tidig och tydlig konsekvens av coronapandemin var att den internationella studentmobiliteten minskade kraftigt. Mest påverkades utbytesstudenterna som var betydligt färre under läsåret 2020/21 jämfört med innan pandemin. Preliminära uppgifter för höstterminen 2021 visar att den inresande studentmobiliteten till stor del har återhämtat sig och är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Men det finns förmodligen fortfarande färre utbytesplatser för utresande utbytesstudenter som vill läsa vid universitet utanför Europa eftersom många av lärosätenas partneruniversitet där har pausat utbytesavtalen. Lärosätena försöker kompensera bortfallet av platser genom ett ökat utbyte med europeiska samarbetspartners.

Studenters, doktoranders och forskares upplevelser av pandemin har undersökts genom enkätundersökningar som UKÄ genomfört under våren och sommaren 2021. Studenternas upplevelser präglas av en utbildning som till stor del bedrivits på distans under pandemin. Fler än hälften uppger att det har gällt all deras undervisning och nio av tio svarar att de till minst hälften haft distansutbildning under pandemin. Samtidigt uppger studenterna att lärarna har gjort bra arrangemang för distansundervisningen och kommit med bra information om hur undervisningen ska gå till. Studenterna har även uppmuntrats att komma med förslag till förbättringar av distansundervisningen.

Studenterna nöjda med undervisningen under pandemin

En majoritet av studenterna svarar att de fått det stöd de behöver av sina lärare för att klara studierna under pandemin. Men ungefär en tredjedel uppger att brist på digital kompetens hos lärarna har påverkat undervisningens kvalitet negativt. Det finns några könsskillnader i synen på distansundervisning – kvinnor har generellt varit något mer positiva i sina svar och uppger i lite högre grad än män att de blivit mer positiva till distansundervisning under pandemin. De flesta studenter har upplevt mer stress och oro under pandemin och det gäller kvinnor i högre grad än män.

En undersökning som genomförts bland norska studenter under pandemin visar på liknande resultat. I Norge liksom i Sverige är studenterna överlag positiva till den undervisning de fått under pandemin. Flertalet av studenterna vid svenska lärosäten ger sin utbildning ett gott betyg trots den stora omställningen till distansundervisning – 77 procent av studenterna uppger att utbildningens kvalitet sammantaget varit bra eller mycket bra under pandemin. Samtidigt är siffran lägre än i den studentspegel som genomfördes 2016. Då gav 91 procent av studenterna sin utbildning det sammanfattande betyget bra eller mycket bra.

Långsammare avhandlingsarbete för många doktorander

Doktorandernas upplevelser av omställningen under pandemin är liksom studenternas i hög utsträckning positiva – flertalet tycker att det har fungerat bra att arbeta och bedriva forskarutbildning på distans. Även om många menar att mängden handledning har minskat under pandemin är de flesta nöjda med kvaliteten på den handledning de fått. De flesta är också nöjda med digitala forskarutbildningskurser, seminarier och disputationer liksom med den arbetsutrustning för hemarbete som de haft tillgång till under pandemin. Sammantaget visar undersökningen att lärosätena överlag har lyckats hantera pandemins konsekvenser på ett sätt som doktoranderna är nöjda med.

Men det har också funnits svårigheter för doktoranderna. De internationella samarbetena har blivit färre och det intellektuella utbytet med andra doktorander och seniora forskare har minskat. Fler än hälften uppger att de har behövt ställa in eller senarelägga moment i forskarutbildningen – till stor del handlar det om materialinsamling som inte kunnat genomföras. För många har därför avhandlingsarbetet gått långsammare än planerat. En del doktorander har ansökt om förlängning av doktorandtjänsten med anledning av pandemin och undersökningen visar att majoriteten av ansökningarna har beviljats.

Skillnaderna mellan olika forskningsämnesområden är stora. Doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap har genomgående svarat mer negativt på frågorna i enkäten än genomsnittet. Det är också tydligt att utländska doktorander har haft mer negativa erfarenheter av att bedriva forskarstudier under coronapandemin än svenska doktorander. Däremot finns inga betydande skillnader mellan hur kvinnor och män har besvarat enkäten.

Datainsamling ett problem inom forskningen

Forskarnas upplevelser varierar. Medan vissa av forskarna i undersökningen har varit relativt opåverkade av pandemin, har den för andra haft en stor negativ inverkan. Ett tydligt resultat är att många uppger att de har haft problem med datainsamling som inte kunnat genomföras som planerat. Det är ett resultat som ligger i linje med doktorandundersökningen. Inom humaniora och samhällsvetenskap har arkiv och bibliotek inte varit öppna i tillräcklig utsträckning och undersökningar har inte kunnat genomföras på grund av smittskyddsrestriktioner. För forskare inom medicin och hälsovetenskap har restriktioner för patientbesök påverkat forskningen, medan forskare inom naturvetenskap haft svårare att genomföra fältstudier på grund av reserestriktioner.

