Coronaviruset och högskolan

Coronapandemin har inneburit och fortsätter att innebära stora utmaningar för högskolans olika verksamheter. Personalen på olika nivåer har varit och är fortfarande hårt belastad. Den undervisande personalen har tvingats att ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid och studenterna har fått vänja sig vid utbildning på distans. Forskningen har på olika sätt påverkats, bland annat genom förändringar i utdelningen av forskningsanslag. Förändringar i mobiliteten till och från lärosätena, särskilt den internationella, kommer säkerligen att göra stora avtryck i högskolans olika verksamheter. Exempelvis drabbas studenter som planerat att studera utomlands eller personer som tänkt göra postdoc i Sverige.

Regeringen har vidtagit olika åtgärder och fattat beslut som påverkar lärosätena i syfte att hantera den uppkomna situationen och mildra de negativa effekterna. Åtgärderna har riktats mot lärosätena direkt eller mot myndigheter och grupper som verkar i anslutning till, eller är målgrupp för högskolans verksamhet. Lärosätena har också fattat en mängd egna beslut och vidtagit åtgärder med anledning av pandemin.

UKÄ ska följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset.

Senaste nyheterna

2021-01-27 Dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin

Onsdagen den 27 januari hålls ett seminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin.

UKÄ har uppmärksammats på att ett område som har varit särskilt problematiskt för lärosätena med anledning av coronapandemin är den ökade övergången till digital examination. UKÄ bjuder därför in till ett dialogseminarium i ämnet. Seminariet kommer att rikta sig till särskilt inbjudna företrädare för universitet och högskolor. Ytterligare information om seminariet kommer efter årsskiftet.

UKÄ:s publikationer relaterade till pandemin

2020-11-25 Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Antalet nybörjare i den svenska högskolan ökade kraftigt under läsåret 2019/20. Det var framförallt yngre svenska nybörjare som ökade i antal och många av nybörjarna valde att läsa en fristående kurs.

Kommentar: Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Under läsåret 2019/2020 valde många att börja studera på högskolan för första gången. Antalet svenska högskolenybörjare öka för tredje året i rad och stod även i år för den största ökningen, en ökning med 3 560 studenter och blev totalt 67 600. Men även antalet inresande studenter ökade, där var ökningen 660 studenter till 24 420.

Många av de som började att studera var unga. Under de senaste läsåren har trenden varit att det är färre nybörjare som är 21 år eller yngre, medan antalet som är 25 år eller äldre blir fler. Under de två senaste läsåren har trenden brutits och antalet yngre högskolenybörjare har blivit fler. Totalt var 54 procent av högskolenybörjarna 21 år eller yngre.

– Troligen är det utbrottet av coronaviruset och den kraftiga nedgången i ekonomin med hög arbetslöshet som är förklaringen till att man väljer att börja studera för första gången. Regeringen uppmanade den som blivit permitterad att söka sig till högskolan för vidareutbildning. Lärosätena fick också extra pengar för att kunna starta sommarkurser så att fler har kunnat studera på sommaren, säger Tomas Gustavsson, utredare på UKÄ.



2020-11-19 Stor ökning av examinerade vid universitet och högskolor

Ny statistik från UKÄ visar att 9 procent fler examinerades från universitet och högskolor 2019/20 i jämförelse med föregående läsår. Totalt tog över 71 900 personer en examen på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar: Stor ökning av examinerade vid universitet och högskolor

Det verkar finnas flera förklaringar till ökningen. Coronapandemin och det förändrade arbetsmarknadsläget verkar ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen, även för studier som slutfördes något eller några år tidigare. En annan förklaring är den effektivisering som skett i och med införandet av ett nytt studiedokumentationssystem för flera lärosäten, vilket gjort att studenterna får sina examensbevis snabbare. En del examenshandläggare vittnar också om att de har haft mer arbetstid till att utfärda examina under pandemin.

Därutöver så verkar det också bli vanligare att arbetsgivare använder rekryteringsföretag vid anställningar, och vid mera formaliserade anställningar ställs det högre krav på att de sökande ska ha tagit ut sina examina. UKÄ avser att följa upp förklaringar till ökningen närmare.


