Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier. Vid 25 års ålder hade 44 procent i årskullen födda 1990 påbörjat högskolestudier. Denna övergångsandel har varit ungefär densamma för samtliga av 1980-talets födelsekullar.

Andelen som påbörjar en högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå. I årskullen födda 1990 hade 20 procent av dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar påbörjat högskolestudier. För dem med forskarutbildade föräldrar var andelen 83 procent. Denna sociala snedrekrytering utifrån föräldrarnas utbildningsnivå ser ut på liknande sätt i samtliga redovisade födelsekullar från 1978 till 1990.

Mönstret att andelen som påbörjar högskoleutbildning är större ju högre utbildning föräldrarna har gäller för såväl kvinnor som män. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det dock en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan.

Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga program som har påbörjat en högskoleutbildning. Det finns dock fortfarande skillnader i övergång till högskolan utifrån föräldrarnas utbildning, men dessa skillnader är mindre bland dem som har genomgått ett naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt gymnasieprogram. Av dem som avslutat ett sådant program hade 94 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 69 procent i gruppen som hade föräldrar med enbart förgymnasial utbildning.

Studenter med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i högskolan

Sett till den sociala sammansättningen bland högskolenybörjarna yngre än 35 år läsåret 2015/16 hade totalt 38 procent högutbildade föräldrar, dvs. föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Samtidigt hade 23 procent lågutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med högst en tvåårig gymnasial utbildning. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldern 19 till 34 år skulle var fjärde nybörjare ha högutbildade föräldrar och var tredje lågutbildade. Skillnaden mellan fördelningen i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett översiktligt mått på den sociala snedrekryteringen till högskolan.

Högutbildade föräldrar vanligt bland studenter som studerar till läkare eller arkitekt

Andelen studenter med högutbildade föräldrar varierar mellan olika högskoleutbild-ningar. Bland nybörjare på de större programmen mot yrkesexamen läsåret 2015/16 fanns den högsta andelen med högutbildade föräldrar på utbildningarna till läkare och arkitekt, 69 respektive 62 procent.

På några andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildnings-nivå mer lik den i befolkningen. Läsåret 2015/16 hade mellan 25 och 28 procent av nybörjarna på utbildningarna till arbetsterapeut, grundlärare och studie- och yrkesvägledare högutbildade föräldrar. På utbildningarna till förskollärare och yrkeslärare var andelen med högutbildade föräldrar mellan 18 och 24 procent, vilket är under nivån i befolkningen.

Bland nybörjare på generella program läsåret 2015/16 var andelen med högutbildade föräldrar högst på masterprogrammen, 51 procent. På magister- och kandidatprogrammen var andelen 39 respektive 40 procent. På högskoleexamensprogram hade 28 procent av nybörjarna högutbildade föräldrar. På de konstnärliga programmen hade nybörjarna på de konstnärliga masterprogrammen högst andel med 61 procent högutbildade föräldrar.

Utlandsstudier vanligare om föräldrarna är högutbildade

Andelen som studerar utomlands ökar med föräldrarnas utbildningsnivå. Bland 25-åringarna 2015 med som hade forskarutbildade föräldrar hade 24 procent studerat utomlands med svenska studiemedel. För 25-åringar med föräldrar som läst eftergymnasial utbildning om minst tre år var andelen med utlandsstudier 16 procent medan den endast var 3 procent bland dem med lågutbildade föräldrar.

Större andel med högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare

Överrepresentationen av högskolenybörjare med högutbildade föräldrar förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen (yngre än 35 år) läsåret 2014/15 hade 59 procent högutbildade föräldrar, varav 12 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var lika stor för män som för kvinnor i forskarutbildningen.

En liten andel påbörjar forskarstudier men stora skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen i en årskull som påbörjar studier på forskarnivå är mindre än andelen som påbörjar studier på grundnivå eller avancerad nivå. I årskullen födda 1985 hade 1,0 procent påbörjat forskarstudier senast vid 30 års ålder (övergångsandelen till studier på grundnivå eller avancerad nivå fram till och med 25 års ålder var ungefär 44 procent).

Den sociala snedrekryteringen uppvisar dock samma mönster som vid övergången till grundnivå och avancerad nivå, vilket innebär att ju högre utbildning föräldrarna har desto större andel påbörjar forskarstudier.

I födelsekullen 1985 var det endast 0,2 procent av dem med förgymnasialt utbildade föräldrar som hade börjat i forskarutbildningen senast vid 30 års ålder. Motsvarande andel var 7,1 procent bland dem som hade forskarutbildade föräldrar.

Statistiskt meddelande om nybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå publiceras i december vartannat år.