Forskningen har också blivit lidande på grund av att undervisningen har tagit mer tid i anspråk i och med omställningen till distansundervisning. Forskare har inte kunnat använda sina forskningsmedel i samma utsträckning som planerat vilket lett till att förbrukningen av forskningsmedel har minskat. Många anser också att distansarbetet under pandemin har påverkat forskningen negativt. På längre sikt finns en oro för att avsaknaden av fysiska möten kommer att leda till försämrad produktivitet och kvalitet i forskningen.

Forskningsinfrastrukturer ger svenska forskare verksamma i landet tillgång till avancerad teknik och utrustning och är i många fall en förutsättning för att de ska kunna bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning. Den mest framträdande förändringen vid de undersökta forskningsinfrastrukturerna är utvecklingen av nya arbetssätt och rutiner till följd av övergången till fysisk distansering. Infrastrukturerna har samtidigt snabbt kunnat anpassa verksamheten till förändringarna i samhället. De har en stabil och långsiktig finansiering som inte nämnvärt påverkats av pandemin, även om några har sett ett minskat antal användare. Flera företrädare har poängterat den kapacitet som infrastrukturerna har att snabbt analysera stora mängder prover och data. Med en mer utvecklad nationell samordning och strategi skulle deras potential att bidra i samhället under en pandemi bättre kunna tillvaratas.

Begränsad påverkan på forskarrekryteringen i början av pandemin

På den internationella rekryteringen av forskare i början av karriären har pandemin i sitt inledningsskede haft begränsad påverkan. Fram till oktober 2020 hade det inte skett några dramatiska förändringar i antalet, rekryteringen av eller kvarvaron bland meriteringsanställda vid universitet och högskolor. Samtidigt ser vi att den ökning av andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda som pågått sedan åtminstone 2012, avtog något.

Inte heller om man ser till andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda med avseende på födelseland eller medborgarskapsland går det att finna någon tydlig påverkan av coronapandemin. Beträffande kvarvaron i den svenska högskolan bland postdoktorer så är resultaten på kort sikt tydliga – den har inte förändrats nämnvärt under perioden 2018–2020. Det betyder alltså att postdoktorer under pandemins inledningsskede fortsatte i eller lämnade den svenska högskolan efter två år i ungefär samma utsträckning som tidigare.

Sammantaget är intrycket att universitet och högskolor efter omständigheterna har klarat pandemin väl. Undervisningen har upprätthållits även om påfrestningarna för studenter och lärare har varit stora. Forskning och forskarutbildning har också fortgått. I det fortsatta arbetet blir det viktigt att försöka sätta in den svenska erfarenheten i ett internationellt perspektiv och att börja undersöka – i den mån det är möjligt – vilka långsiktiga effekter som pandemin kommer att föra med sig för verksamheten vid universitet och högskolor.

Senaste nyheterna

Rapporter och analyser om pandemin

2021-12-01 Samlad delrapport visar att lärosätena har klarat pandemin väl – men stora påfrestningar för studenter och personal

En majoritet av studenterna är nöjda med undervisningen under pandemin, och de har fått ungefär samma mängd lärarledd tid som innan pandemin. Men de flesta studenter har upplevt mer stress och oro. Även doktoranderna tycker att det fungerat bra att arbeta på distans, men för många går avhandlingsarbetet långsammare än planerat.

2021-12-01 Förseningar och förändringar – men i stort tycker doktoranderna att det fungerat bra med distansarbete

Majoriteten av doktoranderna tycker att det gått bra att arbeta på distans och att lärosätena hanterat coronapandemin på ett bra sätt. Men fler än hälften har behövt ställa in eller senarelägga moment i forskarutbildningen, och en fjärdedel har behövt ändra inriktning. Detta visar resultaten från en omfattande enkätundersökning från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

2021-12-01 Studenter ger gott betyg till distansundervisningen – men en tredjedel tycker att lärares digitala kompetens brustit

77 procent av studenterna i en omfattande enkätundersökning tycker att utbildningen under coronapandemin varit bra eller mycket bra. De har också fått det stöd de behövt från lärarna. Men ungefär en tredjedel uppger att lärarnas brist på digitala kompetens påverkat undervisningen negativt.

2021-12-01 Studentmobilitet under coronapandemin

En intervjuundersökning från Universitetskanslersämbetet visar att coronapandemin har haft en stor inverkan på studentmobiliteten. Inte minst har utbytesverksamheten påverkats kraftigt visar både intervjuundersökningen och den officiella statistiken.