2020-11-18 Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare

Preliminära uppgifter visar att det är rekordmånga studenter i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet svenska studenter ökar stort medan antalet inresande studenter minskar kraftigt. Jämfört med förra höstterminen halveras antalet inresande nybörjare.

Kommentar: Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare

Under våren och sommaren 2020 såg vi en kraftig nedgång i den svenska ekonomi och en ökad arbetslöshet, särskilt bland yngre personer, på grund av coronapandemin. Samtidigt tillförde regeringen extra medel till universitet och högskolor i syfte att utöka antalet studieplatser för att fler skulle kunna studera vid universitet och högskolor.

Effekterna av detta ser vi i den svenska högskolan under höstterminen 2020. Antalet svenska nybörjare och registrerade studenter ökar kraftigt. De preliminära uppgifter för höstterminen 2020 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan ökar till 375 400, vilket är 10 000 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010 och en ökning med 7 procent jämfört med föregående hösttermin. Detta trots att antalet inresande studenter minskar kraftigt med 40 procent.


2020-10-22  Fler nya inresande studenter igen läsåret 2019/20

Läsåret 2019/20 ökade antalet nya inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå jämfört med läsåret 2018/19. Det innebär fortsättningen på flera år av ökande studentmobilitet till Sverige, efter en tillfällig minskning under föregående läsår. Det visar ny officiell statistik om internationell studentmobilitet.

Kommentar: Coronaeffekter på studentmobiliteten syns först nästa år

Coronapandemin har påverkat den internationella studentmobiliteten. I statistiken för vårterminen 2020 ser vi dock inga tydliga effekter av pandemin. Antalet nya inresande studenter minskade förvisso något jämfört med föregående vårtermin. Men antalet har minskat på vårterminerna under flera år och inte så mycket just den senaste vårterminen.

Att vi inte ser några stora minskningar beror troligen på att pandemin bröt ut i mars, det vill säga mitt i terminen. Om studenter avbröt sina studier som en konsekvens av pandemin kan vi inte fånga upp det i statistiken eftersom deras registreringar finns kvar. Pandemins effekter på den internationella studentmobiliteten kommer förmodligen att synas i statistiken som gäller höstterminen 2020. Uppgifter om internationell studentmobilitet för höstterminen 2020 redovisas av UKÄ under våren 2021.

2020-10-13 Fler studenter i högskolan läsåret 2019/2020 – en effekt av corona

Ny statistik visar att både antalet nybörjare och antalet registrerade studenter ökade läsåret 2019/2020 jämfört med läsåret innan. Antalet högskolenybörjare uppgick till 92 000 studenter vilket var en ökning med 4 200 studenter jämfört med läsåret innan. Det totala antalet studenter ökade med 18 600 personer till 428 800.

Kommentar: Den stora ökningen av antalet nybörjare och registrerade studenter sammanfaller med coronapandemin och satsningarna på nya högskoleplatser.

De senaste läsåren har ökningen av antalet studenter till största delen skett under höstterminen. Men under läsåret 2019/2020 syntes en tydlig uppgång även under vårterminen, både av antalet nya studenter och av studenter som tidigare har studerat i svensk högskola.

Till skillnad från tidigare år ökade antalet nybörjare på fristående kurser och generella program mer än på yrkesexamensprogram. Eftersom vi såg en stor tillströmning av studenter under vårterminen tyder detta på att flera studenter har sökt sig till fristående kurser under våren eller sommaren.

2020-10-08 Många nya sökande till högskolan – antalet 19-åringar ökar stort

Nu finns ny officiell statistik över sökande och antagna till universitet och högskola på grund- och avancerad nivå. Både antalet sökande och antalet antagna till höstterminen 2020 har ökat kraftigt jämfört höstterminen 2019.