2021-12-01 Aktiviteten på campus på väg tillbaka – men långt kvar till nivån före pandemin

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har med hjälp av mobiltelefondata följt aktiviteten på sju campus mellan januari 2019 och november 2021. Aktiviteten på campus sjönk kraftigt i mars 2020 som en följd av rekommendationen att all undervisning på högskolan skulle ske på distans. Höstterminen 2021 är aktiviteten något högre, men det är fortfarande mycket långt kvar till de nivåer som var normala före pandemin.

2021-11-23 Pandemieffekter på forskningsinfrastrukturer

En ny studie från UKÄ visar att några av Sveriges forskningsinfrastrukturer, som till exempel avancerade analysinstrument och laboratoriemiljöer, kunde ha nyttjats bättre under coronapandemin. Studien visar också att många av forskningsinfrastrukturerna trots pandemin har fungerat väl med en stabil och långsiktig finansiering.

UKÄ:s publikationer relaterade till pandemin

2021-05-18 Fler studenter på sommarkurser under pandemin

Efter en satsning från regeringen på sommarkurser ökade antalet sommarstudenter kraftigt 2020 jämfört med året innan. Totalt studerade 44 880 studenter på sommaren 2020 – en ökning med 19 240 studenter. Framför allt var det studenter som redan var registrerade i högskolan under vårterminen som fortsatte att studera även under sommaren.

Läs statistisk analys: Fler studenter på sommarkurser under pandemin Pdf, 1005.8 kB.

2020-11-25 Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Antalet nybörjare i den svenska högskolan ökade kraftigt under läsåret 2019/20. Det var framförallt yngre svenska nybörjare som ökade i antal och många av nybörjarna valde att läsa en fristående kurs.

Kommentar: Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Under läsåret 2019/2020 valde många att börja studera på högskolan för första gången. Antalet svenska högskolenybörjare öka för tredje året i rad och stod även i år för den största ökningen, en ökning med 3 560 studenter och blev totalt 67 600. Men även antalet inresande studenter ökade, där var ökningen 660 studenter till 24 420.

Många av de som började att studera var unga. Under de senaste läsåren har trenden varit att det är färre nybörjare som är 21 år eller yngre, medan antalet som är 25 år eller äldre blir fler. Under de två senaste läsåren har trenden brutits och antalet yngre högskolenybörjare har blivit fler. Totalt var 54 procent av högskolenybörjarna 21 år eller yngre.

– Troligen är det utbrottet av coronaviruset och den kraftiga nedgången i ekonomin med hög arbetslöshet som är förklaringen till att man väljer att börja studera för första gången. Regeringen uppmanade den som blivit permitterad att söka sig till högskolan för vidareutbildning. Lärosätena fick också extra pengar för att kunna starta sommarkurser så att fler har kunnat studera på sommaren, säger Tomas Gustavsson, utredare på UKÄ.



2020-11-19 Stor ökning av examinerade vid universitet och högskolor

Ny statistik från UKÄ visar att 9 procent fler examinerades från universitet och högskolor 2019/20 i jämförelse med föregående läsår. Totalt tog över 71 900 personer en examen på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar: Stor ökning av examinerade vid universitet och högskolor

Det verkar finnas flera förklaringar till ökningen. Coronapandemin och det förändrade arbetsmarknadsläget verkar ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen, även för studier som slutfördes något eller några år tidigare. En annan förklaring är den effektivisering som skett i och med införandet av ett nytt studiedokumentationssystem för flera lärosäten, vilket gjort att studenterna får sina examensbevis snabbare. En del examenshandläggare vittnar också om att de har haft mer arbetstid till att utfärda examina under pandemin.

Därutöver så verkar det också bli vanligare att arbetsgivare använder rekryteringsföretag vid anställningar, och vid mera formaliserade anställningar ställs det högre krav på att de sökande ska ha tagit ut sina examina. UKÄ avser att följa upp förklaringar till ökningen närmare.


2020-11-18 Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare

Preliminära uppgifter visar att det är rekordmånga studenter i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet svenska studenter ökar stort medan antalet inresande studenter minskar kraftigt. Jämfört med förra höstterminen halveras antalet inresande nybörjare.

Kommentar: Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare

Under våren och sommaren 2020 såg vi en kraftig nedgång i den svenska ekonomi och en ökad arbetslöshet, särskilt bland yngre personer, på grund av coronapandemin. Samtidigt tillförde regeringen extra medel till universitet och högskolor i syfte att utöka antalet studieplatser för att fler skulle kunna studera vid universitet och högskolor.

Effekterna av detta ser vi i den svenska högskolan under höstterminen 2020. Antalet svenska nybörjare och registrerade studenter ökar kraftigt. De preliminära uppgifter för höstterminen 2020 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan ökar till 375 400, vilket är 10 000 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010 och en ökning med 7 procent jämfört med föregående hösttermin. Detta trots att antalet inresande studenter minskar kraftigt med 40 procent.


Andras nyheter med koppling till pandemin

2021-07-01 The state of higher education – One year in to the COVID-19 pandemic

När de fysiska campus stängdes stördes undervisingen inom högre utbildning, och belyste behovet hos beslutsfattare att uppdatera sina undervisnings- och policymodeller. OECD har publicerat en rapport med jämförande statistik från ett antal utbildningssystem för att följa utvecklingen inom sektorn för högre utbildning. Rapport från OECD.

2021-04-13 Omleggingen til digital undervisning i universitets- og høgskolesektoren har hatt en pris

Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) har publicerat en omfattande rapport som visar hur forskare och studenter upplevt pandemisituationen. Till exempel har studenter lagt mer tid på egenstudier, medan forskare lagt mindre tid på forskning och mer på undervisning. Rapport från NIFU.

2021-02-04 Stora skillnader i lärosätenas hantering av distanstentor

Att minska risken för fusk vid distanstentor utan att äventyra studenternas integritet. Det är en nöt som lärosätena måste knäcka. I dagsläget skiljer sig hanteringen åt mellan lärosätena, men på ett dialogmöte som nyligen anordnades av UKÄ togs initiativ till ökad nationell samordning. Artikel från Universitetsläraren.

Delrapport 1

Universitetskanslersämbetet presenterade den 16 mars sin första delrapport om coronapandemins konsekvenser på högskolan.

Delrapporten inleds med en övergripande del. Därefter sammanfattas publikationerna som tagits fram inom ramen för uppdraget samt relevanta analyser och statistik ur UKÄ:s reguljära verksamhet.

På länken här nedan hittar du samtliga publikationer som ingår i Delrapport 1.

 

 

Sammanfattning av första delrapporten

Coronapandemin har satt både personalen vid landets universitet och högskolor samt studenterna på hårda prov. Enligt en delstudie i uppdraget är de beslut och rekommendationer som har haft störst inverkan på lärosätenas olika verksamheter under coronapandemin så här långt avrådan från icke nödvändiga resor, övergången till distansundervisning, förbuden mot allmänna sammankomster, genomförandet av högskoleprovet och utökningen av antalet utbildningsplatser.

Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt

Konsekvenserna av besluten har varit omfattande och lärosätena har genomfört en mängd åtgärder för att lösa de utmaningar som besluten medförde. Genom att bland annat upprätta en krisorganisation möjliggjordes en snabb och effektiv hantering av krisläget. Samtidigt genomförde lärosätena ett omfattande arbete med att ställa om till digital undervisning, vilket krävde kreativa anpassningar för att möjliggöra både teoretisk och praktisk undervisning på distans. En krävande utmaning har också varit att examinera rättssäkert på distans.

Coronapandemin har fått stora konsekvenser för samhällsekonomin, och den del av arbetsmarknaden där unga ofta arbetar har drabbats särskilt hårt. Regeringen har som en åtgärd satsat på omfattande utbyggnader av högskolan. Tillsammans har det lett till ett ökat inflöde av studenter till högskolan. Höstterminen 2020 var det 13 procent fler sökande utan tidigare högskoleerfarenhet, jämfört med höstterminen 2019. Samtidigt ökade nya antagna till högskoleutbildning med 14 procent. Särskilt stor var ökningen bland 19-åringarna som gick ut gymnasiet vårterminen 2020 – de ökade med 28 procent jämfört med året innan.

Inte helt oväntat resulterade detta i en kraftig ökning av nybörjare i högskolan höstterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019. Ökningen utgjordes av svenska nybörjare som ökade med 18 procent, medan inresande nybörjare minskade med 49 procent. Höstterminen 2020 utgjorde 19-åringarna 27 procent av det totala antalet nybörjare, vilket är 3 procentenheter mer än höstterminen 2019.

Även utflödet från högskolan ser ut att ha påverkats av pandemin – 9 procent fler examinerades från universitet och högskolor läsåret 2019/20 jämfört med läsåret innan. Andra faktorer än pandemin kan dock ligga till grund för den ökningen.

Läget på arbetsmarknaden för vissa som examinerades från högskolan under pandemin ser också ut att ha påverkats. Det beror dock på vilken utbildning man avlagt examen inom. Exempelvis har de som tagit en civilingenjörsexamen eller en högskoleingenjörsexamen fått det betydligt svårare på arbetsmarknaden, medan de som har en sjuksköterskeexamen har fått det enklare.