Kommentar: Coronapandemin har lett till stora ökningar av sökande och antagna studenter

Antalet sökande utan tidigare högskoleerfarenhet till höstterminen 2020 har jämfört med höstterminen 2019 ökat med närmare 16 000 personer eller 13 procent. Därtill har antalet nya antagna ökat – 7 700 fler antogs till någon högskoleutbildning höstterminen 2020 jämfört med 2019. Det motsvarar en uppgång med 14 procent. Ökningar syns i alla åldersgrupper, men är särskilt stor bland 19-åringarna, dvs. de som gick ut gymnasiet vårterminen 2020. Antalet sökande 19-åringar har ökat med 28 procent jämfört med 2019.

Utbildningar med stora ökningar är flera av lärarprogrammen, sjuksköterskeprogrammet och civilingenjörsprogrammet. Det sammanfaller med riktade satsningar mot utbildningar inom teknik, undervisning och vård som regeringen gjort med anledning av coronapandemin.

Det är mycket troligt att statistiken pekar på en pandemieffekt som beror på ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomarna. Utbyggnaderna har gjort att lärosätena står redo att ta emot denna våg av studenter. Dessutom kan den stora medieexponeringen av särskilt vårdyrken ha bidragit till det ökade intresset.

Andras nyheter med koppling till pandemin

2020-12-17 Pandemin leder till ökad konkurrens om vårens högskoleplatser

Totalt 289 100 personer sökte en eller flera utbildningar vid första urvalet vårterminen 2021 – en ökning med 12 procent jämfört med vårterminen 2020. Trots fler antagna så ökar konkurrensen – 79 procent av de behöriga sökande erbjuds utbildningsplats i vår, jämfört med 81 procent förra våren. Läs rapporten på UHR.se.

2020-12-16 Coronapandemin – så har studenterna och högre utbildning påverkats

SFS har släppt två rapporter om hur högre utbildning och studenter påverkats av coronapandemin. En av rapporterna fokuserar på pedagogik och utbildningskvalitet, och den andra på studiesituationen. Läs rapporterna på SFS.se.

2020-11-27 Minihearing: Konsekvenser av covid-19

Rapport från en mini-hearing om konsekvenserna av pandemin som Forum för internationalisering anordnade i oktober. Hearingen gav en ögonblicksbild av pandemins effekter från ett antal centrala aktörer inom internationalisering. Läs rapporten på UHR.se.

2020-10-16 Toppnotering för vårterminer – 257 000 anmälda

Vid midnatt stängde anmälan till vårens högskoleutbildningar på Antagning.se. Drygt 257 000 personer har anmält sig till program och kurser – en ökning med över 28 000 personer eller tolv procent jämfört med förra toppnoteringen vårterminen 2020. Pressmeddelande från UHR.se.

2020-10-14 Inställt högskoleprov minskade inte ungas chanser att komma in på högskolan

Vårens inställda högskoleprov har inte påverkat chansen att bli antagen till högskolan i höst. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) analys av antagningen till hösttterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019. Pressmeddelande från UHR.se.

2020-09-23 Tema: Coronavåren

Hela den högre utbildningen gick i princip från en dag till en annan över till digital distansundervisning. Och kanske ännu mer förvånande, det blev inte kaos och katastrof. Artikelserie från Universitetsläraren.

Om uppdraget

Uppföljning av konsekvenserna av det nya coronaviruset för högskolans verksamhet

Arbetet organiseras i åtta olika temaområden

UKÄ har organiserat arbetet med uppdraget i åtta temaområden där vi undersöker effekter av pandemin på olika sätt. Inom varje temaområde ryms i sin tur ett eller flera delprojekt. Under uppdragets gång kommer vi att fylla temaområdena med nya delprojekt. Det kan också tillkomma fler teman.

Inom varje tema är planen dels att resultat från UKÄ:s reguljära verksamhet ska producera svar på frågor, dels att vi ska designa och initiera nya studier med särskilt designade datainsamlingar för uppdraget. I vissa fall kan lärosätens, myndigheters och organisationers egna uppföljningar och analyser vara användbara. I varje temaområde ska det även ingå en eller flera internationella jämförelser. Arbetet med uppdraget sker i dialog med andra myndigheter och universitet och högskolor.