Studieresultat på samma nivå, men ökat antal disciplinärenden

Pandemin har haft stor påverkan på högskoleutbildningen i och med att undervisningen till stor del blivit digital och examinationsformerna har förändrats samtidigt som inflödet av studenter har ökat. Det är rimligt att anta att det får konsekvenser, till exempel på genomströmningen i utbildningarna. Men det är inga stora skillnader på direkta avhopp mellan programnybörjare som påbörjade utbildningar vårterminen 2020 och vårterminen 2019.

Däremot syns en tydlig skillnad i direkta avhopp mellan nybörjare från grupper med olika social bakgrund. De direkta avhoppen bland nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 jämfört med året innan, medan den minskade bland nybörjare med högutbildade föräldrar. Om det är en konsekvens av pandemin behöver undersökas vidare.

Det är inte heller några stora skillnader mellan studenternas direkta prestationsgrader mellan vårterminen 2019 och vårterminen 2020. Det gäller både på totalnivå som för olika grupper av studenter – det är inga tydliga skillnader i direkt prestationsgrad mellan studenter med olika social och nationell bakgrund. Undantaget är att yngre studenter tycks ha ökat sin direkta prestationsgrad, medan den har minskat bland äldre studenter vårterminen 2020 jämfört med året innan.

Antalet disciplinärenden har ökat kraftigt under coronapandemin. Antalet studenter som blev föremål för en disciplinär åtgärd ökade med 61 procent mellan 2019 och 2020. Den vanligaste orsaken till att studenter blev föremål för disciplinåtgärder var plagiering, men otillåtet samarbete ökade också kraftigt. De flesta lärosäten bedömer att ökningen av disciplinärenden beror på pandemin, eftersom ökningen skett i samband med övergången till distansundervisning samt digitala examinationer och hem­tentamen. Som orsak till ökningen har bland annat angetts bristen på effektiva kontrollfunktioner vid examinationer på distans.

Stress och oro har ökat bland personal och studenter

Många lärosäten har genomfört egna undersökningar för att ta reda på hur personalen och studenterna upplever att pandemin har påverkat verksamheten. UKÄ har begärt in och sammanställt materialet, som visar att omställningen till distansundervisning överlag har upplevts fungera väl. En viktig orsak till den snabba och huvudsakligen framgångsrika omställningen är att den tekniska infrastrukturen redan fanns på plats när pandemin bröt ut. Men omställningen har också inneburit utmaningar. Till exempel har genomförandet av digitala examinationer varit förknippat med flera svårigheter och det ordinarie kvalitetsarbetet har i flera fall pausats.

Personalen har känt av en ökad arbetsbelastning och stress. Det finns även tecken på att omställningen till distansundervisning har haft en negativ inverkan på deras hälsa och välbefinnande. Till exempel har stillasittandet ökat och arbetsron har påverkats negativt. Samtidigt finns det exempel på att hemarbete inte har påverkat arbetsmiljön negativt. När det gäller teknik och den fysiska arbetsmiljön tycks de flesta i personalen vara nöjda med det stöd de har fått.

Många lärosäten har i sina undersökningar fokuserat på studenternas hälsa och studiemiljö. En majoritet av studenterna har upplevt försämringar i sin studiemiljö efter omställningen till distansundervisning. Den sociala studiemiljön försämrades mest. Studenterna minskade sina sociala kontakter och kontakterna med studiekamrater och lärare betydligt. Att hålla uppe motivationen och fokus på studierna har varit en utmaning för många. Studenter beskriver också en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet.

Många studenter upplevde ett sämre välbefinnande och en ökad negativ stress och oro efter omställningen. Det handlade om både pandemins effekter på den egna livssituationen och samhället i stort samt förändringarna i utbildningssituationen och nya sätt att bli examinerad på. Men omställningen innebar också positiva förändringar för en del studenter, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, färre resor och mer undervisningsmaterial på nätet.

Ett fåtal forskningsfinansiärer har dragit ner på finansiellt stöd

Hur har pandemin påverkat finansieringen av forskning vid landets universitet och högskolor? Resultatet så här långt tyder på att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat möjligheterna för allmännyttiga stiftelser och organisationer att bevilja finansiering till nya forskningsprojekt. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering. Däremot har Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna tillfälligt dragit ner sitt stöd till nya projekt betydligt, vilket kan få betydelse för de lärosäten och forskare som finansieras av dem.

Ytterligare studier av hur forskningen, utbildningskvaliteten, studenternas och doktorandernas situation och andra aspekter av högskolans verksamheter har påverkats av pandemin är nödvändiga och pågår inom ramen för uppdraget. Resultaten från undersökningarna kommer att publiceras löpande under uppdragsperioden.

Äldre nyheter

2021-11-22 Stor ökning av ärenden till Överklagandenämnden för högskolan under pandemin

Under de senaste åren har det skett en markant ökning av antalet ärenden till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Mellan 2018 och 2020 fördubblades antalet inkomna ärenden och ökningen fortsatte under 2021. Bakom ökningarna ligger fler överklagade antagningsbeslut, vilket sannolikt både är en följd av coronapandemin och förändringar som gjort det lättare för studenter att vända sig till nämnden med ärenden.

2021-11-18 Planering och undervisning i en pandemi – en fallstudie av tio kurser

Omställningen till digital examination har varit en stor utmaning under coronapandemin. Detta uppger flera lärare i en ny fallstudie från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Däremot ska kursens kvalitet och den lärarledda tiden inte påverkats påtagligt, enligt lärarna.

2021-11-09 Liten påverkan på internationell rekrytering av forskare i början av karriären

En ny rapport från UKÄ visar att coronapandemin har haft begränsad påverkan på den internationella rekryteringen av forskare i början av karriären. Fram till hösten 2020 hade det inte skett några dramatiska förändringar i antalet, rekryteringen av eller kvarvaron bland meriteringsanställda vid universitet och högskolor. Samtidigt ser vi att den ökning av andelen internationellt rekryterade meriteringsanställda som pågått sedan åtminstone 2012, avtog under perioden 2019–2020.

2021-11-03 Lyckad verksamhetsförlagd utbildning inom sjukvården trots coronapandemin

Det mesta av den verksamhetsförlagda utbildningen har gått att genomföra trots coronapandemin och rekommendationer om distansundervisning. Men det har krävts ett stort arbete av både lärosäten och mottagande enheter.

2021-09-09 Skillnader mellan lärosätena i återgången till undervisning och examination på campus

Ny rapport som syftar till att ge en översiktlig bild av lärosätenas planer och beslut för återgången till undervisning och examination på campus som de ser ut i augusti 2021.

2021-07-02 Den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes i pandemins första fas

Resultaten tyder, i detta tidiga skede, på att de sociala grupper som redan var överrepresenterade på högskolan före pandemin i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin

2021-06-02 Blandade svar om coronapandemins konsekvenser på forskningen – datainsamling har varit problem för flest

Coronapandemin har avsevärt försvårat för forskare att samla in data. Dessutom har distansundervisningen trängt undan tiden som läggs på forskning, och en fjärdedel av forskarna har behövt ändra mycket på sin forskning. Men det finns också andra röster som säger att det varit en positiv period för deras forskning.

2021-05-27 Kraftigt minskad aktivitet på campus under coronapandemin

UKÄ har undersökt om och hur aktiviteten på campus har förändrats som en konsekvens av regeringens beslut för att minska smittspridningen under pandemin. För att göra det har UKÄ följt mobiltelefonaktiviteten på åtta campus mellan januari 2019 och april 2021.

2021-03-24 Pedagogiska och tekniska utmaningar under pandemin – yttranden från högskolesektorn

På kort tid har personal, lärare och studenter behövt anpassa sig till nya förutsättningar och till arbete och studier i en digital miljö. Fem organisationer berättar om hur de upplevt omställningen under 2020.

2021-03-23 Lärosätenas årsredovisningar 2020: Fler helårsstudenter – ett resultat av coronapandemin

UKÄ har sammanställt universitetens och högskolornas årsredovisningar. Under 2020 ökade antalet helårsstudenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kraftigt med anledning av coronapandemin.

2021-03-16 Delrapport 1

Coronapandemin har satt både personalen vid landets universitet och högskolor samt studenterna på hårda prov. Enligt en delstudie i uppdraget är de beslut och rekommendationer som har haft störst inverkan på lärosätenas olika verksamheter under coronapandemin så här långt avrådan från icke nödvändiga resor, övergången till distansundervisning, förbuden mot allmänna sammankomster, genomförandet av högskoleprovet och utökningen av antalet utbildningsplatser.

Delrapporten går också att läsa på engelska på uka.se/english

The Swedish Higher Education Authority’s Pandemic Assignment – Interim Report 1

2021-01-27 Dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin

På grund av pandemin har det blivit vanligare med digital examination på universitet och högskolor. UKÄ anordnade därför ett dialogseminarium som handlade om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin den 27 januari.

Länk till anteckningar och presentationer från seminaeriet.