Nedan beskrivs kort de olika temaområdena och några av delprojekten.

Tema Grundläggande projekt

Resultaten som produceras inom temat ska utgöra en ram till uppdraget. I delprojektet Beslut och åtgärder under coronapandemin och lärdomar för framtida kriser ska vi kartlägga regeringens satsningar på högskolan samt beslut som andra myndigheter har tagit som påverkar högskolans verksamhet till och med 1 december 2020. Vi ska även åskådliggöra vilka beslut och åtgärder som lärosätena vidtagit i de olika faserna av pandemin. Det ska ingå en analys om hur universitet och högskolor klarar en framtida kris genom att dra lärdomar av coronapandemin. Ett annat delprojekt som pågår är Sammanställning av lärosätenas egna arbeten samt PM om digital examination utifrån lärosätenas eget material.

Tema Studie- och arbetsmiljö

Här ryms delprojekt som handlar om studie- och arbetsmiljö, hälsa och pedagogik. I tre planerade delprojekt kommer vi att undersöka studenternas, doktorandernas och personalens upplevelser under pandemin. Vi arbetar nu med en enkät till studenter som blir en uppföljning av Studentspeglarna från 2007 och 2016.

Ett annat projekt handlar om högskolepedagogik och övergången till distansundervisning. Till exempel kommer frågor om vilka pedagogiska och tekniska utmaningar övergången till distansundervisning under våren och hösten 2020 har inneburit.

Tema Utbildningskvalitet

Delprojekten inom det här temaområdet handlar om omställningen till distansundervisning ur olika synvinklar, men samtliga med fokus på utbildningskvalitet och hur den påverkas av pandemin. Ett delprojekt handlar om hur lärosätena hanterar genomförande och säkrar kvalitet i de praktiska utbildningsmoment som ligger utanför verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Ett annat delprojekt rör forskarutbildningen och doktoranderna och om hur kvaliteten i forskarutbildningen ska kunna bibehållas när fältresor ställs in, finansieringen hotas och etablerade samarbetsformer utmanas som följd av pandemin. Ett tredje delprojekt handlar om genomförande och kvalitet i verksamhetsförlagda moment i vårdutbildningar. VI planerar att påbörja fler delprojekt under det här temat under 2021.

Tema Forskning

I det här temat undersök vi pandemins effekter på forskningen. Flera delprojekt är planerade eller pågående till exempel en intervjustudie om effekter av pandemin på forskningsfinansieringen. Syftet är här att utreda hur den ekonomiska situationen har påverkat de forskningsstiftelser som är beroende av avkastning på förvaltat kapital för sin finansiering. Även om och hur forskningsråden och andra statliga forskningsfinansiärer har förändrat eller kommer att förändra sina program och stöd med anledning av pandemin kommer att undersökas. Andra delprojekt handlar om hur pandemin har påverkat rekryteringen av doktorander och postdoktorer, om pandemins effekter på den vetenskapliga infrastrukturen. Här ingår teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig infrastruktur – inklusive de stora nationella infrastrukturerna (Max IV, ESS, SciLifeLab), men även arkiv, bibliotek, databaser m.m. som används inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Tema Rättssäkerhet

Det här temat handlar om juridiska aspekter av pandemins effekter på högskolan. Ett område som är särskilt problematiskt för lärosätena är digital examination. I ett pågående arbete kartlägger vi de ärendefrågor som kommer in till UKÄ och som har en pandemivinkel. Utöver det har vi lagt till pandemirelaterade frågor i den årliga enkätundersökningen om disciplinärenden.

Teman som ännu ej påbörjats

Tema Arbetsmarknad, Tema Ekonomi och finansiering, Tema Mobilitet/Internationalisering


Regeringsuppdraget

Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet med anledning av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen ska inkludera effekterna av övergången till distansundervisning och de insatser som har beslutats av regeringen i fråga om t.ex. högskolans utbyggnad. Syftet är att kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppföljningen ska bland annat ta hänsyn till frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor.

Universitetskanslersämbetet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) löpande informerat om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen samt lämna en slutrapport senast den 1 december 2022.