UKÄ:s publikationer relaterade till pandemin

2020-10-22  Fler nya inresande studenter igen läsåret 2019/20

Läsåret 2019/20 ökade antalet nya inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå jämfört med läsåret 2018/19. Det innebär fortsättningen på flera år av ökande studentmobilitet till Sverige, efter en tillfällig minskning under föregående läsår. Det visar ny officiell statistik om internationell studentmobilitet.

Kommentar: Coronaeffekter på studentmobiliteten syns först nästa år

Coronapandemin har påverkat den internationella studentmobiliteten. I statistiken för vårterminen 2020 ser vi dock inga tydliga effekter av pandemin. Antalet nya inresande studenter minskade förvisso något jämfört med föregående vårtermin. Men antalet har minskat på vårterminerna under flera år och inte så mycket just den senaste vårterminen.

Att vi inte ser några stora minskningar beror troligen på att pandemin bröt ut i mars, det vill säga mitt i terminen. Om studenter avbröt sina studier som en konsekvens av pandemin kan vi inte fånga upp det i statistiken eftersom deras registreringar finns kvar. Pandemins effekter på den internationella studentmobiliteten kommer förmodligen att synas i statistiken som gäller höstterminen 2020. Uppgifter om internationell studentmobilitet för höstterminen 2020 redovisas av UKÄ under våren 2021.

2020-10-13 Fler studenter i högskolan läsåret 2019/2020 – en effekt av corona

Ny statistik visar att både antalet nybörjare och antalet registrerade studenter ökade läsåret 2019/2020 jämfört med läsåret innan. Antalet högskolenybörjare uppgick till 92 000 studenter vilket var en ökning med 4 200 studenter jämfört med läsåret innan. Det totala antalet studenter ökade med 18 600 personer till 428 800.

Kommentar: Den stora ökningen av antalet nybörjare och registrerade studenter sammanfaller med coronapandemin och satsningarna på nya högskoleplatser.

De senaste läsåren har ökningen av antalet studenter till största delen skett under höstterminen. Men under läsåret 2019/2020 syntes en tydlig uppgång även under vårterminen, både av antalet nya studenter och av studenter som tidigare har studerat i svensk högskola.

Till skillnad från tidigare år ökade antalet nybörjare på fristående kurser och generella program mer än på yrkesexamensprogram. Eftersom vi såg en stor tillströmning av studenter under vårterminen tyder detta på att flera studenter har sökt sig till fristående kurser under våren eller sommaren.

2020-10-08 Många nya sökande till högskolan – antalet 19-åringar ökar stort

Nu finns ny officiell statistik över sökande och antagna till universitet och högskola på grund- och avancerad nivå. Både antalet sökande och antalet antagna till höstterminen 2020 har ökat kraftigt jämfört höstterminen 2019.

Kommentar: Coronapandemin har lett till stora ökningar av sökande och antagna studenter

Antalet sökande utan tidigare högskoleerfarenhet till höstterminen 2020 har jämfört med höstterminen 2019 ökat med närmare 16 000 personer eller 13 procent. Därtill har antalet nya antagna ökat – 7 700 fler antogs till någon högskoleutbildning höstterminen 2020 jämfört med 2019. Det motsvarar en uppgång med 14 procent. Ökningar syns i alla åldersgrupper, men är särskilt stor bland 19-åringarna, dvs. de som gick ut gymnasiet vårterminen 2020. Antalet sökande 19-åringar har ökat med 28 procent jämfört med 2019.

Utbildningar med stora ökningar är flera av lärarprogrammen, sjuksköterskeprogrammet och civilingenjörsprogrammet. Det sammanfaller med riktade satsningar mot utbildningar inom teknik, undervisning och vård som regeringen gjort med anledning av coronapandemin.

Det är mycket troligt att statistiken pekar på en pandemieffekt som beror på ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomarna. Utbyggnaderna har gjort att lärosätena står redo att ta emot denna våg av studenter. Dessutom kan den stora medieexponeringen av särskilt vårdyrken ha bidragit till det ökade intresset.

Andras nyheter med koppling till pandemin

2021-02-04 Corona snabbar på utvecklingen av framtidens undervisning

Den unikt snabba omställningen till distansläge har kraftigt drivit på digitaliseringen av högre utbildning. Men hur mycket i den förändringen kommer att bestå efter pandemin? Universitetsläraren har lyssnat till några röster om den frågan. Artikel från Universitetsläraren.

2021-01-21 Utdragen pandemi slår hårt mot postdoktorer

Många postdoktorer drabbas av coronapandemin. De korta kontrakten gör att förseningar i arbetet slår extra hårt. Andra klarar sig relativt väl och har hittat sätt att hantera problemen, men allt fler kan hamna i ett kritiskt läge ju längre pandemin fortgår. Artikel från Universitetsläraren.

2021-01-19 Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020

Av de högskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 71 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Förändringarna i förhållande till tidigare år är små. Rapport på CSN.se.

2020-12-30 Studerandes hälsa 2020

CSN:s undersökning visar att studerande mår sämre än tidigare. Resultatet visar att bland studerande med studiemedel upplever 58 procent att de mår bra eller mycket bra. Det är en försämring av resultatet med 9 procentenheter jämfört med 2017. Rapport på CSN.se.

2020-12-17 Pandemin leder till ökad konkurrens om vårens högskoleplatser

Totalt 289 100 personer sökte en eller flera utbildningar vid första urvalet vårterminen 2021 – en ökning med 12 procent jämfört med vårterminen 2020. Trots fler antagna så ökar konkurrensen – 79 procent av de behöriga sökande erbjuds utbildningsplats i vår, jämfört med 81 procent förra våren. Läs rapporten på UHR.se.

2020-12-16 Coronapandemin – så har studenterna och högre utbildning påverkats

SFS har släppt två rapporter om hur högre utbildning och studenter påverkats av coronapandemin. En av rapporterna fokuserar på pedagogik och utbildningskvalitet, och den andra på studiesituationen. Läs rapporterna på SFS.se.

2020-11-27 Minihearing: Konsekvenser av covid-19

Rapport från en mini-hearing om konsekvenserna av pandemin som Forum för internationalisering anordnade i oktober. Hearingen gav en ögonblicksbild av pandemins effekter från ett antal centrala aktörer inom internationalisering. Läs rapporten på UHR.se.

2020-10-16 Toppnotering för vårterminer – 257 000 anmälda

Vid midnatt stängde anmälan till vårens högskoleutbildningar på Antagning.se. Drygt 257 000 personer har anmält sig till program och kurser – en ökning med över 28 000 personer eller tolv procent jämfört med förra toppnoteringen vårterminen 2020. Pressmeddelande från UHR.se.

2020-10-14 Inställt högskoleprov minskade inte ungas chanser att komma in på högskolan

Vårens inställda högskoleprov har inte påverkat chansen att bli antagen till högskolan i höst. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) analys av antagningen till hösttterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019. Pressmeddelande från UHR.se.

2020-09-23 Tema: Coronavåren

Hela den högre utbildningen gick i princip från en dag till en annan över till digital distansundervisning. Och kanske ännu mer förvånande, det blev inte kaos och katastrof. Artikelserie från Universitetsläraren.

Om uppdraget

Uppföljning av konsekvenserna av det nya coronaviruset för högskolans verksamhet

Arbetet organiseras i åtta olika temaområden

UKÄ har organiserat arbetet med uppdraget i åtta temaområden där vi undersöker effekter av coronapandemin på olika sätt. Inom varje temaområde ryms i sin tur ett eller flera delprojekt. Under uppdragets gång kommer vi att fylla temaområdena med nya delprojekt.

  • Tema Grundläggande projekt
  • Tema Studie- och arbetsmiljö
  • Tema Utbildningskvalitet
  • Tema Forskning
  • Tema Rättssäkerhet
  • Tema Arbetsmarknad
  • Tema Ekonomi och finansiering
  • Tema Mobilitet och internationalisering

Inom varje tema är planen dels att resultat från UKÄ:s reguljära verksamhet ska producera svar på frågor, dels att vi ska designa och initiera nya studier med särskilt designade datainsamlingar för uppdraget. I vissa fall kan lärosätens, myndigheters och organisationers egna uppföljningar och analyser vara användbara. I varje temaområde ska det även ingå en eller flera internationella jämförelser. Arbetet med uppdraget sker i dialog med andra myndigheter och universitet och högskolor.

Redovisning

I uppdraget ingår att UKÄ löpande ska informera Utbildningsdepartementet om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen. UKÄ har på eget initiativ bestämt att under uppdragsperioden inkomma med fyra delrapporteringar enligt nedanstående tidsplan:

  • 16 mars 2021 (delrapportering)
  • 1 december 2021 (delrapportering)
  • 15 mars 2022 (delrapportering)
  • 1 december 2022 (slutrapportering).

Regeringsuppdraget

Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet med anledning av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen ska inkludera effekterna av övergången till distansundervisning och de insatser som har beslutats av regeringen i fråga om t.ex. högskolans utbyggnad. Syftet är att kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppföljningen ska bland annat ta hänsyn till frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor.

Universitetskanslersämbetet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) löpande informerat om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen samt lämna en slutrapport senast den 1 december 2022.

Till toppen